Min sambo vill inte behålla bebisen

Var skrev jag det?

1. Abort finns till för kvinnans skull, kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp. Inte för mannens att bestämma över kvinnans kropp. Många män verkar tro att abort finns till för deras fria vals skull och abort blir ytterligare ett sätt för män att utnyttja och förtrycka kvinnor. Det är fel. Borde inte förekomma.

2. Jag var också med om det som någon ovanför i tråden nämnde. Jag gjorde abort med tvillingar för att min sambo fick panik. Det var semi-planerat. Han visste risken med att inte skydda sig men ändå fick han panik. Jag gjorde abort dels för hans skull, dels för att jag blev rädd och verkligen hade behövt hans stöd extra mycket just då. Jag hade nog tänkt kunde klara av ett barn på egen hand, men jag visste inte om jag skulle klara av två. Det är mitt livs största sorg. Jag fick se dem, två perfekta miniatyrpersoner med tio perfekta fingrar och tår var. Jag grät så mycket för fick aldrig se flickans ansikte för hon hade händerna för ansiktet. Det gör så ont så ont när jag tänker på dem och vad jag som var deras mamma gjort mot dem. Efteråt fick jag jätteproblem att behålla graviditeter. jag tror jag chockade kroppen så trots att jag aldrig fått missfall innan fick jag missfall på missfall. Jag tänkte vi förtjänar ändå inte att få äran igen när vi valt bort dem. Efter mycket om och men och så mycket sorg hittade jag en läkare som kunde tänka sig hjälpa mig fast jag redan hade barn och jag fick progesteron som hjälpte mig behålla den här graviditeten. vi ska snart bli föräldrar igen och det är jag så tacksam för. Men jag kommer alltid alltid ångra den saken som hände med tvillingarna. Jag kommer aldrig förlåta mig själv eller min sambo.

Om det skulle bli som JAG vill - d.v.s. att alla abortsökande kvinnor måste ha ett enskilt samtal med någon vårdpersonal innan aborten beviljas - så skulle detta inte lika lätt hända. För då skulle vårdpersonalen kunna uppfatta eventuell osäkerhet hos kvinnan, och erbjuda hjälp och stöd. 

Som det är idag kan barnafadern eller föräldrarna vara med kvinnan vid varje vårdkontakt, och hon har inte en chans att vara ensam med en personal och säga "jag vill inte det här ingreppet, det är min pojkvän/mina föräldrar som tvingar mig!".

Behåll bebisen såklart ❤ Den kommer du alltid älska och ha i ditt liv.Var stark och ställ in dig på  att leva utan killen ; han kanske ändå lämnar ditt liv senare.Ev kan han ändå ändra sig men håll dig undan i 3 mån och låt demig inte påverkas qv honom.Detta r sista chansen för dig troligen ; killen kan få barn senare an du 

Men exakt så här jag känner! Vi fick också vår perfekta miniatyrperson, med 10 fingrar och 10 tår. En så färdig person men bara såå liten. Och jag, hans egen mamma, valde bort honom! Det kommer liksom aldrig bli som innan. Jag har gjort något hemskt, och måste leva med det. Det går dagar då jag känner att jag gjorde det jag trodde va bäst. Men dom flesta dagar vet jag att jag gjorde det fast jag inte ville. Och hatet över både mig själv och min sambo kommer över mig. Men jag måste stå ut. För alla andra barns skull.

inte ägnat en tanke åt underhållsbidrag. Sjukt att man ens tänker på det. pengar är minsta problemet här skulle han inte vilja vara en del av barnets liv ska han inte heller betala och nej han behöver inte betala om inte mamman vill

Sen när har någon frågat sina tidigare barn om de vill ha ett syskon? Visst blir det en stor omställning men de barn som redan finns betyder inte mindre för att man skaffar ett till. Vem säger att bebisen kommer eller inte kommer skrika 24/7

Tidig abort är det bästa, absolut.

ska nog föreslå det, hur har det gått för er. har ni varit hos kuratorn än?

Som jag ser det är det redan kört. Du vill ha fler barn, det vill inte han så oavsett vad du väljer kommer det att ta slut. 

Ta ditt beslut utefter dig själv. 

Bättre då att män som inte vill bli pappor genomgår en vasektomi eller avstår från sex. 

Barn ska aldrig behöva lida för vuxnas tillkortakommanden. Att genomgå en abort är inte något man bara gör. För många är det ett trauma som kan kosta samhället mycket mer än underhållet. (Om nu pappan inte anses ha råd att betala nåt själv.) 

Dessutom behövs det födas fler barn. 

Nej, män får börja ta ansvar för sin fertilitet helt enkelt och bedöma om det är värt risken att ha sex även om man skyddar sig. 

Kanske när man redan rört om en massa i deras liv genom att introducera en ny partner och dennes barn efter kort tid? Då kanske man ska tänka en extra gång på de redan existerande barnen. 

Om man orkar med alla barn så fungerar det väl?

Vi var till kuratorn igår, eller ja i måndags, och det var skönt att prata om det med någon.. även om vi även går och träffar familjerådgivning här hemma så var det skönt med någon ny.
Dock hade jag börjat blöda i söndags och det fortsatte på måndagen. Jag har blödigt till och från under hela graviditeten men inte så här mycket.

Tyvärr hade jag fått ett missfall och väntar på att allt ska komma ut, ska på återbesök på fredag.

Dock förde det nog något bra med sig, det är lite så jag känner iaf.
Min pojkvän blev så chockad över missfallet.. han hade sett fram emot att få se bebisen och inte en tom hinnsäck. Han sa det till både mig och barnmorskan att han hade hoppats på något annat, och att han inte riktigt vet hur han ska hantera detta för han är helt i chock. Och det blev nog inte bättre av att jag blodade ner en massa på avdelningen, blödde igenom kläder, bilsäte...

Ber om ursäkt för att jag skriver så tydligt, jag vill absolut inte såra eller skrämma dig eller någon annan... ❤️

Men vi har nu bestämt att när jag ska dit igen på fredag så ska jag prata med barnmorskan om varför detta kan ha hänt (fick missfall i våras också) och tala om att vi skulle göra en utredning... Vem vet, vi kanske inte kan få (levande) barn ihop. Jag tror inte att vi hade kommit fram till något sådant och att det känns bra för oss båda, om vi inte fått missfall. Jag har tid med kuratorn igen nästa vecka och det känns som att det kommer bli ett lättare samtal än i måndags. 🙂

Så försök att få en tid till en kurator, familjerådgivning eller liknande för att prata om detta. Och försök att få med honom på ultraljud, om du har möjlighet att få ett tidigare än rutinultraljudet, så han verkligen får se vad han har varit med och skapat!

Tråkigt med missfall oavsett och ännu en chock men hoppas det löser sig för er och att ni kommer starkare ur detta. tack för att du delade med dig 

Nej, jag tycker att det är oansvarigt och ett tecken på tvivelaktigt föräldraskap att inom loppet av ett halvår träffa en ny partner, flytta ihop med denne och dessutom bli gravid med ett nytt barn. De tidigare barnen får sina liv omkullkastade gång på gång på kort tid. Det är så egoistiskt och jag hoppas att tonåringarna har en förälder till som kan agera vuxen i situationen!

Jag tycker det är oansvarigt att göra abort mot sin vilja.

Ja, jag tycker också att det där har gått för fort. Man kan gott dejta något år, och inte blanda in barnen alls, när man har hemmavarande barn sedan förr. Men nu är det ju som det är. En abort gör inget bättre, det blir bara ett trauma för TS - och om de existerande barnen får reda på det blir det ett trauma för dem också. Barn kan få för sig allt möjligt otäckt, som att det är deras fel att mamma dödade lillasyster eller lillebror, och nu kommer hon eller han att spöka för dem för att hämnas...

Ja, i alla fall om det inte finns uppenbara skäl till att inte behålla. Och då menar jag t.ex. att modern är handikappad eller sjuk (fysiskt eller mentalt), att barnet löper stor risk att födas handikappat eller sjukt (t.ex. på grund av moderns missbruk eller att hon gått igenom röntgen eller någon farlig medicinering innan hon visste att hon var gravid), eller att barnafadern visat sig vara pedofil eller våldsam, och det inte går att få någon garanti för att han inte kommer att få ha barnet ensam. 

Men nu är det ju inte så i TS' fall. Hennes familj kommer att vara en familj som många andra i vårt avlånga land - med eller utan den nye mannen. Inga familjer är helt idealiska - och detta gäller för övrigt även kärnfamiljer. Oftast går det bra ändå.