För alltid Singel?

Lite ledsen här...
har så mycket att vara lycklig för, och är nöjd med livet på många plan. Förutom när det gäller kärlek.
Jag trodde aldrig att der Skulle bli så här och längtar efter "min människa".
har det väldigt ordnat omkring mig, sköter mig...vänner...ja ni vet. 
är 46 år gammal om avslutade ett samboförhållande när jag var 30, vi blev som bror och syster. ångrar inte det, men kanske skulle ha kommunicerat bättre. Jag försöker att jobba på mina relationsmönster, vill jag säga med det.
men därefter, efter att ha varit singel i ett par år, så har jag bara träffat grodor. Mestadels via nätdejting då jag upplever att det är där det händer nuförtiden. Det som jag sett som seriösa har visat sig vilja ha en en rebound. Trott att de är klara från en stor kärlek. Utgett sig för att vilja ha något seriöst, men icke. Haft något problem som de döljer. Övervintrade krogrävar med Allt vad det innebär. de som dejtar andra efter månader-och löften om att de dejtar exklusivt.
dålig kvalite och moral helt enkelt. 
helt ärligt, vad är era uppfattninga? går det ens att hitta sann kärlek som 46 åring? Känns som de flesta då liksom
gett upp och bara vill ha sällskap. Tar gärna emot raka och ärliga svar, men också gärna solskenshistorier. Deppar snart ihop.