Känner mig osynlig under barnveckor

Om barnen är små - säg under 10-12 år så tar de väldigt mycket tid och energi och det krävs att man finns där och gör saker för dem hela tiden. 

Har ni dessutom inte varit ihop jättelänge kanske hon även vill undvika att barnen träffar dig överhuvudtaget. 

Att vara förälder kräver att man är närvarande fysiskt och psykiskt. Då kan det bli för mycket med en man som sitter i soffan och längtar efter en myskväll när ännu en hektisk eftermiddag med barnen är över. 

Om det känns svårt att komma på andraplatsen så bör du försöka hitta en kvinna utan barn. 

Du skriver inte hur gamla barnen är, men om de fortfarande är ganska små tycker jag inte det är konstigt att hon har svårt att hinna med att träffa dig när hon har dem.

Barnen är 9 och 14.

Barnen är 9 och 14. 

Barnen är 9 och 14. Har inga problem med att hamna på andraplatsen men det är skillnad på att knappt existera och att hamna på andraplats, eller hur? 

Kul för dig att du kan välja vem du råkar bli kär i. Den lyxen har inte jag. 

Tack för bra och insiktsfullt inlägg. Jag har inte själv några sådana upplevelser men jag kan föreställa mig att det följer med vissa skuldkänslor. 

Så hur mkt kontakt har ni under hennes barnveckor?

Du bestämmer själv hur du ska agera på dina känslor. 

Finns inget som hindrar dig från att göra slut om du inte tycker att du får det du vill ha av relationen.

Du är inte slav under dina känslor.

Tänker att du behöver berätta för henne att du saknar henne en massa när det är barnvecka och gärna hade velat ha mer kontakt.
Du nämner inte om ni ses något under barnveckorna eller pratar telefon.

jag tänker öven att hon kanske inte är redo att trappa upp er relation och inkludera dig i deras familjeliv. Kanske barnen föredrar att få ha mamma mer för sig själv och det får man kanske respektera till viss del. Men att du kommer över en vardagskväll och kanske sover över med är för mig inte för mycket begärt och att ni messar lite, tar en promenad o kanske pratar telefon eller nått.

Men hur mycket kontakt har ni när hon har barnen? Du skriver att ni knappt träffas, då träffas ni i alla fall ibland, hur ofta är det? 

Jag förstår verkligen att du vill träffa henne oftare, men jag kan också förstå om hon vill vänta med att släppa in dig mer i barnens liv. Kanske kommer ni att kunna träffas oftare i framtiden.

Jag förstår hur du känner. Men som mamma känner jag nog mer med din tjej. Man saknar barnen varje minut de inte är där och vill göra det mesta av den tid man har ihop och inte missa en minut. 

Så känner jag i alla fall, även om folk är väldigt olika på den punkten. 

Det kan jag föreställa mig och det är kanske någonting som jag behöver få bättre förståelse för. Försöka lägga sina egna känslor åt sidan ibland helt enkelt. Jag är inte helt blind för situationen men samtidigt vill jag inte glömmas bort som individ. Alla relationer är viktiga att vårda även om relationen till sina barn är den viktigaste. 

Hur mkt kontakt har ni under hennes barnveckor?

Något spontant SMS/Messenger då och då men mest från mitt håll. 

Och vad säger hon när ni pratar om detta?

Bor ni nära varandra?

Bor ungefär 30 minuter bort.

Förstår att det kan kännas ensamt då. Prata med henne om att du gärna vill ha lite mer kontakt under de veckorna. Många som har distansförhållanden ringer ju t.ex. till varandra ofta när de är ifrån varandra. Just för att känna att man följer varandra i vardagen. 

Eller har hon tre barn med olika diagnoser så att hon är fullständigt utmattad när kvällen kommer?