Råd vid separation , vårdad och boende

För att tvinga fram en bodelning mot ditt ex´ vilja ansöker du om bodelningsförrättare hos tingsrätten:
Ansök om bodelningsförrättare - Sveriges Domstolar
Bodelningsförrättaren kan utses av tingsrätten och kan skifta boet åt er. Med tvång om så krävs. Du behöver inte ditt ex´ godkännande för att ansöka om en förrättare.

Jag kollade hos Skatteverket vad som händer om den andra vårdnadshavaren (pappan i ditt fall) inte godkänner flyttanmälan för barnet, och där står att Skatteverket inleder en utredning om var barnet ska vara folkbokfört, där man tar hänsyn till närhet för skola/förskola och liknande. Har de inlett en sådan utredning?
Lämna samtycke till barns flytt | Skatteverket

Och för det känslomässiga...hur man står ut? Jag vet inte. Härda ut en timme i taget, som blir till en dag i taget som blir till en vecka i taget. Kanske. 
Kram!

Prylarna: ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden 

Hej,

beklagar att du måste gå igenom detta. Du klarar det. Det tar tid, men du kommer att känna dig lycklig igen så våga tro på det. Jag ska försöka ge några konkreta tips, säger inte att något är rätt och vissa grejer kanske inte fungerar för dig.

1. Skatteverket gör en utredning om vart barnen ska vara skrivna. Jag har gjort två flyttanmälningar på mina barn som pappan inte godkänt. Eftersom barnen bor mest hos mig har dom blivit skrivna med mig båda gångerna. Det borde vara samma för dig?

2. Ansök om underhållsstöd om ni inte kan komma överens om underhållsbidrag. Samla bevis om det behövs på att barnen bor hos dig, involvera tex förskola/skola om situationen så att dom kan intyga vem som hämtar barnen, ta bilder på barnen som bevis om det behövs.

3. Undvik familjerätten om det förekommit våld. Socialtjänsten bokar ofta helt felaktigt in samtal med familjerätten där föräldrarna ska komma överens. Har det förekommit våld så var tydlig med att du inte vill träffa honom i sådana samtal, det kommer inte leda till något gott. 

4. Angående dina och barnets saker. Kan bara säga hur jag gjorde. Jag vågade inte åka dit själv och hade heller ingen nyckel. Efter massa diskussion så fick jag 2 timmar på mig av honom att tömma ett halvt hus. Inte särskilt generöst. Det jag inte hann tömma skulle han kasta ut i snön. Då hörde jag av mig till alla jag kände för att få hjälp. Han var SÅ snopen när jag kom med typ 20 personer som hjälpte mig. Alla liksom stormade in och började bära ut mina grejer haha, kommer aldrig glömma den dagen. Han var inte särskilt trevlig om man säger så, men han vågade inte göra något eller hota mig på något sätt när jag hade så många med mig. Ta hjälp och åk dit om du kan! 

5. Svara inte på några SMS som inte rör barnet. 

6. Låt polisutredningen pågå. Det är jätteviktigt att anmäla, så har du gjort det så ska du vara stolt över dig själv.

7. Ta stöd av kvinnojour, dom har också ofta bra kontakter med advokater som du kan träffa kostnadsfritt för rådgivning gällande frågor om tex underhåll, vårdnad och umgänge. Jag har varit i kontakt med kvinnojouren till och från i snart 4 år. 

Hoppas något kan hjälpa. 

Åh tack för era svar. 

Det som försvårat det gällande dottern är att hon och även jag just nu är skriva på den adress hon är uppväxt på och den ligger även närmast förskolan. 
i början på sommaren fick vi fly hemmet pga omständigheterna och har sedan dess bott hos mina föräldrar. Nu har jag köpt ett nytt boende (han äger huset vi bodde i) och han vägrar skriva dottern från den adressen och jag måste adress ändra mig för att flytta till nya.. 
dilemmat med Skatteverket blir att det se ut som vi bott & bor på samma adress , trots att vi inte bott hemma på månader och dotter har vart med mig 95% av tiden. hur ställer sig skatteverket till de i en utredning ?
Det ser ju ut som han ska bo kvar i dotterns trygga hem (som absolut inte är tryggt) där hon är uppväxt och jag är den som ska flytta..
livrädd för den där utredningen och att hon ska bli skriven med honom.. då kan heller inte jag ansöka om bidrag osv. alla hennes kostnader Förskolan & försäkring kommer på mig. 

Men exakt så var det för mig också.
Han bodde kvar i huset, som vi båda i och för sig ägde, och där barnen varit uppväxta. Som dessutom låg nära förskola/skola.

Först bodde vi på ett tillfälligt boende via kommunen, men så fort vi flyttade till en stadigvarande adress i samma stad (också nära förskola/skola men inte lika nära) så adressändrade jag både på mig själv och barnen i samma ärende. Eftersom han aldrig skrev under så ringde Skatteverket upp, jag förklarade situationen och barnen blev skrivna med mig. Jag har så vitt jag kommer ihåg inte behövt bevisa något. 

Jag sa att barnen bodde mest hos mig och att förskolan kunde intyga detta. 

Jag sa att alla eventuella BVC besök, sjukhusbesök, tandläkarbesök m m alltid sköttes av mig. Med andra ord var jag beroende av att posten kom rätt. 

Jag berättade även om vår situation och att det fanns en polisanmälan och pågående utredning av soc.

Sen är det möjligt att det hjälpte att jag flyttade tillbaka till samma stad, och närliggande område. Vägrade låta honom påverka mitt liv. Men det beror ju såklart på hur våldsam situation man befunnit sig i.

Och var inte rädd för utredningar! Skatteverkets utredning var endast ett samtal. Det jag blev irriterad över den andra gången jag adressändrade (och han inte skrev på) var att det tog så lång tid så barnen var i princip inte folkbokförda någonstans en period, eftersom vi redan hunnit flytta till den andra adressen.

gällande förskoleavgift så ringde jag till kommunens administration och bad dom splittra fakturan mellan oss. Det var inga problem.

Jag separerade från exet våren 2024, av ungefär samma anledning som dig. 

Jag har gått enormt stöd från socialtjänsten och relationsvåldsteamet i kommunen. Speciellt viktigt har samtalsterapin varit för att hantera exet. 

Jag slapp som tur var att blanda in bodelningsförrättare och att han skrev på om adressändring men det har varit mycket skit ändå.

Håll all kommunikation via text. Ta skärmdumpar på allt och spara undan, gärna med säkerhetskopiering i ett moln där han inte har tillgång. Spela in samtal om ni pratar i telefon. Samma sak om dottern har egen mobil och han skickar dumheter där. Skärmdump och skicka till dig själv.

Vägra samtal tillsammans med honom. Det gjorde jag utan att man såg det som konstigt. 

Var inte orolig för en utredning om tex var dottern bor. Du har ju bevis på att hon bott med dig hela tiden när ni inte bott hemma. 

Ta med alla Du känner för att hämta era saker. Det är fortfarande ditt hem också och han har ingen rätt att ställa en massa villkor. 

Hur man orkar? Genom samtalsstöd, stöd från nära och kära och genom att ta det en dag i taget, ibland en timme i taget. Du har tagit ett jättesteg redan med att ha flytt(at) och köpt ny bostad. I alla kontakt med honom, svara inte på en gång så du svarar i affekt. Var saklig. Var kortfattad. Låt alla känslor rinna av dig som vatten på en gås. Länge var mitt mantra "jag är en sten" i kontakten med honom. 

Lycka till! Det kommer att bli bra! Det tar sin lilla tid men helt plötsligt en dag får man en kommentar från sitt barn med "mamma, du är mycket gladare nu än när vi bodde med pappa, du både sjunger och dansar när du lyssnar på musik". Då är allt det jobbiga värt det. När de små märker skillnad. 

Tack för ni svarar. Sköt att prata med några som vart i likande situation. 

Nu känns det lite lugnare med Skatteverket. Ska kika med förskolan om de kan intyga att de är jag som hämtar & lämnar nästan alltid. 

Hur upplevde ni att socialtjänste & socialtjänstutredningen vart? Jag hade höga förhoppningar på soc förstå då de verkligen tog situation på allvar först och det var på inrådan av dom jag drog hemifrån. Sedan startade de en utredning och vi fick en utredare. Pappan blånekar såklart allt , han har absolut inga problem och vill få de att verka som att jag gör allt detta för att få egen vårdnad. Och givetvis lämnade han in en orosanmälan på mig med som ?hämnd? där han drog till med de ena hemska efter de andra. Det har fortsatt hända saker under utredningens gång (alkoholrelaterat) som drabbat hans äldre barn (annan mamma) som rapporterats till soc via socialtjänstenjouren bla och även de barnen har uttryckt i samtal med soc att de tycker pappa har problem med alkoholen plus att den andra mamman säger samma sak.
trots de fortästter han blåneka allt?  

Trots allt som händer och sägs i samtal är min uppfattning att soc ser de som en föräldrarkonflikt mellan oss som är skadligt för barnet. det som också stod i förundersökningen från soc som ska utredas är också våld mot barn. 

soc gör inget i vårdnasfrågan utan hänvisar allt till familjerätten som vi först var hos och han fick ett 15h/v umgänge utan nätter. Men sedan motsatte han sig allt i samtal två och nu står vi utan ?skydd? och måste själva enda i vårdnads = omöjligt eftersom han har noll insikt i sina problem. och nu vägrar han gå tillbaka till familjerätten för de är enl honom jäviga? 

hur blev det för er under & efter utredningen ? Vad kom de fram till? 

har någon av er vart i tingsrätten ? 

Du behöver proffshjälp så du kan driva detta på ett bra sätt.  Kontakta en familjejurist som kan företräda dig. Förklara regler, olika begrepp, vilken myndighet som beslutar om vad. Hjälper dig med yrkanden, stämningar mm. 

Bara så du vet, familjerätten är en del av socialtjänsten och kan inte fatta beslut om umgänge så länge föräldrarna inte går med på det. 

 

Jag tycker verkligen du ska kolla med kvinnojouren om dom har advokater som hjälper till med kostnadsfri rådgivning. I min lilla kommun hade dom en kvinna som kom ungefär en gång i månaden och det var jättevärdefullt för att få förståelse för hur allt fungerar. 

Jag säger det igen. Familjerätten funkar inte om man är utsatt för våld. Vi provade i två omgångar och det enda som hände var att han satt och skrek på mig, var hotfull medan två tanter satt och sa att dom var oberoende part och inte fick ta ställning till något, det var vi som skulle komma överens. Varje gång vi gjorde en överenskommelse där bröt han den direkt efteråt. Nej, familjerätten gjorde Mig enbart mer nedbruten o förtvivlad. Det är tjänstefel att be en våldsutsatt kvinna söka samtal med familjerätten. 

soc egna utredningar av mig som våldsutsatt kvinna och barnen ger jag inte heller mycket för. Däremot fick Jag hjälp med en extern resurs som kommunen anlitade som var väldigt bra. Hon gav mig många värdefulla tips och det viktigaste var nog insikten att han aldrig kommer att förändras och att jag behövde acceptera det faktum att jag behöver fortsätta vara den vettiga föräldern. Och leva mitt liv.

Jag har varit i tingsrätten, men enbart pga min anmälan mot honom och inte pga vårdnad/umgänge. Vad vill du veta?

Så som vår situation ser ut just nu har han barnen varannan helg eller lite när han känner för det och jag har minimalt med kontakt med honom. Jag har själv valt att inte söka underhåll eftersom jag inte vill ha med honom att göra överhuvudtaget. Den största delen av hans eftervåld har varit ekonomiskt våld på olika sätt. Jag vill inte ge honom tillfredsställelsen att veta att jag behöver hans pengar till barnen. Det är dumt av mig, men vi klarar oss ändå helt ok ekonomiskt nu. Men det är jag det :)

snart 4 år har gått och jag är lyckligare än på många många år!