Ikaros12 skrev 2025-12-01 19:04:32 följande:
Är det inte märkligt att vi människor tillåter andra att så där oartiga för att vi inte ska ställa till med en scen. Jag tycker faktiskt inte att man ska acceptera detta beteende. Däremot behöver man inte vara elak tillbaka genom att inte bjuda eller träffa henne. Hade jag varit er så skulle jag vid nästa tillfälle då hon beter is illa prata med henne dagen efter. Förklarat att jag inte gillar när hon beter sig så och vara tydlig med att jag inte vill ha ursäkter eller förklaringar. Jag kommer däremot inte acceptera det beteendet längre. Jag skulle sedan gör klart för henne att jag nästa gång kommer att lämna stället, eller skicka hem henne. Men jag kommer att göra det med vänlighet eftersom jag gillar henne och vill att hon ska känna sig välkommen tillbaka. Sedan skulle jag vid nästa tillfälle följa det. Vore hon hemma hos mig så skulle jag säga att jag gillar henne, men nu gick hon över gränsen och att jag vill att hon går hem. Hon är välkommen tillbaka nästa gång och då hoppas jag att hon är trevligare.
Det är faktiskt riktigt skönt att socialt markera med vänlighet och kärlek när den rosa elefanten blir för stor. Det är lite sorgligt att vi ofta låter det gå för långt, att det skapas ilska eller till och med hat innan vi till slut gör något åt det. Men då blir det oftast tyvärr så mycket värre.
Det här var verkligen psykologi 101. Jobbar du inom det området? Men "måste" man verkligen vara så där trevlig mot någon som beter sig så illa? Jag vet inte om jag tycker att hon förtjänar det. Och tyvärr så måste jag nog erkänna att jag inte gillar henne. Jag skulle aldrig ha med henne att göra om det inte vore för att Fredde måste det.
Har ett exempel som hände förra helgen då jag var tvungen att träffa människan. Jag hade en ganska ny ring på mig som hon förstås såg direkt när vi gick igenom ett centrum. Hon rycker tag i min hand och säger "Är ringen ny?"
Jag svarar "Nja, ganska..." Och hon säger igen: "Är ringen ny?! När har du fått den?"
Den gången svarar jag inte för det har hon inte med att göra utan jag fortsätter att gå varpå hon skriker "SVARA MIG!!!" som om jag vore i militären och blir tillrättavisad av en general. Hennes ögon såg ut som djävulsögon ur en tecknad serie. Jag tittar på henne och säger iskallt "Prata aldrig mer med mig så där." och så går jag.
Fredde säger till henne att jag inte behöver svara henne på hennes fråga om jag inte vill för hon har inte att göra med när jag har fått den. Tom han var lite chockad över hennes skrikande och beteende för en gångs skull. Han ska prata med henne om det här nästa gång han träffar henne säger han.
Hur kan man bete sig så där? Det är helt ofattbart för mig.