Pga väntetider i vården ska jag få leva med min handskada

Du var alltså oförmögen. Ja, inte heller det är något du kan skylla vården för. 

Jag hoppas dina nedvärderande kommentarer får dig att må bättre så gör de åtminstonde någon nytta.

Jag mår för fösta inte dåligt. Jag klagar heller inte på vården. Och jag anklagar heller inte vården för en självförvållat skada. 
Men det gör du. 

Och nu ska du anmäla till IVO när du själv beslöt dig för att vänta? Försöka snylta pengar för sin egen dumhet och skylla på lov barn läkare och gud vet allt är rent patetiskt!

Nej. Men har röntgenläkaren skrivit i sitt svar att han rekommenderade omgående remiss till handkirurg så kommer jag att anmäla att det tog 6 veckor för läkaren att följa den rekommendationen. Har inte någon förhoppning om pengar, utan att det inte händer igen.
Kommentaren om pengar handlar om att det känns väldigt tröstlöst att med dålig ekonomi betala föe undersökning efter undersökning helt i onödan. Eftersom detta hände på fritiden gäller inte företagshälsovården och de försökringar jag ahr täcker inte denna sortens skador ens om jag hade åkt in till sjukhuset direkt (jag har kåtit kolla upp det efter att folk i tråden tjatat om försäkringen)

Du har inte varit medvetet oärlig men din trådstart och dina första inlägg får folk att tro att den svenska vården är dålig. Det ger läsaren en känsla av att blivit lurad och därför blir folk sura på dig 

Vården i Sverige och där jag nu bor är ganska likvärdig, dvs kommer du förbi vårdcentralernas ofta överarbetade och oengagerade läkare som bara jobbar av tiden tills de får specialisera sig så får du för det mesta utmärkt vård.

Jag hör tyvärr till den patientgrupp som ofta blivit avfärdad, och spenderade 8 år med rehabiliteringsplaner och liknande innan jag blev remiterad till en svensk specialist i Uppsala som med en snabb undersökning konstaterade att mitt problem var relativt lätt åtgärdat med ett snabbt dagkirurgiskt ingrepp. Men läkarna i mitt land hade inte ens tänkt tanken att det kunde vara problemet. Istället dumförklarade de mig, hävdade att jag inte följde mina rehabiliteringsplaner eller ljög om min smärta och problem. Jag fick ingen ekonomisk kompensation (för det verkade någon tro jag söker) men en ursäkt från överläkaren och det läkte något att få höra att den behandlande läkaren hade inte uppfört sig korrekt. Den läkrens journalanteckningar låg även till grund för andra läkares bedömning, tills jag kom till Sverige. Då gjordes en undersökning jag bett om, men inte fått hemma, som gjorde att specialisten inte ens ville läsa de gamla journalerna eftersom de var ovidkommande.

Men mina vänner i Sverige upplever ju precis samma i sina kontakter med vårdcentralen, som jag gör här. Därför ansåg jag att landet i sig var ovidkommande för min trådstart, som handlar om ångest och frustration över en situation jag inte kunnat kontrollera.

Tycker fortfarande du ska kosta på dig ett besok hos kirurgen. For att få bekräftat endera vägen; att det fortfarande kan åtgardas kirurgiskt, att det inte skulle kunnat gjorts oavsett, eller att det hade kunnat åtgärdas kirurgiskt om du kommit tidigare. Det kanske kan ge dig ett mentalt avslut i frågan om inte annat. 

Ja, jag kommer att gå på besöket. Dels för att jag absolut avskyr det system som används för att boka/avboka tider som patient, dels för att jag har någonform av odefinierat hopp. Jag vet inte ens vad jag hoppas på, det känns inte som den kommer kunna säga mer än läkaren som hade gjort utlåtande om MR (det bedömdes inte här utan skickades iväg till ett universitetssjukhus) som avslutade med att deras bedömning att de inte rekommenderade "ett ord jag glömt" åtgärder. Texten fanns på skärmen medan läkaren visade mig bilder på tummen. Han visade inte skadan och jag kunde inte tyda den själv när läkaren bara visade allt som var helt. Jag har begärt ut hela bedömningen då den var väldigt lång, så läkaren scrollade ner till slutet.

Att det tar 6 veckor är inte speciellt ovanligt. Det betyder faktiskt inte att rekommendationen inte följdes. Sedan är var det också bara en rekommendation och det är den behandlande läkaren som beslutar om vidare behandling. 

De läkare som är på vårdcentralen har en specialisering i allmänmedicin, och det är en av de svåraste specialiseringar som finns för läkare. 

Och nej, här ringet man inte sjukvårdsupplysningen för att få rn akuttid till vårdcentralen. Man tar direkt kontakt med vårdcentralen. 

De har flyttat det till sjukvårdsupplysningen i mitt distrikt för att vårdcentralerna blev nerringda och sköterskorna blev fast hela dagen i telefon istället för att kunna ta emot patienter. Men sjukvårdsupplysningen bemannas med roterande personal från vårdcentralen.

Här sköts akuttider i 9 fall av 10 av läkarstuderande. De få som finns som är specialliserade på allmänmedicin har övervakande ansvar eller tar bara tidsbokade besök med 2-3 månaders väntetid.

Jag har god insikt i vår vårdapparat eftersom jag jobbar i ett vårdnära yrke och de flesta av mina vänner jobbar inom sjukvården. Det är även en orsak till att jag inte vill diskutera detta med dem, eftersom det är deras koleger det handlar om och jag inte vill sätta dem i en obehaglig sits.

Nu bodde inte du i Sverige så hur det gör hos dig är inte relevant för Sverige. 

Du jobbar i ett vårdnära ykre men du förstår inte att man söker vård när man skadat sig?!

Idag var jag till handkirurgen.
Han hade helst velat gipsa handen genast efter skadan (såklart) men även då jag kom in efter 3 veckor menade han att de borde konsulterat för även då skulle gipsning avsevärt förbättrat läkningsförloppet. Just nu, 14 veckor efter skadan och 11 efter första läkarbesöket är min tumme ungfär där den troligtvis skulle varit efter 4 veckor i gips, så nu är det dygnet runt ortos i 2 månader, men det skulle arbetsterapeuten få sköta om.
Så det var 300kr för ett 5 minuters besök som inte sa något jag inte visste, men det var väldigt skönt att få bekräftat att första läkaren borde ha tagit det mer på allvar. Det gjorde även mycket mer ont när han tryckte på punkter runt om skadeområdet, sannolikt för att han hade bättre koll på var han skulle trycka.

När jag kom hem fanns även journalkopian på UL i brevlådan, och röntgenläkaren har inte skrivit i klartext att han rekommenderar remiss till handkirurg, däremot står det klart och tydligt att han ser en skada på ledbandet som borde vara mer smärtsam för mig än vad jag upplevde.

Så jag kommer inte att gå vidare med något, därför var det väldigt skönt att handkirurgen bekräftade att det inte skötts som det brorde. Vårdcentralens läkare borde direkt ha konsulterat kirurgen när det misstänktes ledbandsskada.