Ni som gått från toxic killar till snälla..

Hej, 
Jag känner såå igen mig!! Är i samma sits som du.
Tycker det är jättekonstigt att inte fler har svarat... 
Jag återkommer med mer detaljer bara jag har tid, men kämpa på! Livet är väldigt intressant, och hur vi fungerar som människor med alla våra mönster o känslor kan vara riktigt konstigt ibland 

Jag har haft 3 sådana relationee, värst va den sista som jag lämnade för 4 år sen. Jobbar på mina trauman nu och har inte upplevt en snäll gullig kille ännu..tror heller inte att jag vågar träffa någon mer

Jag behöver att det är intensivt, passion direkt, dopaminkick och stark attraktion för att det ska bli något. Känslor växer inte fram för mig. Har testat lugna män som är stabila och trygga, alltså bra på pappret, men jag dör lite inifrån ju längre tiden går. Så jag förstår hur du känner och tänker. 

De män som ger dom där dopaminkickarna är oftast män som inte vet vad dom vill, som är känslomässigt svåra. Så jag har blivit sårad en del gånger, det kommer på köpet liksom. Jag har valt att leva ensam.  

Jag tror att det är väldigt vanligt att människor väljer den raka motsatsen i nästa partner om man haft en dålig erfarenhet med ett tidigare förhållande. Så i det här fallet väljer kvinnan kanske en man som kan upplevas som tråkig eller mjäkig. Det blir en enorm omställning vilket leder till att det känns obekant, ointressant och att känslor kanske aldrig utvecklas.

Sen finns ju ofta en grundanledning till att kvinnan valde en toxisk man till att börja med. Inte sällan handlar det om dåligt självförtroende, att man inte sätter värde på sig själv, tidigare misshandel/övergrepp/trauman. Då kan det bli jobbigt med en man som faktiskt ser det fina i en och sätter värde på det. För man ser det inte själv och har svårt att tro på det.

Den goda nyheten är att det finns män som befinner sig mellan dessa två motsatta poler. Att vara snäll och trygg utesluter inte att man också kan vara passionerad, självsäker, ha glimten i ögat, vara bra i sängen osv. Det är inte egenskaper som endast toxiska män har.

Vi män finns väl också som kanske kan beskrivas som "halvtoxiska". Jag hade en tuff barndom och har i vuxen ålder insett att jag har vissa beteenden som inte alltid är så bra. Har aldrig slagit en kvinna, aldrig sagt något fult eller nedsättande, aldrig varit otrogen. Däremot har jag ett behov av att känna starkt att hon är min och kan vara svartsjuk av mig. Charmig och lättsam allt som oftast och väl omtyckt av min omgivning men manipulativ ibland och kan slå om på en sekund om jag känner att någon gjort fel mot mig. För mig har det funkat bäst att dejta kvinnor som vill ha en mer maskulin man och lite passionerat och stormigt emellanåt. Någonstans är man kanske två skadade individer som får ut något av att vara tillsammans. 

Tror man ska försöka träffa en partner där känslorna finns där men också vara vaksam på tecken samt medveten om att man kanske dras till personer som inte är bra för en. Inte överkompensera men samtidigt inte välja någon som är helt tvärtemot det man gillar bara för att.