Julfirande som bara handlar om barn
Hej! Vill bara fråga hur ni upplever detta, vi firar jul med min systers familj som har två barn, vi firar hos mina föräldrar, från det att vi kommer till julafton kl 13 tills det att vi åker hem på kvällen så är det bara fokus på barnen, det pratas bara om barnen, var de gjort i skolan, vad de ska göra i skolan, vilka sporter de spelar, vad de tycker om, det pratas om deras klasskamrater var de gör i skolan och vad de ska göra i skolan osv
Det är just detta att det BARA pratas om barnen och vad de gör och vi existerar inte, inte ett hej hur är det med er? Hej god jul! Inget. både jag och min sambo känner som att vi är flugor på väggen till någon annans julfirande, under hela julafton sitter vi båda tysta tills det är dags att åka hem. Vi har svårt att vara med i samtalen för det känns internt mellan systerns familj och mina föräldrar, vi har inget att tillföra i samtalet.
Jag förstår att julafton är för barnen och är ok med detta men tycker inte att man som vuxen ska sluta existera för det, det går inte att ha ett normalt samtal utan att barnen avbryter eller det avbryts med prat om vad barnen gör. Vi vuxna får aldrig en chans att prata.
Sen är det denna julklapppsykos, där barnen överöses med julklappar, en iPad, två nya iPhones, en bil, en platt-tv, en häst, osv. Barnen räknar julklapparna och är där inte tillräckligt stora och många börjar de gråta. Sen efter detta måste allt handla om deras julklappar, vi ska prata om deras olika intressen som lett fram till dessa julklappar, ungefär: barn 1 såg en film nyligen med någon som hade en häst, därför fick han en häst i julklapp osv. Tycker det hela känns helsjukt, vi firade inte jul på detta sätt när vi var små så förstår inte vart detta kommer ifrån?
Är de fel att känna så här? Både jag och min sambo tycker hela situationen känns märkligt, det handlar inte om att vi missunnar barnen något men tycker det är märkligt att all fokus ligger på dessa två barn 100% av tiden, och det är verkligen HELA tiden, det är ingen underdrift, om barnen säger att de inte vill ha något då blir det inget, tex någon frågar: vill någon ha glögg? Och jag säger ja men barnen säger nej, så blir det inget. Även likadant om man vill kolla på tv, någon julfilm, barnen vill inte ha tvn igång och den stängs av ?det är väl ingen som tittar ändå!? Sägs det utan att fråga oss andra, barnen vill inte äta gröt då då blir det ingen gröt osv. Det är likadant vid andra högtider.
Jag och min sambo har bestämt att vi kommer fira jul själv detta året, för det känns inte som vi firar ihop som en familj utan att vi är två främlingar som är med på mina föräldrars och min systers familjs julafton.
