Anonym (Bolibompa) skrev 2025-08-24 16:35:45 följande:
Well played, ts. Synd att han var av det horigare slaget, men snyggt skött från din sida. Hoppas ditt hjärta läker snart❤️
Tack, och japp, det suger. Undrar vad det är som gör att det ständigt är den typen jag får. Undrar vad det är som jag missar under dejtingprocessen?
Men visst, mitt hjärna kommer läka, men just nu gör det jävligt ont?.
Anonym (Kanske) skrev 2025-08-24 16:56:09 följande:
TS - Beklagar att du var tvungen att vara den vuxna när hans känslor löper amok som en pubertal tonårings. Han verkar även hålla sig till ett bekräftelsebehov som är mer i nivå med en tonåring. Det bekräftelsebehovet kommer inte bara magiskt försvinna, så helt rätt att strunta i honom.
Bra att du slipper honom och det var helt rätt att konfrontera honom med detta. Dom flesta människor faller till föga när man är så rak som du var.
Önskar dig lycka till framöver, med eller utan partner.
Tack, ja det är väl märkligt när det blir så. Det är han som ljugit och bedragit, men det är jag som ska trösta honom för att han är knäckt för att han krossat mitt hjärta. Var precis samma med mitt ex innan dess, någon jag delade 5 år med levde med, men det var jag som tröstade honom efter att det kom fram att han varit otrogen mot mig.
Och nej, sånt försvinner inte bara magiskt, utan där måste personen vara villig att göra det jobb som krävs för att klara sig utan det.
Han sa oxå att det handlade inte om att jag inte gav honom bekräftelse, utan mer att eftersom han visste att han hade mig och att jag älskade honom, så var det inte samma. Att det var inte att jag inte räckte till utan att han behövde det här från nya och det här flirtandet. 🤯
Blir så jävla trött helt ärligt.
Anonym (.) skrev 2025-08-24 18:20:01 följande:
Tack för uppdateringen, ja jag är en av de nyfikna! Åkte han hem direkt? Hade ni planerat helgen? Bodde han långt bort?
Nä, inga jätteplaner eftersom jag visste att detta var på gång, så skulle bara varit en mysig hemmakväll med middag och film och så.
Har bor typ en halvtimme bort så ingen jättefara.
Och blev ju att vi pratade ett par timmar, typ tills han hade slutat bryta ihop var femte minut.
Han sa också flera gånger att han visste att jag förtjänade bättre. Att jag är den finaste han någonsin varit med och att han hatade sig själv för att han gjort såhär mot mig.
Det svåra är att allt det fina var ju jättefint, och det första tecknet var verkligen det smset, så det gick snabbt från att jag trodde vi skulle spendera framtiden tillsammans till detta. Men jag vet också att om jag förlåtit och gett honom en andra chans så hade han gjort det igen. Just a matter of time?
Så ja, jag vet att jag fattade rätt beslut, men det gör fortfarande ont som fan.
Anonym (Betty) skrev 2025-08-24 19:30:49 följande:
Blir irriterad bara av att läsa detta.
Jag förstår att livet inte alltid är svart eller vitt och att folk gör snedsteg och är otrogna är ändå vanligt.
Men vad är det med otrogna som ska börja anklaga en för saker när man frågar/konfronterar dem? Att de ska köra med det där "va liter du inte på mig" "anklagar du mig?!" och så vidare. Blir ju bara pinsamt när det kommer fram att han varot otrogen och du hade rätt.
För mig blir det på nåt sätt värre än otroheten att man kör den stilen med att bli arg och brusa upp och låtsas vara så otroligt sårad över att inte vara litad på. När man ju intr alls förtjänade att vara litad på.
Ellerhur!!! Gaslightning delux. Inte första gången jag stöter på det. Och ja, jag håller faktiskt med i att det nästan är värre. Att få en att tro att det man känner inte är äkta. Att man är paranoid och att ge en skuldkänslor för att man är taskig nog att ens tro att de skulle göra så mot mig.
Och så var det EXAKT det jag trodde som hänt.
Det är ett sånt vansinnigt svek att tycka att det är bättre att få mig att tro att jag är tokig istället för att erkänna att han fuckat upp det helt 😤
Anonym (.) skrev 2025-08-24 19:36:05 följande:
Det var kanske en strategi för att försöka få TS att tvivla på sig själv och/eller få dåligt samvete och backa så att han kunde komma undan.
Jo, exakt så var det ju. Och det erkände han ju sen också. Bad om ursäkt för hur han höll på, men han var så vansinnigt desperat att få mig att släppa det, för han visste vad som skulle hända om jag fick veta. Hade varit tydlig med det redan från början att jag blivit bränd one to many times av otrohet så ens en hint av det, så är det slut. Och så blev det ju onekligen så 🥺
HSL7510 skrev 2025-08-24 19:53:27 följande:
Bara det att du frågar, säger svaret. NEJ så skriver man inte.
Nä det var ju så jag kände oxå, men eftersom jag inte har haft min far i mitt liv sen jag var 10, och själv inte har några barn, så ville jag bara stämma av, för kanske var det mina tidigare erfarenheter som gjorde mig överkänslig. Men så var det ju uppenbarligen inte?
Nu har jag bara ännu en erfarenhet som får mig att ha väldigt stora tillitsproblem gentemot män.
Och har ändå alltid försökt vara så vansinnigt noggrann att inte min nya partner ska behöva få betala priset för var mina ex gjort. Synd att det inte hjälpte bara 😕
Stort tack till alla som svarat. Det har hjälpt mig jättemycket och gjort att jag känt mig mindre ensam i allt det här. 🙏💞