Min 7 veckors bebis är ofta missnöjd

Exakt samma sits här fast dessvärre inte nöjd med varken babysitter eller gym heller 💔nästan bara nöjd när hon sover känns det som ibland. Lite tröstlöst och överväldigande med så mycket gråt men tror att mycket är magen. Håller tummarna för stor förändring vid tre månader för oss båda två! ????🏼

Skönt att inte vara ensam men önskar såklart våra bebisar fick vara nöjda?
Ja förstår precis vad du menar, ibland känns det svårt att tänka ?det går över? även fast man vet det.
Jag tror också på magen och hoppas faktiskt det för då blir det bättre sen, har iallafall börjat med Sempers magdroppar!
Hoppas verkligen på nöjda bebisar för oss vid 3 månader(och att någon kan bekräfta det här)

Ja men jag tror verkligen det vänder. Hennes storebror var betydligt mer nöjd men han hade också lite problem med magen och låg och stånkade högt framåt småtimmarna. Jag upplever att allt blev lättare när det gått lite mer tid. Både tarmar och nervsystem är så omoget ännu. Vi kör också Sempers droppar!

Heja oss, vi gör så gott vi kan och bara genom att finnas där gör vi all skillnad även om det känns hopplöst vid gråt och gnäll.❤️

Ja precis jag är också ganska säker på att mycket beror på magen! Vi har faktiskt haft flera dagar nu där han varit nöjdare och gladare :) 
Men det finns inget som känner igen detta och kan säga hur det utvecklades för eran bebis? 

Hm. Jag hade en bebis som vaknade varje till varannan timme i den åldern, tog uppemot en timme på sig att äta och alltid behövde vara i famnen för att inte illvråla, så jag tycker ju att ni verkar ha det rätt bra. :) 

Men jag håller med om det du hört andra säga om att efter tre månader ungefär blev det lättare på många vis. 

Vad jag kan läsa från din ts låter det ju som han är nöjd i många situationer ☺️ han äter och sover bra, är nöjd när han tittar på mobilen och åker vagn. Han är nöjd när han är hos dig och ibland hos pappa. Magknip kan såklart vara tufft, men det låter överlag som han ändå är ganska nöjd. Man kan inte gilla allt och det här med att vara lugn med enbart hud mot hud är nog mer något du önskar för mamma-hjärtat. 

Ni har nog rätt, tack! Skönt att höra andra säga det, ibland fastnar man i sina tankar när man går hemma med endast bebis att prata med på vardagar och jämför(dumt nog) med det man ser på sociala medier på bebisar som bara sitter i famnen och är nöjda. Men man ser inte heller allt!

 Jag passar på att fråga er hur det var med bilåkandet och om det kan vara en sån sak som blir lättare för lilla killen runt 3-4 månader? För där kan det bli vrålskrik vissa vändor? Samt att ta emot tröst från andra än mamma med tuttarna? Haha!

Min bebis hatade bilen - eller var livrädd där, skulle jag egentligen säga. Hon behövde vara alldeles nära mig för att känna sig trygg, och det gick ju inte i babyskyddet. Släppte innan hon var ett halvår har jag för mig. 

Jag försöker minnas när hon kunde bli tröstad lika bra av pappa och det var nog efter tte, fyra månader. Pappa tog över föräldraledigheten efter tio månader och det var helt oproblematiskt. Innan dess jobbade han deltid för att få mer tid med sitt barn. 

Okej men va skönt att höra att det har släppt för dom allra flesta när det har fått gå några månader. Hoppas verkligen det blir lättare för min lilla kille snart för vi har hans farmor 35min bort som vi gärna vill kunna åka till. Annars har vi alla inom 10min avstånd som tur är,

Också härligt att höra! Ser verkligen framemot det, både jag och pappan. Jag önskar att vi också hade att ekonomin klarade av att han var hemma mer för det börjar märkas stor skillnad bara efter en helg när han varit hemma.
Men har hört att bebisar ser sig själva och mamman som ett första 3 månaderna! Så fint ändå