Ska jag lämna den här relationen när jag egentligen tror på oss?

Det här är väl samma tråd som den där snubben som varit otrogen mot sin fru under en längre tid och nu har problem med henne eftersom han fortfarande är.ihop med älskarinnan?. Där han gått bakom exets rygg och hon avskyr honom för det?

How you win them is how you lose them brukar amrisarna säga...eller nå't i den stilen.

Såklart att han ska prioritera sina barn över allt annat. 

Vilken tråd är det? Har svårt att se att den man jag träffar skulle gå in och skriva på familjeliv :)

Har funderat samma jag också vartefter jag läst dina svar..
Det finns ingen motsättning I att vara kär men samtidigt vilja göra slut.  
Mycket av det du berättar om honom får mina röda flaggor att vifta rejält. Så att han vill göra slut är liksom en av konsekvenserna av dom röda flaggor som finns. 
Att hon varit drivande i skilsmässan får mig att undra om ett liv med dig egentligen var det han var ute efter eller om det liksom blev av bara farten.. det kan bara du och jag spekulera i men onekligen låter det inte bra att han själv varit passiv i sin relation med dig och fortfarande inte vill varken erkänna eller stå för hur det egentligen är. 
Som flickvän hade jag inte accepterat det alls. 

Sen är min nästa fundering något som du i allra högsta grad måste begrunda är att han bär med sig massa skit från föregående äktenskap som inte är bearbetat utan tvärtom så samlas det ännu mer av nytt skit på hög som han heller inte är villig att ta itu med så det känns som att även er relation skaver rejält . Vill han starta på nytt så visst men då måste han steppa upp och städa upp efter sig och ta ansvar för sitt kraschade äktenskap och det dysfunktionella som leder fram till bådas otrohet . Antingen med kurator på sitt eget håll eller terapi tillsammans med dig. 

Han har ett flyktbeteende som inte är särskilt trevligt och som kommer vara förödande för er relation. 

Han har valt att göra slut och det är vad du får förhålla dig till och från mitt håll ser jag inte att det kommer ändras.  

Jag är lite orolig för att du pga din kärlek fortsätter er osunda relation i din jakt på att kärleken ska vinna och därmed också utplånas dig själv och till sist mår lika dåligt själv och livet passerar . 

 

Jag hör vad du säger. Jag vill förtydliga att han inte har gjort slut, utan vi har fortfarande en relation och ger det lite ?tid? för att se vart allting tar vägen och om han kan känna en mer trygghet i relation till sina barn än vad han gör nu

Lite tid.
Alltså lite mer tid. Utan att du har en aning om vad det kommer att landa i.
Men absolut om du tycker att du har den tiden så..
Jag tycker mest synd om hans barn. 

Vad är det för liv ni tänkt er tillsammans som ni inte kan ha pga hur exet "manipulerar" barnen? Vill ni bo ihop, ses på barnveckor?
Barnen är yngre och en skilsmässa tar tid att landa i, speciellt om det är bittert mellan föräldrarna. Pappan behöver ta itu med sina mistag och hitta en ny vardag som fungerar för honom och barnen. Hans relation med dig är prioritet 2 och ni kan väl ses lite när han är barnledig? 

om det finns en rädsla att exet ska få reda på dig, så antar jag att hon vet om otroheten, eller? Annars vore det väl inte speciellt konstigt att han skulle kunna träffa någon ny efter ett år som skilda. 

vill ni vara tillsammans får ni stå ut med konsekvenserna av erat handlande och jobba för att fixa det ni ställt till med.

Förstår inte varför han inte skilde sig direkt om ni nu har setts i 4år (!!), klart att det sveket svider för exfrun och barnen. Du har ju bara hans historia, inte hennes. Hon kanske trodde allt var bra. Ni hade kunnat sköta det så mkt snyggare.

Jag är införstådd i att det är så livet hade behövt se ut och jag kräver egentligen inte så mycket mer än det. Problemet för honom är att han inte kan se en framtid med mig pga att han inte kan se hur han någonsin ska kunna integrera mig och barnen. Han kan leva med mig i nuet, men han präglas för mycket av att han inte ser en framtid och att han bara ödslar min tid.

Hon vet om mig sedan tidigare men inte att vi träffas i nutid. Jag vet dock att hon inte tyckte allt var bra då hon vid flertalet tillfällen (innan han träffade mig) uttryckt att hon vill separera men känns som hon bara har dragit ut på tiden och väntat in rätt tillfälle. Den uppfattningen jag har fått är att hon är otroligt uträknande och alltid har varit för sin egen vinning.

Kolla tråden Manipulation för några dagar sedan.

Förstår hur och vad du känner eftersom jag varit i en liknande situation.  Det jobbiga i det hela är att hur man än gör så blir det fel. 

I mitt fall så kom vi, efter mycket funderande, fram till att det bästa var att bryta förhållandet. Barnen kommer alltid först.  Jag vet att jag aldrig skulle ha blivit lycklig på bekostnad av barnen. 

Nu ordnade det sig ändå för oss efter en tid. X frun fick annat att tänka på och då blev han plötsligt uppskattad som pappa igen. Men det tog ett par år.

Om ni verkligen vill vara tillsammans och ha en framtid tillsammans så kan ni vänta.

Ni har smusslat i flera år och först nu så kommer ni på att det aldrig kan bli en riktig relation av det. antingen står han för sin kärlek till dig och satsar eller så går ni skilda vägar. Han låter extremt velig och ryggradslös med hur han hanterat detta. Jisses!

Hade han haft en bra relation till barnen redan från början så borde han kunna sätta sig ner med dom och prata om hur mycket han vill vara med dom och att det som
hänt mellan mamma o pappa inte ska komma mellan honom och dom. 

om han bara haft en bra relation med barnen så hade er relation på barnfria veckor inte varit en issue. Men nu verkar det som han fortfarande smyger runt med svansen mellan benen.

Jag tänker att du ska passa på att fylla ditt liv med massa roligt som gör att du inte har så mycket tid att längta efter honom. Så kan ni ses sporadiskt.