• Anonym (Fri någon gång?)

    Du som skiljt dig efter ett långt äktenskap...

    Hur var det för dig att börja dejta igen? Eller gjorde du aldrig det? Om inte, vad är anledningen?

    Jag är lite vid ett vägskäl och känner att mitt äktenskap är "tomt". Barnen är stora och lever sitt liv även om dom fortfarande bor hemma. När dom lämnar boet kommer tillvaron verkligen kännas ensam dvs mer ensam än om jag var själv. 

    Jag undrar därför hur det var att börja dejta igen efter ett långt förhållande. Jag och maken har ju levt hela vårt vuxna liv ihop. Jag vet typ allt om honom och han allt om mig. Hur är det då när man träffar någon okänd där man inte redan vet allt? Jag tänker mig att det är roligt att lära känna någon ny tills man får veta nåt man inte gillar. Och efter några ggr av det så blir det irriterande och så ger man upp. Ja, som ni hör är det ju redan upplagt för att jag ska leva livet solo med mina katter sen. 

  • Svar på tråden Du som skiljt dig efter ett långt äktenskap...
  • Anonym (Jessica)

    Det tog 3 år innan jag dejtade igen för att jag helt enkelt behövde bearbeta mitt äktenskap och skilsmässa och hitta vägen ut . 
    Jag tänkte som dig precis i fasen när skilsmässan var ett faktum att jag blir bitter och ensam. Men det handlade ju bara om att jag redan var bitter - men på min man och mitt äktenskap så givetvis färgades mina åsikter av det.   
    När jag landst i ny vardag och fick tillbaka livslusten och glädjen igen och haft stödsamtal hos kurator ett tag så kom jag liksom ut på andra sidan.  Att dejta blev en möjlighet.  Män är inte hopplösa och nattsvarta, det hade jag ju lärt mig som singel efter skilsmässan när jag ändå var ut med kollegor på aw, träffade gamla vänner , hittade nya hobbys osv.. det fanns många fina män som bara väntade på att jag skulle bli redo. 

    Efter 3 år blev jag redo. Jag började dejta, hade några kortare förhållanden,  var särbo med någon, letade efter något mera ...och efter drygt 7 år hittade jag HAN... nu är jag galet kär och vi planerar en framtid ihop.  Nu blev allt rätt.   

  • Anonym (Sara)

    Jag började dejta ganska ganska snabbt. Va ganska avtrubbad i huvudet av mitt ex (som inte va alls snäll, vi va ihop i 16 är). 

    Jag gick nog lite vilse ibörjan men lärde mig mkt om mig själv och vad jag ville ha. Dejtade lite sparsamt men ägnat mig mkt åt att umgås med vänner och vara "fri". Har sista året träffat en kille jag tycker väldigt mkt om. Är glad att jag hittat honom men behövde 4 år innan för att hitta mig själv lite. 

    Det viktigaste är inte dejtadet utan att du har vänner och tar dig tid att bara få vara dig. 

    Åk på en resa med dina vänner, ha kul och dejta om du vill men snöa inte in i dejtadet som en lösning på att må bra. Det kommer

  • anonym gullviva

    Gått två år efter separation och jag känner inget behov öht att dejta.. levde ihop i 25 år , känns nästan respektlöst till vår historia att börja om igen. Vet att det låter galet men känns nästan som jag vore otrogen . 
    Och att efter 25 år med samma man låta en främlig in på livet och det fysiska skrämmer och känns nästan äcklad...

    Men allas tankar erfarenheter och känslor är olika!
    Och mlt beror nog på hur separationen gått till och allt runtomkring 
    Jag blev bedragen och läker fortfarande..

Svar på tråden Du som skiljt dig efter ett långt äktenskap...