• Anonym (Ledsen)

    Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?

    Jag och min pojkvän träffades för nästan tre år sedan, min pojkvän var då 27 år och bodde fortfarande med sin ensamstående mamma och sin hund. Jag är 11 år äldre än honom, jag orkar inte bo med hans mamma och vill att vi skall flytta  antingen till en egen lägenhet eller till min (jag bor i en stor fyra som ligger i centrum i en attraktiv stad nära havet).

    Han har helt skev relation till sin mamma, vilket är uppenbar, dessvärre. Hon säger till honom vad han skall göra och inte göra och hon säger att han inte bryr sig om sin hund (som hon köpte till honom) om han flyttar till mig. I början lovade han mig att ta med hunden och flytta till mig, men mamman säger att han inte får ta med sig hunden. Inte heller flytta, för det innebär att han inte bryr sig om sin hund i sådana fall - då blir han väldigt ledsen.

    Han är från ett land som ligger i balkanområdet och försöker få mig att tycka att det är helt normalt att bo med sin mamma när man snart fyller 30 år, vilket jag inte tror på. Inte ens i hans land, om man inte är väldigt fattig.

    Hans mamma är extremt dominant och spelar något slags maktspel mot mig nu och är extrem trevlig mot honom, passar upp honom hela tiden, vill alltid prata med honom väldigt högljutt och skoja med honom, etc. Jag blir helt jävla sinnessjuk av detta och vill bara ha ett normalt förhållande där man inte bor med en annan människa nästan 50% av tiden. Jag mår jättedåligt av detta! Vad ska jag göra för att få honom att inse att jag inte bara är ?svensk? utan att han och hans mamma faktiskt har ett stort jävla problem om hon kräver att han ska bo hemma fortfarande och han är okej med allt hon säger?

    Snälla, hjälp mig! Jag är på bristningsgränsen nu?
  • Svar på tråden Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?
  • Tow2Mater
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-23 16:57:21 följande:

    Är det inte så att man i vissa länder oftast bor kvar "hemma" tills man gifter sig?

    Så ni kan ju gifta er, då är det okej att bo ihop, utan mamma.


    Tills mamma flyttar in på sin ålderdom.
  • Anonym (Malin)
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-23 16:57:21 följande:

    Är det inte så att man i vissa länder oftast bor kvar "hemma" tills man gifter sig?

    Så ni kan ju gifta er, då är det okej att bo ihop, utan mamma.


    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
  • Anonym (C)
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:07:50 följande:
    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
    Helst så vill man göra det.
  • Anonym (Malin)
    Anonym (C) skrev 2025-12-23 17:18:10 följande:
    Helst så vill man göra det.
    Precis. 
  • Tow2Mater
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:07:50 följande:
    Även om det är så, så vill man ju provbo tillsammans länge innan man gifter sig.
    Anonym (C) skrev 2025-12-23 17:18:10 följande:
    Helst så vill man göra det.
    Anonym (Malin) skrev 2025-12-23 17:24:09 följande:
    Precis. 
    Vem är den där 'man'. All kan gora olika. En del vet redan vid start att det inte behovs bo ihop innan. En del ser provboende som att man inte är beredd att faktist satsa allt.


  • Anonym (Malin)

    Städar han och tvättar sina egna kläder eller är han så  van vid att mamman fixar allt åt honom? Kan ju annars vara svårt att ta hand om ett hem när man är van vid att mamman gör allt när han är så gammal som han är. Var försiktig med att gifta dig med honnom innan han visat vad han kan.

  • Anonym (Mimmi)

    Jag tror att det handlar om två saker.

    1. Hon vill att sonen ska vara med en kvinna från deras ursprungsland. 
    2. Hon tycker att du är för gammal. 

  • Anonym (Ledsen)

    Han lämnade mig i början på januari, trots att jag precis betalat hans ombesiktning av hans bil och hanS försäkring. Dessutom har jag försörjt honom i flera månader eftersom han haft problem med AF (med bar lite hjälp från hans snåla mamma). Jag tog ut 15 tusen av mina sista fonder för att hjälpa honom att reparera bilen för två år sedan och han har inte betalat tillbaka något till mig Han fick inte ens en julklapp från sin mamma eftersom hon ?glömt eftersom hon lagat så mkt mat? sa hon.


    Förra året fick han en hoodie hon snattat på Stadium Outlet, året innan dess fick han ingen julklapp alls heller. Då blev han jätteledsen men denna julen förstod hon henne eftersom hon ju haft sååå mycket att göra. Kunde hon inte swishat honom en slant istället då, hon vet ju mycket väl att han har dålig ekonomi. Däremot var hon extremt tydlig med att hon önskade sig en dyr märkesparfym av honom.


    Jag köpte ett paket med fyra billiga parfymer men som jag ändå tyckte luktade gott till henne och en parfym med fotbollstema till hennes pojkvän eftersom han älskar fotboll. Jag fick inte någon julklapp heller men det gör ingenting, jag hade hellre sett att hon gett sin egen son en julklapp!


    Hon tvingade oss dessutom att bo där från början av december (trots att min pappa precis fått en till stroke och låg på sjukhus!), men hon tvingade oss ändå åka dit så tidigt. Dessutom var vi tvungna att stanna tills nästan mitten på januari eftersom hon har semester. Trots att min pojkvän lovat mig att vi skulle åka hem till mig 3 januari. Men då kom hans mamma in till hans rum där jag satt framför datorn och sa titta jag stal några babybel till dig, ni stannar väl längre? Hon sa ?Jag sa till honom att jag löser det här, ?ni ska stanna här längre, jag har ju semester?.

    Sedan lade hon sig i att jag tänker köpa en ödla, hon sa att det är slöseri med pengar och att ödlor är djävulen. innan hade min pojkvän också varit med på att köpa en ödla även om han är rädd för dem och han skojade att då måste han heta Adolf. Han till och med sa att han ska försöka hjälpa mig att spara till alla tillbehör som krävs. Men nu sa han exakt samma sak som sin mamma. Mamman hade fjäskat som fan för honom och sagt att han ska dricka kaffe och umgås med dem varje dag och prata med dem hela tiden och han fick inte spela datorspel vilket han brukar göra. Min pojkvän umgicks knappt alls med mig under de månaderna, bara med mamman. Mamman var också mycket noga med att säga att hans hund kanske dör snart (hunden är frisk som en nötkärna. Hon har också sagt att ?älskar du inte din mamma??.

    Jag höll på att få ett psykbryt! Så när vi väl kom hem till mig så var jag så ledsen och min pojkvän var sur eftersom mitt internet är dåligt så att han inte kan spela, jag sa att jag vet men jag ska byta abonnemang så fort min bindningstid går ut. Men han satt bara och tjurade och var inte som vanligt, jag sa kan vi inte mysa med en film eller hitta på något roligt men det ville han inte. Jag blev så ledsen att jag gjorde något han hatar, tog några lugnande jag har på recept och då vågade jag säga ärligt vad jag tyckte och tänkte om detta. Att hans mamma lägger sig i hela tiden och att det inte är normalt att leva så här, hon borde vilja att han hade ett eget liv och vara glad över att han träffat en tjej som vill bo med honom hon borde inte hindra honom från att flytta om hon verkligen älskade honom. Det är inte naturligt att ge honom dåligt samvete om han inte umgås med sin mamma hela tiden och använda hunden som vapen.

    Då tog det hus i helvete och han som annars varit så underbart gullig och kärleksfull mot mig sa hemska saker till mig och åkte ifrån mig till sin mammas hemstad.
    Han skrev ett SMS till mig att han kommer snart, men det gjorde han inte. Han ljög eftersom han trodde att jag skulle ringa polisen eftersom jag vet att han kör trots att han rökt hasch.

    Han har pendlat mellan att skriva elaka sms och snälla SMS där han skriver att ?bebe? och att han fortfarande älskar mig. Nu är han i en period igen där han skriver elaka saker eftersom jag skrev att jag inte kan leva ensam hela livet och bara vänta på honom, om vi älskar varandra varför vill han inte träffas då? Han skrev att jag inte gillar att bo hos hans mamma och då måste vi bo hemma hos mig, men det var ju planen från början. 
    Han hade lovat mig det! Jag har slösat tre år av mitt liv nu och jag ville ha barn med honom. Han skrev att Gud inte vill att jag ska ha barn och inte han heller, trots att han sagt det innan och lovat mig det?
    Han skriver att jag är kryssad nu.

    Jag är så ledsen för jag saknar honom så mycket att jag inte vill leva längre. Jag vet inte hur jag ska gå vidare, han var min bästa och enda vän. Han kände samma för mig har han sagt och skrivit.

    Hur ska jag kunna träffa en ny kille nu när jag är 41 och alla andra killar jag träffat innan har varit idioter. Denna killen är en bra och fin kille egentligen men problemet är att hans mamma inte släpper honom och manipulerar honom.

    Jag är så ledsen att jag inte vet om jag orkar längre. jag vill inte gå med i någon jävla dejtingsajt. Krogen är skit.Hur ska jag kunna träffa en vettig kille när jag är så gammal och som jag älskar lika mycket som mitt ex?

  • Anonym (Banarne)
    Anonym (Ledsen) skrev 2026-03-06 10:08:50 följande:

    Han lämnade mig i början på januari, trots att jag precis betalat hans ombesiktning av hans bil och hanS försäkring. Dessutom har jag försörjt honom i flera månader eftersom han haft problem med AF (med bar lite hjälp från hans snåla mamma). Jag tog ut 15 tusen av mina sista fonder för att hjälpa honom att reparera bilen för två år sedan och han har inte betalat tillbaka något till mig Han fick inte ens en julklapp från sin mamma eftersom hon ?glömt eftersom hon lagat så mkt mat? sa hon.


    Förra året fick han en hoodie hon snattat på Stadium Outlet, året innan dess fick han ingen julklapp alls heller. Då blev han jätteledsen men denna julen förstod hon henne eftersom hon ju haft sååå mycket att göra. Kunde hon inte swishat honom en slant istället då, hon vet ju mycket väl att han har dålig ekonomi. Däremot var hon extremt tydlig med att hon önskade sig en dyr märkesparfym av honom.


    Jag köpte ett paket med fyra billiga parfymer men som jag ändå tyckte luktade gott till henne och en parfym med fotbollstema till hennes pojkvän eftersom han älskar fotboll. Jag fick inte någon julklapp heller men det gör ingenting, jag hade hellre sett att hon gett sin egen son en julklapp!


    Hon tvingade oss dessutom att bo där från början av december (trots att min pappa precis fått en till stroke och låg på sjukhus!), men hon tvingade oss ändå åka dit så tidigt. Dessutom var vi tvungna att stanna tills nästan mitten på januari eftersom hon har semester. Trots att min pojkvän lovat mig att vi skulle åka hem till mig 3 januari. Men då kom hans mamma in till hans rum där jag satt framför datorn och sa titta jag stal några babybel till dig, ni stannar väl längre? Hon sa ?Jag sa till honom att jag löser det här, ?ni ska stanna här längre, jag har ju semester?.

    Sedan lade hon sig i att jag tänker köpa en ödla, hon sa att det är slöseri med pengar och att ödlor är djävulen. innan hade min pojkvän också varit med på att köpa en ödla även om han är rädd för dem och han skojade att då måste han heta Adolf. Han till och med sa att han ska försöka hjälpa mig att spara till alla tillbehör som krävs. Men nu sa han exakt samma sak som sin mamma. Mamman hade fjäskat som fan för honom och sagt att han ska dricka kaffe och umgås med dem varje dag och prata med dem hela tiden och han fick inte spela datorspel vilket han brukar göra. Min pojkvän umgicks knappt alls med mig under de månaderna, bara med mamman. Mamman var också mycket noga med att säga att hans hund kanske dör snart (hunden är frisk som en nötkärna. Hon har också sagt att ?älskar du inte din mamma??.

    Jag höll på att få ett psykbryt! Så när vi väl kom hem till mig så var jag så ledsen och min pojkvän var sur eftersom mitt internet är dåligt så att han inte kan spela, jag sa att jag vet men jag ska byta abonnemang så fort min bindningstid går ut. Men han satt bara och tjurade och var inte som vanligt, jag sa kan vi inte mysa med en film eller hitta på något roligt men det ville han inte. Jag blev så ledsen att jag gjorde något han hatar, tog några lugnande jag har på recept och då vågade jag säga ärligt vad jag tyckte och tänkte om detta. Att hans mamma lägger sig i hela tiden och att det inte är normalt att leva så här, hon borde vilja att han hade ett eget liv och vara glad över att han träffat en tjej som vill bo med honom hon borde inte hindra honom från att flytta om hon verkligen älskade honom. Det är inte naturligt att ge honom dåligt samvete om han inte umgås med sin mamma hela tiden och använda hunden som vapen.

    Då tog det hus i helvete och han som annars varit så underbart gullig och kärleksfull mot mig sa hemska saker till mig och åkte ifrån mig till sin mammas hemstad.
    Han skrev ett SMS till mig att han kommer snart, men det gjorde han inte. Han ljög eftersom han trodde att jag skulle ringa polisen eftersom jag vet att han kör trots att han rökt hasch.

    Han har pendlat mellan att skriva elaka sms och snälla SMS där han skriver att ?bebe? och att han fortfarande älskar mig. Nu är han i en period igen där han skriver elaka saker eftersom jag skrev att jag inte kan leva ensam hela livet och bara vänta på honom, om vi älskar varandra varför vill han inte träffas då? Han skrev att jag inte gillar att bo hos hans mamma och då måste vi bo hemma hos mig, men det var ju planen från början. 
    Han hade lovat mig det! Jag har slösat tre år av mitt liv nu och jag ville ha barn med honom. Han skrev att Gud inte vill att jag ska ha barn och inte han heller, trots att han sagt det innan och lovat mig det?
    Han skriver att jag är kryssad nu.

    Jag är så ledsen för jag saknar honom så mycket att jag inte vill leva längre. Jag vet inte hur jag ska gå vidare, han var min bästa och enda vän. Han kände samma för mig har han sagt och skrivit.

    Hur ska jag kunna träffa en ny kille nu när jag är 41 och alla andra killar jag träffat innan har varit idioter. Denna killen är en bra och fin kille egentligen men problemet är att hans mamma inte släpper honom och manipulerar honom.

    Jag är så ledsen att jag inte vet om jag orkar längre. jag vill inte gå med i någon jävla dejtingsajt. Krogen är skit.Hur ska jag kunna träffa en vettig kille när jag är så gammal och som jag älskar lika mycket som mitt ex?


    Om du lever tills du fyller 91 så har du 50 år kvar att leva. Självklart har du tid och möjlighet att träffa en bra man. Dejtingappar är knepiga, jag tror mer på irl - genom vänner, grannar, förening, partiarbete, sångkör etc.

    Är han "egentligen" en bra och fin kille? Verkligen? På din beskrivning så låter han väldigt omogen och ett offer för en dominerande mamma. Det är inte hon som ska bestämma över era liv, det är ni själva. Om han låter mamman bestämma över honom (och dig) så skulle jag ta strid, eventuellt göra slut. Han verkar dessutom labil i sina känslor.

    Gräset är mycket, mycket grönare på andra sidan!

    (Jag träffade min andra fru och största kärlek i livet när jag var - 41! Och vi har kul och härligt fortfarande efter 27 år)
  • Anonym (oxå mamma)
    Anonym (Mimmi) skrev 2025-12-23 18:34:41 följande:

    Jag tror att det handlar om två saker.

    1. Hon vill att sonen ska vara med en kvinna från deras ursprungsland. 
    2. Hon tycker att du är för gammal. 


    Det var precis detta jag också tänkte.

    Mamman kämpar emot för hon vill INTE ha TS som svärdotter. Och hittills har hon ju lyckats. 

    TS är alldeles för gammal i hennes ögon, hon vill nog gärna se en svärdotter mellan 23-25 år och någon som inte har barn sedan tidigare, någon som har liknande ursprung. 

    Det handlar inte om hunden, det handlar inte om boendet, det handlar bara om att svärmor inte kommer att släppa ifrån sig sin son innan han har brutit med TS och hittat en passande flicka.

    Jag skulle släppa den här killen direkt. Det är ju som att vara tillsammans med en tonåring. 
  • Mrs Moneybags
    Anonym (Ledsen) skrev 2026-03-06 10:08:50 följande:

    Han lämnade mig i början på januari, trots att jag precis betalat hans ombesiktning av hans bil och hanS försäkring. Dessutom har jag försörjt honom i flera månader eftersom han haft problem med AF (med bar lite hjälp från hans snåla mamma). Jag tog ut 15 tusen av mina sista fonder för att hjälpa honom att reparera bilen för två år sedan och han har inte betalat tillbaka något till mig Han fick inte ens en julklapp från sin mamma eftersom hon ?glömt eftersom hon lagat så mkt mat? sa hon.


    Förra året fick han en hoodie hon snattat på Stadium Outlet, året innan dess fick han ingen julklapp alls heller. Då blev han jätteledsen men denna julen förstod hon henne eftersom hon ju haft sååå mycket att göra. Kunde hon inte swishat honom en slant istället då, hon vet ju mycket väl att han har dålig ekonomi. Däremot var hon extremt tydlig med att hon önskade sig en dyr märkesparfym av honom.


    Jag köpte ett paket med fyra billiga parfymer men som jag ändå tyckte luktade gott till henne och en parfym med fotbollstema till hennes pojkvän eftersom han älskar fotboll. Jag fick inte någon julklapp heller men det gör ingenting, jag hade hellre sett att hon gett sin egen son en julklapp!


    Hon tvingade oss dessutom att bo där från början av december (trots att min pappa precis fått en till stroke och låg på sjukhus!), men hon tvingade oss ändå åka dit så tidigt. Dessutom var vi tvungna att stanna tills nästan mitten på januari eftersom hon har semester. Trots att min pojkvän lovat mig att vi skulle åka hem till mig 3 januari. Men då kom hans mamma in till hans rum där jag satt framför datorn och sa titta jag stal några babybel till dig, ni stannar väl längre? Hon sa ?Jag sa till honom att jag löser det här, ?ni ska stanna här längre, jag har ju semester?.

    Sedan lade hon sig i att jag tänker köpa en ödla, hon sa att det är slöseri med pengar och att ödlor är djävulen. innan hade min pojkvän också varit med på att köpa en ödla även om han är rädd för dem och han skojade att då måste han heta Adolf. Han till och med sa att han ska försöka hjälpa mig att spara till alla tillbehör som krävs. Men nu sa han exakt samma sak som sin mamma. Mamman hade fjäskat som fan för honom och sagt att han ska dricka kaffe och umgås med dem varje dag och prata med dem hela tiden och han fick inte spela datorspel vilket han brukar göra. Min pojkvän umgicks knappt alls med mig under de månaderna, bara med mamman. Mamman var också mycket noga med att säga att hans hund kanske dör snart (hunden är frisk som en nötkärna. Hon har också sagt att ?älskar du inte din mamma??.

    Jag höll på att få ett psykbryt! Så när vi väl kom hem till mig så var jag så ledsen och min pojkvän var sur eftersom mitt internet är dåligt så att han inte kan spela, jag sa att jag vet men jag ska byta abonnemang så fort min bindningstid går ut. Men han satt bara och tjurade och var inte som vanligt, jag sa kan vi inte mysa med en film eller hitta på något roligt men det ville han inte. Jag blev så ledsen att jag gjorde något han hatar, tog några lugnande jag har på recept och då vågade jag säga ärligt vad jag tyckte och tänkte om detta. Att hans mamma lägger sig i hela tiden och att det inte är normalt att leva så här, hon borde vilja att han hade ett eget liv och vara glad över att han träffat en tjej som vill bo med honom hon borde inte hindra honom från att flytta om hon verkligen älskade honom. Det är inte naturligt att ge honom dåligt samvete om han inte umgås med sin mamma hela tiden och använda hunden som vapen.

    Då tog det hus i helvete och han som annars varit så underbart gullig och kärleksfull mot mig sa hemska saker till mig och åkte ifrån mig till sin mammas hemstad.
    Han skrev ett SMS till mig att han kommer snart, men det gjorde han inte. Han ljög eftersom han trodde att jag skulle ringa polisen eftersom jag vet att han kör trots att han rökt hasch.

    Han har pendlat mellan att skriva elaka sms och snälla SMS där han skriver att ?bebe? och att han fortfarande älskar mig. Nu är han i en period igen där han skriver elaka saker eftersom jag skrev att jag inte kan leva ensam hela livet och bara vänta på honom, om vi älskar varandra varför vill han inte träffas då? Han skrev att jag inte gillar att bo hos hans mamma och då måste vi bo hemma hos mig, men det var ju planen från början. 
    Han hade lovat mig det! Jag har slösat tre år av mitt liv nu och jag ville ha barn med honom. Han skrev att Gud inte vill att jag ska ha barn och inte han heller, trots att han sagt det innan och lovat mig det?
    Han skriver att jag är kryssad nu.

    Jag är så ledsen för jag saknar honom så mycket att jag inte vill leva längre. Jag vet inte hur jag ska gå vidare, han var min bästa och enda vän. Han kände samma för mig har han sagt och skrivit.

    Hur ska jag kunna träffa en ny kille nu när jag är 41 och alla andra killar jag träffat innan har varit idioter. Denna killen är en bra och fin kille egentligen men problemet är att hans mamma inte släpper honom och manipulerar honom.

    Jag är så ledsen att jag inte vet om jag orkar längre. jag vill inte gå med i någon jävla dejtingsajt. Krogen är skit.Hur ska jag kunna träffa en vettig kille när jag är så gammal och som jag älskar lika mycket som mitt ex?


    Du är bara 41 år gammal! Jag är 55 och nyligen singel. Tro mig, det finns bra män därute. :) 

    Nästa gång satsar du på en man i din egen ålder som redan har ett barn så slipper du den pressen och stressen, samt att du då får någon som förstår dig. En 27-åring kommer förmodligen vilja ha barn någon gång och då blir du ensam om 10 år istället. 
  • beli

    TS, jag måste säga att ditt senaste inlägg sade ganska mycket. Det där var ingen sund relation, och det berodde inte bara på hans mamma. Du har två barn att ta hand om, och du blir så förstörd efter ett relationsuppbrott att du inte vill leva längre? Det låter riktigt skevt.

    Gå i terapi om du inte gjort det. Dina barn behöver en stabil mamma.

    Som nån skrev, du har hela livet att hitta nån. Nu kanske du behöver vara ensam ett tag, med dina barn? Odla vänskapsrelationer och hitta på givande saker.

  • Anonym (Ledsen)

    Tack för alla svar! Jag uppskattar dem verkligen och jag vet att hans mamma hellre vill att han ska ha rumänsk tjej.  Han till och med gapade och skrek till mig för lite mer än 1,5 år sedan och sa ?Min mamma vill byta ut dig! Hon är sjuk i huvudet, hon visade mig en rumänsk tjej på Facebook och viskade att hon skulle passa mig!?. Detta var i en period då de bråkade konstant och han var väldigt upprörd över detta. Men snäll som jag är slätade jag över det hela och sa att hon skojade bara med dig såklart. Då svarade han att hon visst menade allvar trots att hans mamma hakade på och sa att hon bara skojade.
    Han sa till mig ?Du fattar inte hur det fungerar i Rumänien, föräldrarna parar ihop tjejer och killar med varandra!?. Jag fattade såklart att hon visst menade allvar, men jag ville vara snäll.

    De månaderna innan vi gjorde slut hade hans mamma ändrat taktik totalt och bråkade aldrig med min pojkvän, var extremt snäll och krävde att de skulle prata med varandra konstant medan jag satt själv på hans rum och ville dö. Hon var också extremt snäll mot mig och slutade prata illa om mig som hon gjorde ofta ibland bakom min rygg på rumänska. Hon snattade ostar och sånt hon vet att jag gillar att äta. Däremot tog hon halva av mina cigaretter varje dag och köpte nästan aldrig egna, hon var nöjd av att hennes son rökte hasch och då kunde hon kontrollera honom lättare. Man blir ju lite loj och inte så initiativrik om man röker hasch varje dag, men hon var noga med att hålla med mig om att det är dåligt. Trots det nästan njöt hon varje gång han frågade henne om 200 lr (vilket det kostar). Han slutade med att röka hasch i ett halvår med hjälp av en medicin som jag bröt av en minibit av varje dag och det hjälpte honom jättemycket! Han hade inte längre ett sug efter hasch och rökte inte det mer och var mer initiativrik och inte lika loj och medgörlig. Han var normal helt enkelt och planerade att börja på samma behandling som jag går på och som verkligen fungerar! Han hade till och med fått gratis tandvård om han börjat på den behandlingen jag går på, han var dock lite nervös över om han skulle förstå personalen och sa att han ville att jag skulle följa med varje besök. Vilket jag självklart hade gjort! Det fick han dock inte för sin mamma, hon sa att det är bara knarkare som går där (trots att jag går där och jag går ju där för att inte knarka!). Hon hade sagt till honom på rumänska att jag bara vill göra honom beroende av mig, att det är bättre att han röker hasch varje dag. Vilken vettig mamma säger så?!

    Jag saknar honom så enormt mycket. Visst är han labil i humöret för ibland är det gulligull SMS och nu är det bara fula SMS. 😭
    Han skrev bara för någon vecka sedan att han drömde om mig på natten och att det var en så fin dröm att han ville somna om. Det gör så ont i mig, jag älskar honom och han blev definitivt jämnare i humöret när han fick en pytteliten bit av min medicin varje dag och inte rökte hasch.

  • Anonym (Ledsen)
    beli skrev 2026-03-06 21:03:54 följande:

    TS, jag måste säga att ditt senaste inlägg sade ganska mycket. Det där var ingen sund relation, och det berodde inte bara på hans mamma. Du har två barn att ta hand om, och du blir så förstörd efter ett relationsuppbrott att du inte vill leva längre? Det låter riktigt skevt.

    Gå i terapi om du inte gjort det. Dina barn behöver en stabil mamma.

    Som nån skrev, du har hela livet att hitta nån. Nu kanske du behöver vara ensam ett tag, med dina barn? Odla vänskapsrelationer och hitta på givande saker.


    Jag har tyvärr inte vårdnaden om mina barn och får inte träffa dem mer än var tredje månad. Det ska dock utökas nu när socialen snart är helt ute ur bilden eftersom det blev en vårdnadsöverflytt och då kan jag och familjehemmet bestämma fritt själva då jag har väldigt god kontakt med särskilt den ena personen i familjehemmet, de är jättesöta mot mig och köper alltid födelsedagspresenter och julklappar till mig och skriver fina kort till mig och jag och den ena fostermamman klickar jättebra då vi är väldigt lika som personer.
    Jag hoppas verkligen de håller vad de lovat mig, att umgänget ska utökas. Det var soc som bestämde den frekvensen eftersom min äldsta blev ledsen när jag gick och deras lösning var att jag skulle träffa barnen så sällan som möjligt så att han inte blev ledsen så ofta. Tyvärr blev ju resultatet att min minsta inte ens minns mig som mamma? Det gör så jävla ont! Och allt trots regelbundna drogtester då jag som sagt går på en behandling för mitt problem och har dessutom samtalsterapi där. De gör hälsokoller också regelbundet, erbjuder gratis vaccinationer och har dessutom en allmänläkare också man kan gå till för små fysiska hälsoproblem så det är superbra service!
  • Anonym (oxå mamma)
    Anonym (Ledsen) skrev 2026-03-06 21:32:25 följande:
    Jag har tyvärr inte vårdnaden om mina barn och får inte träffa dem mer än var tredje månad. Det ska dock utökas nu när socialen snart är helt ute ur bilden eftersom det blev en vårdnadsöverflytt och då kan jag och familjehemmet bestämma fritt själva då jag har väldigt god kontakt med särskilt den ena personen i familjehemmet, de är jättesöta mot mig och köper alltid födelsedagspresenter och julklappar till mig och skriver fina kort till mig och jag och den ena fostermamman klickar jättebra då vi är väldigt lika som personer.
    Jag hoppas verkligen de håller vad de lovat mig, att umgänget ska utökas. Det var soc som bestämde den frekvensen eftersom min äldsta blev ledsen när jag gick och deras lösning var att jag skulle träffa barnen så sällan som möjligt så att han inte blev ledsen så ofta. Tyvärr blev ju resultatet att min minsta inte ens minns mig som mamma? Det gör så jävla ont! Och allt trots regelbundna drogtester då jag som sagt går på en behandling för mitt problem och har dessutom samtalsterapi där. De gör hälsokoller också regelbundet, erbjuder gratis vaccinationer och har dessutom en allmänläkare också man kan gå till för små fysiska hälsoproblem så det är superbra service!
    Om du vill ha dina barn hemma hos dig så rekommenderar jag verkligen att du INTE flyttar ihop med en haschberoende 28-åring som bor hemma hos mamma. 

    Nej, nej, nej, bara nej.

    Ta hand om dig själv och dina barn först och främst.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (oxå mamma) skrev 2026-03-09 20:07:39 följande:
    Om du vill ha dina barn hemma hos dig så rekommenderar jag verkligen att du INTE flyttar ihop med en haschberoende 28-åring som bor hemma hos mamma. 

    Nej, nej, nej, bara nej.

    Ta hand om dig själv och dina barn först och främst.

    Han har precis fyllt 30 år nu och nej, jag vill absolut inte flytta till han och hans mamma. Mina barn har jag ingen vårdnad över längre som jag skrev, tyvärr och har bara rätt att träffa dem en gång var tredje månad. Jag vill ju att han ska växa upp och sluta med skiten igen som han gjorde ett tag och börja på samma behandling som jag går på. Jag har aldrig varit beroende av hasch eller olagliga droger, men fick utskrivet för mycket Oxycontin när jag fick diskbråck och behövde hela tiden mer och mer Oxycontin för att det skulle fungera. Till sist var jag uppe i 800 mg Oxycontin om dagen (jag skojar inte ens!) och bröt ihop och insåg att jag behövde söka hjälp (detta var innan jag fick barn) och på den tiden var det flera månaders väntetid för att få komma in på en behandling och jag var överlycklig när jag äntligen kom in samtidigt som jag var rädd om det skulle fungera eller ej. Det fungerade superbra för mig! Jag har aldrig tagit ett enda återfall på opioider sedan jag började, senaste återfallet var på benzo för 4 år sedan men det var under en mycket kort period på någon vecka så jag kom ur det snabbt.

    Jag vet att han kan klara sig utan sån skit då han själv som sagt provat endast en pyttemängd av medicinen jag får för mitt beroende och han slutade med hasch i 6 månader, han ville så gärna börja på samma behandling som mig men till sist sa hans mamma ifrån att det får han inte. Det är bara för knarkare enligt henne och hon tycker det är bättre att han röker hasch varje dag så att hon kan kontrollera honom. Det gör mig så jävla förbannad!

    Självklart vill jag att mina barn ska bo hos mig men enligt lagen nuförtiden måste vårdnaden flyttas över om man inte haft dem boende hemma på flera år. Så det spelar ingen roll hur bra jag sköter mig eller vad jag än gör.
    Däremot har jag skaffat en stor lägenhet där barnen kan få egna rum och nu när jag förlorat i alla rättegångar tänker jag ändå inte byta till en mindre lägenhet eller säga upp den eftersom jag hoppas och tror att barnen själva vill komma hem och sova över hos mig när de blir så gamla att det inte går att hindra dem. Och självklart tillåter jag inga droger i mitt hem, mina erfarenheter gör att jag har nolltolerans för det! Hade han hållit vad han lovat och börjat på behandling som jag har och flyttat tillsammans med mig på riktigt hade det självklart varit okej.

  • beli
    Anonym (Ledsen) skrev 2026-03-09 21:19:56 följande:

    Han har precis fyllt 30 år nu och nej, jag vill absolut inte flytta till han och hans mamma. Mina barn har jag ingen vårdnad över längre som jag skrev, tyvärr och har bara rätt att träffa dem en gång var tredje månad. Jag vill ju att han ska växa upp och sluta med skiten igen som han gjorde ett tag och börja på samma behandling som jag går på. Jag har aldrig varit beroende av hasch eller olagliga droger, men fick utskrivet för mycket Oxycontin när jag fick diskbråck och behövde hela tiden mer och mer Oxycontin för att det skulle fungera. Till sist var jag uppe i 800 mg Oxycontin om dagen (jag skojar inte ens!) och bröt ihop och insåg att jag behövde söka hjälp (detta var innan jag fick barn) och på den tiden var det flera månaders väntetid för att få komma in på en behandling och jag var överlycklig när jag äntligen kom in samtidigt som jag var rädd om det skulle fungera eller ej. Det fungerade superbra för mig! Jag har aldrig tagit ett enda återfall på opioider sedan jag började, senaste återfallet var på benzo för 4 år sedan men det var under en mycket kort period på någon vecka så jag kom ur det snabbt.

    Jag vet att han kan klara sig utan sån skit då han själv som sagt provat endast en pyttemängd av medicinen jag får för mitt beroende och han slutade med hasch i 6 månader, han ville så gärna börja på samma behandling som mig men till sist sa hans mamma ifrån att det får han inte. Det är bara för knarkare enligt henne och hon tycker det är bättre att han röker hasch varje dag så att hon kan kontrollera honom. Det gör mig så jävla förbannad!

    Självklart vill jag att mina barn ska bo hos mig men enligt lagen nuförtiden måste vårdnaden flyttas över om man inte haft dem boende hemma på flera år. Så det spelar ingen roll hur bra jag sköter mig eller vad jag än gör.
    Däremot har jag skaffat en stor lägenhet där barnen kan få egna rum och nu när jag förlorat i alla rättegångar tänker jag ändå inte byta till en mindre lägenhet eller säga upp den eftersom jag hoppas och tror att barnen själva vill komma hem och sova över hos mig när de blir så gamla att det inte går att hindra dem. Och självklart tillåter jag inga droger i mitt hem, mina erfarenheter gör att jag har nolltolerans för det! Hade han hållit vad han lovat och börjat på behandling som jag har och flyttat tillsammans med mig på riktigt hade det självklart varit okej.


    Men snälla, SLÄPP idioten nu!

    Vi skriver tips och tankar till dig, men i dina svar snöar du helt in på irrelevanta detaljer. Du ser nog inte det själv. Du får liksom ingen aha-upplevelse av våra svar, utan fortsätter med samma ovidkommande grejer.

    Vad vill du ha för relation till dina barn om 15 år, när de är vuxna? Hur vill du bete dig nu för att uppnå det?
  • Anonym (.m.)

    Prioritera dina barn istället för en vuxen människa som har ett eget ansvar över sig själv.

Svar på tråden Hur få man att inse att han inte kan bo hos mamma?