• Anonym (Ledsen)

    Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?

    Jag och min pojkvän träffades för nästan tre år sedan, min pojkvän var då 27 år och bodde fortfarande med sin ensamstående mamma och sin hund. Jag är 11 år äldre än honom, jag orkar inte bo med hans mamma och vill att vi skall flytta  antingen till en egen lägenhet eller till min (jag bor i en stor fyra som ligger i centrum i en attraktiv stad nära havet).

    Han har helt skev relation till sin mamma, vilket är uppenbar, dessvärre. Hon säger till honom vad han skall göra och inte göra och hon säger att han inte bryr sig om sin hund (som hon köpte till honom) om han flyttar till mig. I början lovade han mig att ta med hunden och flytta till mig, men mamman säger att han inte får ta med sig hunden. Inte heller flytta, för det innebär att han inte bryr sig om sin hund i sådana fall - då blir han väldigt ledsen.

    Han är från ett land som ligger i balkanområdet och försöker få mig att tycka att det är helt normalt att bo med sin mamma när man snart fyller 30 år, vilket jag inte tror på. Inte ens i hans land, om man inte är väldigt fattig.

    Hans mamma är extremt dominant och spelar något slags maktspel mot mig nu och är extrem trevlig mot honom, passar upp honom hela tiden, vill alltid prata med honom väldigt högljutt och skoja med honom, etc. Jag blir helt jävla sinnessjuk av detta och vill bara ha ett normalt förhållande där man inte bor med en annan människa nästan 50% av tiden. Jag mår jättedåligt av detta! Vad ska jag göra för att få honom att inse att jag inte bara är ?svensk? utan att han och hans mamma faktiskt har ett stort jävla problem om hon kräver att han ska bo hemma fortfarande och han är okej med allt hon säger?

    Snälla, hjälp mig! Jag är på bristningsgränsen nu?
  • Svar på tråden Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?
  • Anonym

    Du ska inte föra någon diskussion alls med en vuxen mans mamma i dessa frågor.
    Då är ni ju två kvinnor som omyndighetsförklarar en vuxen man.
    Det är du och mannen som ska diskutera. Hans mamma ska hållas utanför. 
    Om mannen inte tar ansvar, lever ett självständigt liv och frigör sig från föräldrarna så måste ju mannen själv vilja utvecklas och om det behövs söka professionell hjälp.
    Du ska inte vända dig till en vuxen mans mamma. Ansvaret ligger på mannen att vilja leva ett vuxet liv. 
    Ta helt paus från mamman och håll inte på och fajtas med henne om en vuxen man.
    Lägg ansvar på mannen att leva ett självständigt vuxet liv. Bestäm dig för en tidsram som han får att visa hur han vill leva. Självständigt eller under mamsens kjolar. Det är bara han som kan fatta beslutet.

  • Anonym (Malin)

    Säg till hans mamma att du tar hand om hunden om hon litar mer på att du kan ta hand om hunden.
    Tänk på att även om ni flyttar ihop kommer troligtvis den här mamman att lägga sig i väldigt mycket i era liv som du kommer att må mycket dåligt över.

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-22 17:18:09 följande:

    Säg till hans mamma att du tar hand om hunden om hon litar mer på att du kan ta hand om hunden.
    Tänk på att även om ni flyttar ihop kommer troligtvis den här mamman att lägga sig i väldigt mycket i era liv som du kommer att må mycket dåligt över.


    Det är inte det som det handlar om. Hon vet att vi kan ta hand om hunden men det är bara det att hon vill att hunden ska bo kvar med henne och säger att om han flyttar så överger han sin hund och älskar inte hunden. Detta är bara ett av hennes vis att manipulera sin son till att stanna, det bottnar dessvärre inte i någon som helst hänsyn till hunden.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym skrev 2025-12-22 17:06:58 följande:

    Du ska inte föra någon diskussion alls med en vuxen mans mamma i dessa frågor.
    Då är ni ju två kvinnor som omyndighetsförklarar en vuxen man.
    Det är du och mannen som ska diskutera. Hans mamma ska hållas utanför. 
    Om mannen inte tar ansvar, lever ett självständigt liv och frigör sig från föräldrarna så måste ju mannen själv vilja utvecklas och om det behövs söka professionell hjälp.
    Du ska inte vända dig till en vuxen mans mamma. Ansvaret ligger på mannen att vilja leva ett vuxet liv. 
    Ta helt paus från mamman och håll inte på och fajtas med henne om en vuxen man.
    Lägg ansvar på mannen att leva ett självständigt vuxet liv. Bestäm dig för en tidsram som han får att visa hur han vill leva. Självständigt eller under mamsens kjolar. Det är bara han som kan fatta beslutet.


    Jag för inga sådana diskussioner med mamman, jag för dem med min pojkvän såklart men mamman är väldigt involverad och kommenterar och säger saker till honom när jag inte hör eller när hon tror att jag inte förstår vad hon säger.
  • Anonym (Angelica)
    Anonym (Om mamnan då är ärlig?) skrev 2025-12-22 11:33:14 följande:
    Det där är en bra ide'. Jag tycker att TS skall följa den.

    Men bara för att vara motvalls för att det här är oerhört intressant psykologi så undrar jag vad man isåfall göt om mamman är ärlig (hur illa den än låter) och svarar.

    "Jag vill inte ha barnbarn. Jag vill ha min son hos mig tills jag dör. När jag är död vill jag att min son vårdar mitt minne tills han själv är död".
    Då hade jag spelat upp det för honom (för jag spelar givetvis in konversationen) och frågat om han är okej med det.

    Är han det är det bara att packa ihop, de är lika sjuka båda två. Jag har inte tid med två psykfall i mitt liv, även om jag har fått ta till en del list för att kontra min egen svärmor av typen martyrisk narcissist. Skillnaden mot TS läge är att min man hela tiden har insett att hans mors emotionella utpressning och ångestdrivna morbiditet är hennes sjukdom och orimligt att ge efter för.
  • Anonym
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-12-22 07:56:03 följa

     Jag har faktiskt tidigare konfronterat mamma, men hon var absolut inte mottaglig för något jag sa och uttryckte endast hat mot mig då och vid denna period hade jag och min pojkvän dessutom gjort slut.
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-12-22 21:05:01 följande:
    Jag för inga sådana diskussioner med mamman, jag för dem med min pojkvän såklart men mamman är väldigt involverad och kommenterar och säger saker till honom när jag inte hör eller när hon tror att jag inte förstår vad hon säger.
    Ta en paus från svärmor. Prata inte med henne, träffa henne inte, ha ingen kontakt.
    Din kille får hantera sin mamma själv. 
    Han behöver bo själv och ha ett självständigt vuxet liv innan han blir sambo. Han behöver förmodligen professionell hjälp.

  • Anonym
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-12-22 07:56:03 följande:
    Jag har faktiskt tidigare konfronterat mamma, men hon var absolut inte mottaglig för något jag sa och uttryckte endast hat mot mig då och vid denna period hade jag och min pojkvän dessutom gjort slut.
  • Anonym (H)

    Men jisses, avsluta relationen!

  • Anonym (Paula)
    Anonym (Angelica) skrev 2025-12-22 07:38:30 följande:

    Jag hade frågat hans mamma allvarligt om hon aldrig vill ha barnbarn?

    Och förklarat att ingen förnuftig kvinna kommer att bilda familj med en man som lever som ett barn själv, då kommer hon att skrämma bort alla. När ska hennes son få bli man, undrar du? Den punkten kommer att svida...

    Sen ger du henne tre månader att ändra sitt beteende (säg inte detta) och blir det inte bättre gör du slut med honom.

    Av honom borde du kräva att gå i kuratorsamtal för att lära sig sätta gränser och inte bli utpressad över en hund, men det är tydligt att hunden är en projektion av hennes egna känslor- hon är livrädd att bli lämnad ensam och klamrar sig fast vid honom med alla medel. Hon behöver säkert också terapi men är troligen inte mottaglig.


    Alla kanske inte vill det. Det är väl knappast mamman som bestämmer om det blir barn. Har aldrig haft det kravet på mina barn. Dom väljer själva om dom vill ha barn eller inte. 

    Titta dessutom på hur Sverige ser ut och hur utvecklingen ser ut din kommande åren. Om man inte har det väldigt gott ställt ekonomiskt. Den gruppen är snart uteslutande dom enda som skaffar barn. Vilket inte är en majoritet heller. Så dom låga födelsetalen kommer tyvärr bita sig fast.

    Sedan är vi väldigt besatta av vad människor har snarare än vad dom är.  Mycket fokus på yta, pengar, hur man bor etc. Tycker det är en riktigt sorglig utveckling. Nu vet jag inte TS skäl för att bo hemma. Men i dagens Sverige är det till och med många arbetslösa som tvingas flytta hem igen. För att vi får en ny fattigdoms grupp med denna regering. 

    Jag funderar mer varför en 41 årig kvinna är så besatt av en 30 årig kille som helt uppenbart inte är upplagd för familjeliv just nu. Han har lyxen att kunna vänta. Borde ju finnas massvis med män runt hennes egen ålder som är redo för familj tänker jag. 
  • KimLinnefeldt

    Är det inte så att man i vissa länder oftast bor kvar "hemma" tills man gifter sig?

    Så ni kan ju gifta er, då är det okej att bo ihop, utan mamma.

  • Tow2Mater
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-23 16:57:21 följande:

    Är det inte så att man i vissa länder oftast bor kvar "hemma" tills man gifter sig?

    Så ni kan ju gifta er, då är det okej att bo ihop, utan mamma.


    Tills mamma flyttar in på sin ålderdom.
  • Anonym (Malin)
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-23 16:57:21 följande:

    Är det inte så att man i vissa länder oftast bor kvar "hemma" tills man gifter sig?

    Så ni kan ju gifta er, då är det okej att bo ihop, utan mamma.


    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
  • Anonym (C)
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:07:50 följande:
    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
    Helst så vill man göra det.
  • Anonym (Malin)
    Anonym (C) skrev 2025-12-23 17:18:10 följande:
    Helst så vill man göra det.
    Precis. 
  • Tow2Mater
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:07:50 följande:
    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
    Anonym (C) skrev 2025-12-23 17:18:10 följande:
    Helst så vill man göra det.
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:24:09 följande:
    Precis. 
    Vem är den där 'man'. All kan gora olika. En del vet redan vid start att det inte behovs bo ihop innan. En del ser provboende som att man inte är beredd att faktist satsa allt.


  • Anonym (Malin)

    Städar han och tvättar sina egna kläder eller är han så  van vid att mamman fixar allt åt honom? Kan ju annars vara svårt att ta hand om ett hem när man är van vid att mamman gör allt när han är så gammal som han är. Var försiktig med att gifta dig med honnom innan han visat vad han kan.

  • Anonym (Mimmi)

    Jag tror att det handlar om två saker.

    1. Hon vill att sonen ska vara med en kvinna från deras ursprungsland. 
    2. Hon tycker att du är för gammal. 

Svar på tråden Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?