Min sambo har bröstcancer, ni män/kvinnor se hit..

Denna sommar har varit verkligen omtumlande. Min älskade sambo fick diagnosen bröstcancer och vi har kämpat i den processen med sorg och tårar, rädsla blandad med tacksamhet för vården och att man kommit så långt med att behandla bröstcancer men också en slags nivå på hur mycket jag älskar min fantastiska sambo.

Vardagen under en längre period har varit mycket känslor och förnuft, en slags sorg blandat med tacksamhet, läkarbesök, väntan, operation, två borttagna tumörer, väntan, spridning till lymfkörtel, cellgifter eller inte, väntan, besked att det "bara" behövs strålning, lättnad, medicinering med Letrozol som typ tar bort östrogen och påverkar livet för min sambo och oss  på olika sätt. 
Strålningen börjar nu på måndag och....Ja, tiden får utvisa det som ligger framför.

Vill gärna med den här tråden få kontakt med män, även ni kvinnor som är i lika situation som jag, prata och diskutera kanske känslor och erfarenheter som är så värdefullt i situationer som denna. Man vet ju att det finns så många därute men ändå kan man känna sig ensam i situationen. 

Vi människor behöver varandra....

Välkommen med dina ord vem du än är