Pojkvän som aldrig har pengar.

Nja, så enkelt är det nog inte. Att inte kunna sköta sin ekonomi är för de allra flesta lite "skämmigt" och nånting som man försöker dölja i det längsta. På väg in i ett nytt förhållande får man vara lite "vaken", se hur det ser ut därhemma och kolla i de olika register som finns i dag. Personnumret kan man få av Skatteverket. Vi lever  i ett öppet samhälle med alla dess för- och nackdelar. Ofta behöver man inte ens kolla, dålig ekonomi märks tidigt. Det är bara att passa sig för dessa individer. En "klassiker"är löftet om skötsamhet från och med NU när de blir påkomma.       .                                                                                                                                                                   Jag kan inte nog varna för misskötsamma "snubbar". Ex-maken kunde komma hem och berätta att han just köpt en ny bil. Givetvis på kredit, och då var inte den gamla till närmelsevis betald, inte heller dess föregångare. Skulden växte upp till höjden av Egyptens pyramider. Detta blev ett problem för hustru nummer två och även hustru nummer tre. Personlig konkurs, men jag kom undan hyfsat helskinnad.

Men fy...då förstår jag bättre varför du är så "om dig och kring dig".

Jag är också mer pengaorienterad än många kvinnor men det är för att min mor tyvärr gjorde ett väldigt dåligt val, som sög ut både pengar och liv från henne.
Att ständigt oroa sig för räkningar och så en karlslok som inte bidrar ovanpå det, nej minsann, det livet ville jag inte ha.

Så därför valde jag väldigt noga och det blev mycket bra, tack och lov.

...och även sådant här som att de låter sig bjudas på allting utan att skämmas. Alternativet är att man inte kan göra någonting, inte kan gå någonstans, eller får göra det ensam eller med vänner. Men man VILL ju gå ut och åta med sin partner, gå ut och lyssna på musik med sin partner, åka på en liten kryssning med sin partner...

Jag träffade ett tag en sådan man, det blev inga enorma summor jag bjöd på (jag är inte dum), men det var själva KÄNSLAN att vara tvungen att köpa sällskap som var så tråkig. Som kvinna vill man ju i stället få känna sig åtrådd och uppvaktad.

Han sa jämt att han inte var intresserad av olika saker - men när jag sa att jag kunde bjuda, DÅ gick det bra. Men då var det inte roligt för mig längre, då satt jag på den där restaurangen, bion, konserten, whatever, med en gråtklump i halsen...

Nja, så enkelt är det nog inte. Att inte kunna sköta sin ekonomi är för de allra flesta lite "skämmigt" och nånting som man försöker dölja i det längsta. På väg in i ett nytt förhållande får man vara lite "vaken", se hur det ser ut därhemma och kolla i de olika register som finns i dag. Personnumret kan man få av Skatteverket. Vi lever  i ett öppet samhälle med alla dess för- och nackdelar. Ofta behöver man inte ens kolla, dålig ekonomi märks tidigt. Det är bara att passa sig för dessa individer. En "klassiker"är löftet om skötsamhet från och med NU när de blir påkomma.       .                                                                                                                                                                   Jag kan inte nog varna för misskötsamma "snubbar". Ex-maken kunde komma hem och berätta att han just köpt en ny bil. Givetvis på kredit, och då var inte den gamla till närmelsevis betald, inte heller dess föregångare. Skulden växte upp till höjden av Egyptens pyramider. Detta blev ett problem för hustru nummer två och även hustru nummer tre. Personlig konkurs, men jag kom undan hyfsat helskinnad.

...och även sådant här som att de låter sig bjudas på allting utan att skämmas. Alternativet är att man inte kan göra någonting, inte kan gå någonstans, eller får göra det ensam eller med vänner. Men man VILL ju gå ut och åta med sin partner, gå ut och lyssna på musik med sin partner, åka på en liten kryssning med sin partner...

Jag träffade ett tag en sådan man, det blev inga enorma summor jag bjöd på (jag är inte dum), men det var själva KÄNSLAN att vara tvungen att köpa sällskap som var så tråkig. Som kvinna vill man ju i stället få känna sig åtrådd och uppvaktad.

Han sa jämt att han inte var intresserad av olika saker - men när jag sa att jag kunde bjuda, DÅ gick det bra. Men då var det inte roligt för mig längre, då satt jag på den där restaurangen, bion, konserten, whatever, med en gråtklump i halsen...

Okej, fel av mig. Skriver någon "pojkvän" utgår jag från att de är max 25-30 år, är man vuxen skriver man väl normalt särbo.

Pojkvän som aldrig har pengar.

Hej!
Jag och min pojkvän har träffats i ca ett halvår. Allt är väldigt bra förutom en sak, han har väldigt sällan pengar till att göra något. Det kan vara att jag undrar om vi ska hitta på något en helg som gå på bio eller gå ut och äta. Jag har reagerat på att han ofta får massa kuvert med posten och för lite sen kikade jag lite snabbt bland dem, det är bland annat brev från olika låneföretag och påminnelseavgifter. Jag själv är väldigt ekonomisk och ser alltid till att ha pengar för hela månaden. Hur hade ni reagerat? Hur tar jag upp detta med honom, om jag ens ska göra det? Vi bor inte ihop. 

Jag är rätt konservativ, men jag tycker inte att en människa (man eller kvinna) som har akuta ekonomiska problem ska dejta överhuvudtaget. Då får man fixa sitt liv först och sen dejta.

Jag skulle ha reagerat som så att jag hade tagit en paus eller gjort slut och bett honom återkomma när han är på fötter igen. Det kräver ju mkt energi att få ordning på ekonomin och då har man inte tid att bygga ett liv med någon annan. 

Fast nu är inte alla ute efter att "bygga ett liv tillsammans" utan kanske bara för att ha någon att umgås med när det passar.
Allt man gör måste inte kosta jättemycket pengar!

Har man inte önskemål om t e samboskap eller att bilda familj så kan det fungera ändå.
Dock år man acceptera att göra saker på den andra ekonomisk villkor och vill man kosta på sig så får man antingen bjuda, annars så måste partnern acceptera att man göra saker själv.

Jag har exempelvis rest många gånger själv, då mitt ex inte hade ekonomi till resor.
Det var inga som helst problem från någon av våra sidor.
Att han blev ett ex hade inget med hans knackliga ekonomi att göra.

Kom på nu att han skrev mig som förmånstagare till sin livförsäkring, det hade jag helt glömt. Har inte tänkt en tanke på honom på många år. Tänk om det en dg trillar in flera 100k på kontot!

Detta förklarar mycket av ditt sätt att resonera. Dina dåliga erfarenheter.

Din ex-man verkar i alla fall inte haft svårt att hitta fruar. Något måste han ha haft som ni föll för alla tre.

Men bra att du tog dig ur det.

Man kan ha olika syn på vad som är viktigt i livet. Man kan spara eller spendera, så länge man inte lever över sina tillgångar.

Men man bör ALDRIG bygga bo med någon som inte kan hantera pengar. Som inte har koll på sin ekonomi.