• Anonym (LedsenSvensk)

    Jag känner mig som en turist i mitt eget land

    Jag åkte nyss tunnelbana i Stockholm och jag kände mig som en turist i mitt eget land. Det var knappt någon etnisk svensk på i vagnen och det kändes som att jag åkte tunnelbana i Mellanöstern.

    När jag var på semester i Prag kände jag mig mer hemma än vad jag gör i mitt hemland. Är inte det tragiskt? Jag tycker det iallafall. Jag känner mig som en främling i mitt eget land :(

  • Svar på tråden Jag känner mig som en turist i mitt eget land
  • Anonym (Maja)
    Anonym (Thor) skrev 2025-12-10 20:38:29 följande:
    Din garanti betyder inte mycket. Du redovisar inga fakta, men ändå vill låta som en expert när avfärdar vad forskningen säger. Du skriver att "det satsas mycket" i alla kommuner, men det där är just den sortens innehållslösa floskel du själv påstår dig kritisera. Du har inga riktiga argument. Hade du "själv har arbetat med det" hade du haft mycket mer att säga, siffror och fakta som motbevisar att mima förslag inte fungerar. Du kommer i stället bara tomma bredmålande avfärdanden. Det hade varit mer övertygande om du kunde nämna konkreta modeller (av de som jag skrev om) som du tycker fungerar dåligt och varför du tycker att de fungerar dåligt. Istället faller du tillbaka på klassiska främlingsfientliga klyschor. Vad av detta fungerar inte och varför?:
    Segregation, kriminalitet, skjutningar, otrygghet och fattigdom hänger ihop genom samma grundproblem: svag skola, svag arbetsmarknadsintegration, koncentrerad fattigdom och för svaga statliga institutioner i vissa områden. För att minska problemen krävs både hårdare och mer träffsäker brottsbekämpning och samtidigt långsiktiga sociala investeringar, särskilt i barn och unga.

    Forskning visar tydlig koppling mellan socioekonomisk bakgrund, skolmisslyckanden och brottslighet, särskilt när fattigdom och arbetslöshet koncentreras till vissa bostadsområden.

    Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet har högre risk för psykisk ohälsa, skolproblem, missbruk, kriminalitet och fortsatt utanförskap som vuxna.

    Insatser som ger stöd tidigt till barn i riskzon (familjebehandling, föräldrastöd, intensiva insatser till ungdomar med begynnande kriminalitet) har evidens för att minska gängmedlemskap, skjutvapenvåld och återfall.

    Riktade satsningar på skolor i utsatta områden, bättre lärartäthet, starka ordningsregler, läxhjälp, elevhälsa, minskar både skolmisslyckanden och risken för kriminalitet och utanförskap senare i livet

    Forskning rekommenderar att bryta koncentrationen av hushåll med svaga socioekonomiska resurser till vissa områden, bland annat genom blandade bostadsområden och spridning av billiga bostäder.

    Reform av plan- och byggpolitik (mindre segregerande zonindelning, krav på blandade upplåtelseformer, spridda sociala kontrakt) är en central strategi mot boendesegregation.

    Investeringar i utsatta områden- tryggare offentliga miljöer, närvarande socialtjänst, fritidsverksamhet, lokala jobb och företag, minskar både upplevd otrygghet och faktisk brottslighet över tid.

    Systematiska insatser mot gäng (fokuserad polisövervakning, hårdare slag mot nyckelpersoner, beslag av vapen/ekonomi) minskar skjutningar om de kombineras med erbjudanden om lagliga alternativ för de som vill lämna kriminalitet.

    Effektiv kriminalpolitik för unga innebär snabb reaktion på brott, tydliga konsekvenser, men också strukturerade program för skola, jobb och missbruksvård, vilket minskar återfall bättre än enbart hårdare straff.

    För att minska sprängningar och skjutningar behövs också bättre underrättelsearbete, bekämpning av illegala vapen och organiserad brottslighet samt skydd för vittnen.

    Tillgång till arbete är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot kriminalitet; långtidsarbetslöshet i kombination med svag utbildning är en tydlig riskfaktor.

    Effektiv arbetsmarknadspolitik i utsatta områden kan inkludera subventionerade jobb, praktik, yrkesutbildning och matchning som riktas särskilt mot unga med ofullständig skolgång.

    Ekonomiskt bistånd bör kombinera tydliga krav (aktivt jobbsökande, utbildning) med stöd (coachning, skuldrådgivning, psykisk hälsa) för att undvika permanent bidragsberoende och samtidigt skydda mot akut fattigdom.

    bra.se/rapporter/arkiv/2023-03-01-socioekonomisk-bakgrund-och-brott

    www.habitat.org/stories/5-policy-solutions-advance-racial-equity-housing

    unicef.se/socialt-skyddsnat/barn-i-socialt-utanforskap
    Det spelar ju ingen roll hur mycket du än googlar fram olika citat. Det finns mycket forskning ja, varför har det inte fungerat bättre i praktiken. Ställ dig den frågan. Problem kvarstår. Då kan inte lösningen vara att bygga på problemen med fler människor i utanförskap och segregation. 
  • Anonym (Thor)
    Anonym (Maja) skrev 2025-12-10 20:47:46 följande:
    Det spelar ju ingen roll hur mycket du än googlar fram olika citat. Det finns mycket forskning ja, varför har det inte fungerat bättre i praktiken. Ställ dig den frågan. Problem kvarstår. Då kan inte lösningen vara att bygga på problemen med fler människor i utanförskap och segregation. 
    Så du har inga konkreta argument? Jag är inte förvånad. Sluta då ställa frågor och kräva förslag på hur man åtgärda problem du lyfter upp om du inte vill seriöst diskutera. Du fick en massa olika förslag på åtgärder för alla problem du nämnde men sedan gömmer du dig bakom främlingsfientliga floskler.

    Dessa är mycket konkreta förslag på åtgärder men dessa antingen inte finns eller är underfinansierade i Sverige.

    Segregation, kriminalitet, skjutningar, otrygghet och fattigdom hänger ihop genom samma grundproblem: svag skola, svag arbetsmarknadsintegration, koncentrerad fattigdom och för svaga statliga institutioner i vissa områden. För att minska problemen krävs både hårdare och mer träffsäker brottsbekämpning och samtidigt långsiktiga sociala investeringar, särskilt i barn och unga.


    Forskning visar tydlig koppling mellan socioekonomisk bakgrund, skolmisslyckanden och brottslighet, särskilt när fattigdom och arbetslöshet koncentreras till vissa bostadsområden.

    Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet har högre risk för psykisk ohälsa, skolproblem, missbruk, kriminalitet och fortsatt utanförskap som vuxna.

    Insatser som ger stöd tidigt till barn i riskzon (familjebehandling, föräldrastöd, intensiva insatser till ungdomar med begynnande kriminalitet) har evidens för att minska gängmedlemskap, skjutvapenvåld och återfall.

    Riktade satsningar på skolor i utsatta områden, bättre lärartäthet, starka ordningsregler, läxhjälp, elevhälsa, minskar både skolmisslyckanden och risken för kriminalitet och utanförskap senare i livet

    Forskning rekommenderar att bryta koncentrationen av hushåll med svaga socioekonomiska resurser till vissa områden, bland annat genom blandade bostadsområden och spridning av billiga bostäder.

    Reform av plan- och byggpolitik (mindre segregerande zonindelning, krav på blandade upplåtelseformer, spridda sociala kontrakt) är en central strategi mot boendesegregation.

    Investeringar i utsatta områden- tryggare offentliga miljöer, närvarande socialtjänst, fritidsverksamhet, lokala jobb och företag, minskar både upplevd otrygghet och faktisk brottslighet över tid.

    Systematiska insatser mot gäng (fokuserad polisövervakning, hårdare slag mot nyckelpersoner, beslag av vapen/ekonomi) minskar skjutningar om de kombineras med erbjudanden om lagliga alternativ för de som vill lämna kriminalitet.

    Effektiv kriminalpolitik för unga innebär snabb reaktion på brott, tydliga konsekvenser, men också strukturerade program för skola, jobb och missbruksvård, vilket minskar återfall bättre än enbart hårdare straff.

    För att minska sprängningar och skjutningar behövs också bättre underrättelsearbete, bekämpning av illegala vapen och organiserad brottslighet samt skydd för vittnen.

    Tillgång till arbete är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot kriminalitet; långtidsarbetslöshet i kombination med svag utbildning är en tydlig riskfaktor.

    Effektiv arbetsmarknadspolitik i utsatta områden kan inkludera subventionerade jobb, praktik, yrkesutbildning och matchning som riktas särskilt mot unga med ofullständig skolgång.

    Ekonomiskt bistånd bör kombinera tydliga krav (aktivt jobbsökande, utbildning) med stöd (coachning, skuldrådgivning, psykisk hälsa) för att undvika permanent bidragsberoende och samtidigt skydda mot akut fattigdom.

    bra.se/rapporter/arkiv/2023-03-01-socioekonomisk-bakgrund-och-brott

    www.habitat.org/stories/5-policy-solutions-advance-racial-equity-housing

    unicef.se/socialt-skyddsnat/barn-i-socialt-utanforskap
  • Anonym (Maja)
    Anonym (Thor) skrev 2025-12-10 21:05:38 följande:
    Så du har inga konkreta argument? Jag är inte förvånad. Sluta då ställa frågor och kräva förslag på hur man åtgärda problem du lyfter upp om du inte vill seriöst diskutera. Du fick en massa olika förslag på åtgärder för alla problem du nämnde men sedan gömmer du dig bakom främlingsfientliga floskler.

    Dessa är mycket konkreta förslag på åtgärder men dessa antingen inte finns eller är underfinansierade i Sverige.

    Segregation, kriminalitet, skjutningar, otrygghet och fattigdom hänger ihop genom samma grundproblem: svag skola, svag arbetsmarknadsintegration, koncentrerad fattigdom och för svaga statliga institutioner i vissa områden. För att minska problemen krävs både hårdare och mer träffsäker brottsbekämpning och samtidigt långsiktiga sociala investeringar, särskilt i barn och unga.

    Forskning visar tydlig koppling mellan socioekonomisk bakgrund, skolmisslyckanden och brottslighet, särskilt när fattigdom och arbetslöshet koncentreras till vissa bostadsområden.

    Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet har högre risk för psykisk ohälsa, skolproblem, missbruk, kriminalitet och fortsatt utanförskap som vuxna.

    Insatser som ger stöd tidigt till barn i riskzon (familjebehandling, föräldrastöd, intensiva insatser till ungdomar med begynnande kriminalitet) har evidens för att minska gängmedlemskap, skjutvapenvåld och återfall.

    Riktade satsningar på skolor i utsatta områden, bättre lärartäthet, starka ordningsregler, läxhjälp, elevhälsa, minskar både skolmisslyckanden och risken för kriminalitet och utanförskap senare i livet

    Forskning rekommenderar att bryta koncentrationen av hushåll med svaga socioekonomiska resurser till vissa områden, bland annat genom blandade bostadsområden och spridning av billiga bostäder.

    Reform av plan- och byggpolitik (mindre segregerande zonindelning, krav på blandade upplåtelseformer, spridda sociala kontrakt) är en central strategi mot boendesegregation.

    Investeringar i utsatta områden- tryggare offentliga miljöer, närvarande socialtjänst, fritidsverksamhet, lokala jobb och företag, minskar både upplevd otrygghet och faktisk brottslighet över tid.

    Systematiska insatser mot gäng (fokuserad polisövervakning, hårdare slag mot nyckelpersoner, beslag av vapen/ekonomi) minskar skjutningar om de kombineras med erbjudanden om lagliga alternativ för de som vill lämna kriminalitet.

    Effektiv kriminalpolitik för unga innebär snabb reaktion på brott, tydliga konsekvenser, men också strukturerade program för skola, jobb och missbruksvård, vilket minskar återfall bättre än enbart hårdare straff.

    För att minska sprängningar och skjutningar behövs också bättre underrättelsearbete, bekämpning av illegala vapen och organiserad brottslighet samt skydd för vittnen.

    Tillgång till arbete är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot kriminalitet; långtidsarbetslöshet i kombination med svag utbildning är en tydlig riskfaktor.

    Effektiv arbetsmarknadspolitik i utsatta områden kan inkludera subventionerade jobb, praktik, yrkesutbildning och matchning som riktas särskilt mot unga med ofullständig skolgång.

    Ekonomiskt bistånd bör kombinera tydliga krav (aktivt jobbsökande, utbildning) med stöd (coachning, skuldrådgivning, psykisk hälsa) för att undvika permanent bidragsberoende och samtidigt skydda mot akut fattigdom.

    bra.se/rapporter/arkiv/2023-03-01-socioekonomisk-bakgrund-och-brott

    www.habitat.org/stories/5-policy-solutions-advance-racial-equity-housing

    unicef.se/socialt-skyddsnat/barn-i-socialt-utanforskap
    Du har alltså inget eget att komma med. Rabbla upp massa citat. Och jo alla dessa insatser finns redan i Sverige.
  • Anonym (Maja391)
    Anonym (Barbasnark) skrev 2025-12-09 22:52:26 följande:

    Jag håller med TS.
    och alla andra här som ba ?dom åker ju till sina jobb och sköter sig blablabla? det handlar inte om det!
    det handlar om att man inte vill vara en minoritet i sitt eget land.

    Jag ser det varje dag, och jag måste säga att jag blir illa berörd och nästan sorgsen över hur få vita jag ser. Nej, det är inte rasism heller för den som tänkte dra det kortet. 


    jag är gravid och ska få mitt första barn i februari, och jag våndas över det dagligen hur samhället kommer se ut när den lilla växer upp. 


    Känner precis som du. 
    Man känner sig som en minoritet i sitt eget hemland nuförtiden. Otrygg också.
  • Anonym (Jessica)

    Min väninna hade slöja på
    sig när hon jobbade på utsatta områden ,vilken respekt hon fick!

  • Surkräm

    Det tragiska i invandringsdiskussionen är att folk säger att "Bara dom jobbar får dom stanna". Men jag vill inte bli en minoritet i mitt eget land även om dom andra jobbar.

    Vi svenskar ska vara i majoritet i Sverige även i framtiden.

  • Xenia

    Ja, det är så synd om er som känner er som en minoritet i ert eget land! Men nu är det bara en känsla, inget faktum.

    Jag tycker mer synd om de invandrare som gjort allt som krävts, lärt sig svenska, jobbat och betalat skatt och trott att de skulle få stanna. Men plötsligt ska de kastas ut, trots att de inte begått något brott.
    www.dn.se/sverige/manifestation-for-utvisade-underskoterskor-katastrof/

  • Anonym (MGN)
    Anonym (Skröna) skrev 2025-12-09 22:46:33 följande:
    Oviljan att hjälpa dem beror på att dessa inte vill ha invandrare här, oavsett hur villiga de är att anpassa sig, utbilda sig och arbeta. SD-röstande Steffe som råkar få en lägenhet i ett invandrartätt bostadsområde, och mest möter trevliga och vänliga invandrare i området, flyttar ändå därifrån för att han inte gillar människor från dessa länder och kulturer.

    Sen när han har flyttat ut till en billig kåk på landsbygden, sitter han därhemma med sin mobil och sprider bilden av att "alla" invandrare är kriminella och folk som vill leva på bidrag och inte sköta sig och arbeta.

    Sen iom att han lever så isolerad så blir han allt mer fjärmad från verkligheten i städerna, och börjar mer och mer tro på konspirationsteorier som "folkutbyte" och att politiker som vill ha invandring är "frimurare" som vill splittra folk i västvärlden.
    Frimurare?! Var kom det ifrån, har själv varit frimurare och det fanns ingen tillstymmelse till politik inom organisationen. Det är en skröna.
  • Anonym (Skröna)
    Surkräm skrev 2025-12-21 13:26:20 följande:

    Det tragiska i invandringsdiskussionen är att folk säger att "Bara dom jobbar får dom stanna". Men jag vill inte bli en minoritet i mitt eget land även om dom andra jobbar.

    Vi svenskar ska vara i majoritet i Sverige även i framtiden.


    Vi lever i en mer och mer internationell värld, vissa brosklotsar finns kvar tyvärr, som Trump, Putin och i Sverige SD, men på det stora kommer vi alla få lära oss leva i en internationell blandkultur. Det finns de som säger att nationsgränser i framtiden kommer vara ett minne blott.
  • Anonym (Skröna)
    Anonym (MGN) skrev 2025-12-25 01:07:03 följande:
    Frimurare?! Var kom det ifrån, har själv varit frimurare och det fanns ingen tillstymmelse till politik inom organisationen. Det är en skröna.
    Man ser ofta i t.ex. ytterhögergrupper på Facebook att det är "judar" och frimurare som ligger bakom "folkutbyten", och att ideer om mångkultur och feminism från början kommer från Frankfurtskolan m.m.
  • Anonym (xxx)
    Anonym (Skröna) skrev 2025-12-25 10:38:07 följande:
    Vi lever i en mer och mer internationell värld, vissa brosklotsar finns kvar tyvärr, som Trump, Putin och i Sverige SD, men på det stora kommer vi alla få lära oss leva i en internationell blandkultur. Det finns de som säger att nationsgränser i framtiden kommer vara ett minne blott.
    ...och hur har du i så fall tänkt att skatte- och bidrags-/välfärdssystem ska vara organiserade? DET kommer aldrig att gå utan landgränser, och regler om vem som ska betala skatt i vilket land, och vilka som har rätt till vilka bidrag och subventionerade saker i välfärden, i vilket land. 
  • Surkräm
    Xenia skrev 2025-12-25 00:54:26 följande:

    Ja, det är så synd om er som känner er som en minoritet i ert eget land! Men nu är det bara en känsla, inget faktum.

    Jag tycker mer synd om de invandrare som gjort allt som krävts, lärt sig svenska, jobbat och betalat skatt och trott att de skulle få stanna. Men plötsligt ska de kastas ut, trots att de inte begått något brott.
    www.dn.se/sverige/manifestation-for-utvisade-underskoterskor-katastrof/


    Det är ingen mänsklig rättighet att bo i Sverige för att man har ett jobb. Det är synd ja men samtidigt vill vi svenskar (eller iallafall inte jag och många andra) bli en minoritet i vårt eget land. Oavsett om dom jobbar eller inte har vi inte plats för fler. 
  • Anonym (z)
    Xenia skrev 2025-12-25 00:54:26 följande:

    Ja, det är så synd om er som känner er som en minoritet i ert eget land! Men nu är det bara en känsla, inget faktum.

    Jag tycker mer synd om de invandrare som gjort allt som krävts, lärt sig svenska, jobbat och betalat skatt och trott att de skulle få stanna. Men plötsligt ska de kastas ut, trots att de inte begått något brott.
    www.dn.se/sverige/manifestation-for-utvisade-underskoterskor-katastrof/


    Ja, tänker på parets som jobbar på SÖS, dom har bott här i över 9 år och ska nu utvisas. 
Svar på tråden Jag känner mig som en turist i mitt eget land