Ni som har en lön över medelinkomst - hur mycket sparar ni?

Det sociala arvet, ja. Det som gick rätt ner i soptunnan för dig? För mig som vuxit upp i en kärleksfull, relativt trygg borgerlig miljö där man strävar efter bildning och förståelse för omvärlden, känns en person som säger sig ha 85 tusen i månadslön, men samtidigt har så stora brister i kunskap och förståelse för människor, som ett socialt misslyckande. Var gick det fel, Susanne? Varför så bitter?

Gällande det sociala är jag som sagt lyckligt lottad. Bitterhet finns förstås över att alla framtidsplaner slogs i kras, men ett misslyckande var det inte.

TS, som född och uppvuxen med silversked i munnen, kan jag ju säga att även om det kan finnas en förvriden bild av fattigdom och låga inkomster bland höginkomsttagare, är dessa tre individers syn på saken inte helt representativa för de med goda inkomster. I varje fall inte inom socialt välanpassade släkter. Att någon ser ner på människor med låga inkomster har inte så mycket att göra med personens höga inkomster, utan mer med empatibrist. Idioter finns i alla samhällsklasser.

du verkar ha fått allt om bakfoten. Jag ser inte ner på någon baserat på vad de drar in i månaden oavsett om det är mycket eller lite. Jag ser ner på de som är missnöjda med sitt jobb/inkomst och inte gör något åt saken, oavsett om det är ett lågavlönat eller högavlönat jobb (ja folk med höga löner kan även vantrivas på sitt jobb, allt handlar inte om pengar). I Sverige har man alla medel som behövs för att nå dit man vill (inom rimliga gränser såklart), allt som behövs är vilja och arbete för att komma dit. 

Gillar man sitt jobb och kan leva bra enligt egna mått mätt med sin lön så har man vunnit i livet, vilka siffror den lönen består av är oviktigt.

Bittra och gnälliga människor som låter lathet begränsa sina liv är inget att se upp till. 

Jag sparar runt 10-15 000 varje månad. Vi har en del kostsamma renoveringar som behöver göras så pengarna kommer gå till det för att slippa ta lån när det är dags.

Har vi extra utgifter någon månad, t ex vinterkläder eller att något går sönder, så tas pengarna från sparandet. Den här månaden kommer det bli mindre sparat eftersom eftersom torktumlaren verkar ha gett upp om livet (den snurrar och blir varm men torrt blir det inte).

Beträffande att se ner på folk som tjänar mindre än mig så gör jag det absolut inte. Som någon sagt kan jag irritera mig på folk som klagar men inte gör något åt situationen trots att de har alla möjligheter (men det kvittar om det handlar om lön eller något annat).

Håller med, det kan störa mig med. Många klagar över att deras pengar inte räcker men i nästa andetag så lägger de pengar på en massa onödigt. Det är ingen mänsklig rättighet att ha 5 streamingstjänster, årlig utlandsresa, ständig renoveringar eller senaste mobilen liksom. 

Jag ansvarar för kvaliteten på våra produkter vs myndigheter och om något går fel kan sjuka människor som vårdas få infektioner och löpa hög risk att dö.

Jag har tio års universitetsutbildning, diverse påbyggnadskurser och 25 års kvalificerat arbete bakom mig. Jag har ändå ingen särskilt hög lön jämfört med en karriäradvokat eller managementkonsult som är 10 år yngre.

Men jag har 6 minuter till jobbet och fritt förlagd arbetstid inom ramen för mina uppgifter och det är också värt pengar. Jag hade kunnat pendla till ett storbolag och fått 90-100 k brutto men efter transporter och högre skatt samt hur mycket tröttare man blir av att pendla är det inte värt det tycker jag. 
                               
Efter 50 börjar många känna av att man har mindre energi för att jobba, man vill orka leva lite också. Vi klarar oss fint med det vi har, allt annat vore otacksamt och slösaktigt tycker jag.

90 - 100k BRUTTO. Varför tar du inte det jobbet?? Du kan väl bara hyra en ny lägenhet i närheten av ditt nya jobb. 

Jag vill kanske bo med min man? Jag har egna projekt som kräver att jag åker till ett ställe flera gånger i veckan och det går inte om jag ska pendla och hålla på, då försvinner den orken.

Jag bryr mig inte om höginkomsttagare ser ner på låginkomsttagare. De som gör det är ändå bara högfärdiga människor som inte förstår att livet kan ta vändningar de inte hade anat, och att det kan gå snabbt och bli chockerande om man är oförberedd på det. Jag hade ett par vänner som klättrade i karriären och då passade jag inte som vän längre, eftersom de ansåg sig ha "lämnat" den "nivån" och hade nya, "viktigare" umgängen nu. En av dessa fick plötsligt sådan psykisk ohälsa att hen inte klarade att sköta sitt jobb, snart var hen arbetslös och när sparpengarna var slut  inom ett par år fick hen söka socialhjälp. Ja jag kan vidareutbilda mig för att få ett bättre betalt jobb, men om jag gör det kommer jag inte bli någon som sviker tidigare vänner och bekanta, jag är nog för mänsklig för det.

Jag tycker också attityden och framgången rimmar lite illa. Är man utbildad så har man också mer kunskaper och borde inte döma så hårt.

Vi som har hög lön har ofta också bonus i olika former, jag får som extra ca 50-60% av vad jag har som grundlön årligen.

Sparar 7.400 långsiktigt. Kortsiktigt sparande varierar, när både ränta och el drog iväg för några år sedan blev det inte mycket sparat. Nu när räntan sänkts igen har jag större marginaler. 

Det långsiktiga sparandet är till större renoveringar på husen. Har ett stort, gammalt hus och ett fritidshus.

Det kortsiktiga sparandet går även det i stor utsträckning till husen, framförallt stora huset är gammalt med mycket att göra på så det blir lätt tusenlappar som drar iväg.

Vi gillar att åka skidor och med tre tonåringar så kostar det en del. Det är ett av familjens stora gemensamma intressen.