• Anonym (trxt)

    Hjälp! Övergiven av fästman & gravid

    Min situation ? behöver råd


    Jag är i en väldigt svår situation och vet inte längre hur jag ska hantera den, därför vänder jag mig hit för råd.


     


    För snart ett år sedan blev vi tillsammans. För bara några veckor sedan friade min fd kille till mig. Strax därefter fick vi veta att jag är gravid, något vi båda var glada över och hade planerat. Jag har sett fram emot att bli mamma och är 33 år. Han lovade att alltid kämpa för oss och att aldrig lämna mig ? oavsett vad som händer och vilka motgångar vi skulle möta. När han sa så och samtidigt friade tog jag det som ett seriöst åtagande, som en trygghet i att han inte bara skulle lämna mig igen när saker och situationer blev jobbiga. När vi träffades för ett år sedan blev jag fort gravid, men då lämnade han mig och stack efter ett bråk, vilket är hans mönster. Jag fick genomgå ett tyst missfall helt ensam, vilket var en fruktansvärd upplevelse. Han kom tillbaka till mitt liv några månader senare.


     


    Samtidigt ska jag vara ärlig om att vår relation har varit kämpig, med många missförstånd och kommunikationssvårigheter. Våra bråk har ofta eskalerat snabbt och blivit mer intensiva än de borde. Vi hade därför bokat tid hos en parterapeut för att försöka få hjälp och verktyg ? men vi hann aldrig gå dit innan detta hände.


     


    Efter ett bråk där jag var väldigt arg och upprörd hotade han att ringa polisen om jag inte lämnade lägenheten som han står


    på men som var våran gemensamma lägenhet, samtidigt som han stod på balkongen så att grannarna hörde. Kort därefter dök polisen upp på innergården. Det blev ett totalt trauma för mig ? både av själva händelsen och av hans svek. Han valde sedan att kasta ut mig, säga att allt var över och försvinna helt. Mina känslor är redan som en berg- och dalbana som gravid.


     


    Nu har vi inte haft någon kontakt på över tre veckor. Utöver det har han bara svarat i ett meddelande att han inte tycker att det är en bra idé att behålla barnet, med hänvisning till situationen som är nu. Han skrev att om barnet sedan föds kommer han ta ansvar. Jag står ensam, gravid, med mina saker som han lämnade tillbaka i trapphuset, och han vill varken prata med mig eller ta ansvar för situationen nu. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till honom. Jag vet heller inte om jag någonsin skulle ha hjärta att göra mig av med barnet, eftersom detta var något vi planerat och längtat efter.


     


    Jag känner mig ensam och förkrossad. Jag vet inte om han någonsin kommer höra av sig till mig igen eller om det är helt över, eftersom han inte har försökt kontakta eller prata med mig. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till honom, och jag är osäker på om jag någonsin kommer kunna förlåta honom. Jag undrar också hur jag ska tänka kring barnet och vår framtid när jag står helt ensam i den här situationen.


     


    Alla råd och erfarenheter som kan hjälpa mig att navigera detta tas tacksamt emot.

  • Svar på tråden Hjälp! Övergiven av fästman & gravid
  • Lynx123
    Anonym (trxt) skrev 2025-08-31 09:22:57 följande:

    Jag är i vecka 10 redan.. 


    Bra, då finns det ännu tid. Du gör så klart som du vill men jag hade inte velat ha den personen som far till mitt barn. Fy vilket hemskt liv det hade blivit!!!!
  • Anonym (trxt)
    Anonym (Hmmm..,,) skrev 2025-08-31 13:27:21 följande:
    Då är det inte försent för abort om du beslutar dig för det. Vilket i ditt fall tyvärr är det bästa alternativet så du slipper den mannen.

    Hoppas även du lärt dig av detta att inte ha så bråttom med att skaffa barn med någon du inte alls känner utan väntar ett par år nästa gång. 
    Problemet är min ålder, jag är redan 34 år och kan inte vänta så länge till pga min biologiska klocka. Jag har försökt få barn (förut )  men det hände inget på 1 år av ständiga försök och jag vill verkligen bli mamma i det här livet innan det är försent. Jag blev så glad att jag blev gravid nu och jag rädd att jag kommer ångra mig om detta var min sista chans?
  • Jesper f
    Anonym (trxt) skrev 2025-09-01 12:24:16 följande:
    Problemet är min ålder, jag är redan 34 år och kan inte vänta så länge till pga min biologiska klocka. Jag har försökt få barn (förut )  men det hände inget på 1 år av ständiga försök och jag vill verkligen bli mamma i det här livet innan det är försent. Jag blev så glad att jag blev gravid nu och jag rädd att jag kommer ångra mig om detta var min sista chans?
    Fast problemet blir ÄNNU mer om du ska ha en galen pappa till ditt barn, som kommer bråka om varenda småsak i 18 år. Det är ett ännu värre alternativ. Tänk dig för nu, du kan ångra dig åt ena hållet - men inte det andra. Skaffa barn som sätter dig fast med honom är inte ett klokt val. Han har redan nu visat vilken katastrof han är som människa, och han kommer inte bli bättre bara för att ett barn kommer till världen. 
  • Olsdotter
    Anonym (trxt) skrev 2025-09-01 12:24:16 följande:
    Problemet är min ålder, jag är redan 34 år och kan inte vänta så länge till pga min biologiska klocka. Jag har försökt få barn (förut )  men det hände inget på 1 år av ständiga försök och jag vill verkligen bli mamma i det här livet innan det är försent. Jag blev så glad att jag blev gravid nu och jag rädd att jag kommer ångra mig om detta var min sista chans?
    Behåll barnet! 

    Att stå ofrivilligt barnlös resten av livet pga en idiot är 1000 gånger värre än att hantera en "far" som inte vill vara delaktig.

    Behåll, minimera kontakten med fadern (låt honom kontakta dig om han så vill), ta ut underhåll via FK.

    Se till att omge dig med pålitliga släktingar och vänner som kan stötta dig i graviditet och mödraskap! Finns ingen man som är bättre lämpad än kvinnor pga sitt kön.
  • Olsdotter
    Jesper f skrev 2025-09-01 12:31:53 följande:
    Fast problemet blir ÄNNU mer om du ska ha en galen pappa till ditt barn, som kommer bråka om varenda småsak i 18 år. Det är ett ännu värre alternativ. Tänk dig för nu, du kan ångra dig åt ena hållet - men inte det andra. Skaffa barn som sätter dig fast med honom är inte ett klokt val. Han har redan nu visat vilken katastrof han är som människa, och han kommer inte bli bättre bara för att ett barn kommer till världen. 
    Du har absolut ingen aning om vad den mannen kommer att bråka om och inte.

    Känner flera kvinnor som varit i TS situation och har behållit barnet, och visst är "fadern" ett irritationsmoment men inte mer än så. 
  • Anonym (Lee)
    Anonym (trxt) skrev 2025-08-28 13:34:44 följande:
    Hjälp! Övergiven av fästman & gravid

    Min situation ? behöver råd


    Jag är i en väldigt svår situation och vet inte längre hur jag ska hantera den, därför vänder jag mig hit för råd.


     


    För snart ett år sedan blev vi tillsammans. För bara några veckor sedan friade min fd kille till mig. Strax därefter fick vi veta att jag är gravid, något vi båda var glada över och hade planerat. Jag har sett fram emot att bli mamma och är 33 år. Han lovade att alltid kämpa för oss och att aldrig lämna mig ? oavsett vad som händer och vilka motgångar vi skulle möta. När han sa så och samtidigt friade tog jag det som ett seriöst åtagande, som en trygghet i att han inte bara skulle lämna mig igen när saker och situationer blev jobbiga. När vi träffades för ett år sedan blev jag fort gravid, men då lämnade han mig och stack efter ett bråk, vilket är hans mönster. Jag fick genomgå ett tyst missfall helt ensam, vilket var en fruktansvärd upplevelse. Han kom tillbaka till mitt liv några månader senare.


     


    Samtidigt ska jag vara ärlig om att vår relation har varit kämpig, med många missförstånd och kommunikationssvårigheter. Våra bråk har ofta eskalerat snabbt och blivit mer intensiva än de borde. Vi hade därför bokat tid hos en parterapeut för att försöka få hjälp och verktyg ? men vi hann aldrig gå dit innan detta hände.


     


    Efter ett bråk där jag var väldigt arg och upprörd hotade han att ringa polisen om jag inte lämnade lägenheten som han står


    på men som var våran gemensamma lägenhet, samtidigt som han stod på balkongen så att grannarna hörde. Kort därefter dök polisen upp på innergården. Det blev ett totalt trauma för mig ? både av själva händelsen och av hans svek. Han valde sedan att kasta ut mig, säga att allt var över och försvinna helt. Mina känslor är redan som en berg- och dalbana som gravid.


     


    Nu har vi inte haft någon kontakt på över tre veckor. Utöver det har han bara svarat i ett meddelande att han inte tycker att det är en bra idé att behålla barnet, med hänvisning till situationen som är nu. Han skrev att om barnet sedan föds kommer han ta ansvar. Jag står ensam, gravid, med mina saker som han lämnade tillbaka i trapphuset, och han vill varken prata med mig eller ta ansvar för situationen nu. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till honom. Jag vet heller inte om jag någonsin skulle ha hjärta att göra mig av med barnet, eftersom detta var något vi planerat och längtat efter.


     


    Jag känner mig ensam och förkrossad. Jag vet inte om han någonsin kommer höra av sig till mig igen eller om det är helt över, eftersom han inte har försökt kontakta eller prata med mig. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till honom, och jag är osäker på om jag någonsin kommer kunna förlåta honom. Jag undrar också hur jag ska tänka kring barnet och vår framtid när jag står helt ensam i den här situationen.


     


    Alla råd och erfarenheter som kan hjälpa mig att navigera detta tas tacksamt emot.


    Du behöver noga tänka igenom om du klarar att vara ensamstående förälder till ett barn!

    Om du känner att du klarar det, med kanske lite stöd av någon vän eller släkting, då kan du bestämma dig för att ha barnet.

    Du kan inte räkna med fadern, för han har svikt dig så många gånger, det han säger kan du inte lita på.

    Ni verkar också ha ett för stormig relation för att de ska vara bra för barnet att växa upp med er båda tillsammans i en lägenhet.

    Så det viktiga du behöver tänka på just nu är: 

    1. Vill jag ha barn?

    2. Klarar jag i så fall  att ta hand om barnet på egen hand?  (för det kan mycket väl bli så).

    Var ärlig mot dig själv när du funderar. Lura inte dig själv med sådant du hoppas på, men vet att det inte riktigt är så.

    Han verkar inte vilja ha barn, han har nu gjort slut två gånger när du har blivit gravid.
  • Anonym (trxt)

    Han har drömt om att bli pappa men hans sätt
    att undvika en jobbig situation är att fly ifrån den.
    vilket råkade hända första gången när vi fick missfall och nu andra gången efter ett stort bråk - så det spelar ingen roll för honom om jag är gravid eller ej för att lämna Och fly situationen som är jobbig mellan honom och mig.

    jag drömmer om att bli mamma men det skrämmer
    mig att kanske behöva ta hand om barnet ensam utan hans delaktighet ( går ju inte att lita på att han kommer finnas med i bilden). Har bara min mamma
    som bor nära och kan hjälpa till med
    barnet i värsta fall 


    Anonym (Lee) skrev 2025-09-01 12:43:59 följande:
    Du behöver noga tänka igenom om du klarar att vara ensamstående förälder till ett barn!

    Om du känner att du klarar det, med kanske lite stöd av någon vän eller släkting, då kan du bestämma dig för att ha barnet.

    Du kan inte räkna med fadern, för han har svikt dig så många gånger, det han säger kan du inte lita på.

    Ni verkar också ha ett för stormig relation för att de ska vara bra för barnet att växa upp med er båda tillsammans i en lägenhet.

    Så det viktiga du behöver tänka på just nu är: 

    1. Vill jag ha barn?

    2. Klarar jag i så fall  att ta hand om barnet på egen hand?  (för det kan mycket väl bli så).

    Var ärlig mot dig själv när du funderar. Lura inte dig själv med sådant du hoppas på, men vet att det inte riktigt är så.

    Han verkar inte vilja ha barn, han har nu gjort slut två gånger när du har blivit gravid.
  • Anonym (trxt)
    Jesper f skrev 2025-09-01 12:31:53 följande:
    Fast problemet blir ÄNNU mer om du ska ha en galen pappa till ditt barn, som kommer bråka om varenda småsak i 18 år. Det är ett ännu värre alternativ. Tänk dig för nu, du kan ångra dig åt ena hållet - men inte det andra. Skaffa barn som sätter dig fast med honom är inte ett klokt val. Han har redan nu visat vilken katastrof han är som människa, och han kommer inte bli bättre bara för att ett barn kommer till världen. 
    Han är inte galen, han är bara extremt konflikträdd och har en otrygg undvikande anknytningsmönster. 
    han skulle vara en bra pappa säkert till barnet men han är inte bra för någon i en relation innan han lärt sig hur man hanterar sina känslor på ett bättre sätt tyvärr..
  • Olsdotter
    Anonym (trxt) skrev 2025-09-01 14:10:04 följande:

    Han har drömt om att bli pappa men hans sätt
    att undvika en jobbig situation är att fly ifrån den.
    vilket råkade hända första gången när vi fick missfall och nu andra gången efter ett stort bråk - så det spelar ingen roll för honom om jag är gravid eller ej för att lämna Och fly situationen som är jobbig mellan honom och mig.

    jag drömmer om att bli mamma men det skrämmer
    mig att kanske behöva ta hand om barnet ensam utan hans delaktighet ( går ju inte att lita på att han kommer finnas med i bilden). Har bara min mamma
    som bor nära och kan hjälpa till med
    barnet i värsta fall 


    Han har vad som brukar kallas otryggt anknytningsmönster. Våra anknytningsmönster blir ofta ännu mer tydliga när vi får barn, så statistiskt sett lär han bli ännu mer benägen att fly/ dra sig undan.

    Oavsett så handlar den här situationen om dig och din graviditet, inte om honom. Du står alltså ensam. Det kan hända vilken kvinna som helst, och vi behöver alltid vara beredda på att klara oss och våra barn på egen hand.
  • Anonym (trxt)

    exakt, det stämmer att han har otrygg anknytning. 


    Du har rätt i att vi måste vara beredda på att klara oss på egen hand men jag är så rädd för att inte hitta kärleken, att ingen kille kommer vilja dejta en singelmamma .. :( 

    ser ok bra ut och bor i Sthlm men jag vet hur männen är
    här i Sthlm och vill fortfarande drömma om att leva som
    en familj med någon..


    Olsdotter skrev 2025-09-01 14:36:55 följande:
    Han har vad som brukar kallas otryggt anknytningsmönster. Våra anknytningsmönster blir ofta ännu mer tydliga när vi får barn, så statistiskt sett lär han bli ännu mer benägen att fly/ dra sig undan.

    Oavsett så handlar den här situationen om dig och din graviditet, inte om honom. Du står alltså ensam. Det kan hända vilken kvinna som helst, och vi behöver alltid vara beredda på att klara oss och våra barn på egen hand.
  • Olsdotter
    Anonym (trxt) skrev 2025-09-01 15:47:48 följande:

    exakt, det stämmer att han har otrygg anknytning. 


    Du har rätt i att vi måste vara beredda på att klara oss på egen hand men jag är så rädd för att inte hitta kärleken, att ingen kille kommer vilja dejta en singelmamma .. :( 

    ser ok bra ut och bor i Sthlm men jag vet hur männen är
    här i Sthlm och vill fortfarande drömma om att leva som
    en familj med någon..


    Va??? Ingen kille vill dejta en singelmamma???

    Släpp omgående den tanken, för den stämmer öht inte. Speciellt inte i din ålder, möjligen om man är 20 och vill dejta jämngamla.

    Dejta utanför Stockholm bara, så är problemet löst (om nu Stockholm skiljer sig så mycket från landet i stort).

    Jag var singelmamma, och det fanns män så det räckte och blev över. Män är tokiga i kvinnor, kvinnornas tidigare barn gör varken från eller till. Är du dessutom snygg är problemet ännu mer obefintligt.

    Och lyssna inte på allt trams om "vilket helvete" ditt liv kommer att bli "med en sådan far till ditt barn", för det är bara fria fantasier. Ingen av oss, inte ens du, vet för det första vilken sorts far den här ex kommer att bli. Förutom det, så behöver du inte släppa in honom i ditt liv även om han skulle bråka och leva rövare. Du kommer att ha socialtjänsten och familjerätten på din sida, och han får som mest umgänge. Ett väldigt begränsat umgänge initialt då en bebis ska vara med sin anknytningsperson(= du ) 24/7.
  • Anonym (Lee)
    Anonym (trxt) skrev 2025-09-01 14:10:04 följande:

    Han har drömt om att bli pappa men hans sätt
    att undvika en jobbig situation är att fly ifrån den.
    vilket råkade hända första gången när vi fick missfall och nu andra gången efter ett stort bråk - så det spelar ingen roll för honom om jag är gravid eller ej för att lämna Och fly situationen som är jobbig mellan honom och mig.

    jag drömmer om att bli mamma men det skrämmer
    mig att kanske behöva ta hand om barnet ensam utan hans delaktighet ( går ju inte att lita på att han kommer finnas med i bilden). Har bara min mamma
    som bor nära och kan hjälpa till med
    barnet i värsta fall 


    En mamma är inte så bara, förutsatt att hon är någorlunda kry!

    Då kan hon hämta från förskolan den dagen det har hänt något som gör att du blir fördröjd, eller så kan hon handla åt dig och ge barnet lite lagad mat den gången som du blir liggande i influensa.

    För övrigt får du känna efter om du orkar ta ansvaret själv.

    Man kanske kan hoppas att pappan träffar.barnet minst
    varannan helg i alla fall. Men räkna inte med det! 

    Du kanske kan träffa andra ensamstående mammor på den ort där du bor, och då kan ni stödja varandra.

    Fundera igenom det hela. Skriv gärna ned vad du tänker, för och emot.

    Din kille verkar lite instabil, du kan inte räkna med honom som ett stöd. Dessutom bråkar ni väldigt kraftigt ibland. Kan skrämma ett.barn.Bättre i så fall att ni är föräldrar på var sitt håll.
  • Anonym (Lee)

    En annan ensamstående pappa kan ju vara intresserad.t
    ex.. Ni är ju i samma situation och förstår varandra!

    Nu är det lite kvinnoöverskott i Stockholm och lite kvinnounderskott i andra delar av landet. Men människor blir förälskade oavsett! Och en sådan stor skillnad i antal är det inte. Problemet ksn vara att få en bostad.

Svar på tråden Hjälp! Övergiven av fästman & gravid