Hur klarar man en relation där den ena har psykisk ohälsa?

Jag förstår dig. Min särbo har borderline men är numera bättre på att hantera sin diagnos. Det har varit liknande situationer för mig. 

Man kan inte ge upp ett normalt liv pga diagnoser inte heller ständigt ständigt bli drabbad av någon annans problematik. Han ska givetvis söka stöd och hjälp

Jag förstår inte riktigt. Hur har du klarat det hittills? Detta är väl inget som bara uppstod för några dagar sedan?

Du berättar om en specifik sak men din fråga verkar handla om något mkt större. 

Rörigt. Tonåringar behöver inte alltid följa med och om någon mår dåligt och behöver familjen lite extra men inte den stora plats tonåringar kan ta, tja varför inte.

Jag tror det finns lika många svar på frågan som det finns par med liknande problem. Huvudsaken tror jag är att han från hjälp att reda ut sitt mående hos en vårdkontakt, helst terapeut. Jag daltade rätt länge med min man när han var deprimerad men det som faktiskt funkade var när jag satte ner foten och sa att nu får han dra huvudet ur sin egen röv och se att han behöver ta eget ansvar för sitt mående, ta hjälp av vården och kommunicera sina behov till folk han umgås med. Man kan ju såklart inte hjälpa att man mår dåligt, men man kan till viss del välja hur man hanterar sitt mående. 

Inlägget går inte att förstå tycker jag.

Först skriver du att sambon inte ska med och träffa sin familj?

Och sen att han inte vill att tonåringarna ska med för de tar för mycket plats?

Men om han redan inte skulle med själv så kvittar det väl? Eller spelar han martyr och säger att han inte vill med OM de ska med?

Sluta dalta som någon annan skrev. Han ansvarar för sitt mående och för att hantera sig själv. Mående är inte heller någon sorts frikort för att uppträda otrevligt eller sluta ta ansvar. Sätt gränser för vad du själv tolererar och håll dom. Går han i terapi? Läkarkontakt? Läkemedel?

Men vaddå? Vad ska DINA barn med på HANS familjemiddagar att göra???
I övrigt spretar tråden rätt bra. Vad handlar det om egentligen? Han ville ju inte ens gå på middagen?

Ha inte så mkt tålamod bara för att han mår dåligt I de fallen det går ut över barn i familjen. Dina barn måste få känna sig välkomna och vara välkomna. Om det inte är självklart för din sambo så borde han inte blivit ihop med en som redan har barn. 

Visste barnen ens om den här middagen eller varför det inte blev något. Han ställde in för han inte ville gå på middagen, då får han väl slippa det då.