Relationen mellan min pappas fru och hennes dotter gör mig bekymrad

Gott nytt år på er allihop!

Det kan låta som en konsitg rubrik, jag inser det. Men så här:

Min pappa och hans numera fru har varit tillsammans i 10 år, Min pappa har tre barn, varav jag, F24 är yngst. Pappas fru har ett barn, F22.

Pappa och hans fru gifte sig och flyttade ihop i höstas. Innan det delade vi inte vardag mellan familjerna, bara happenings. Jag och mina syskon hade alla flyttat hemifrån, men fruns dotter bodde hemma hos henne. Jag har haft väldigt svårt att få jobb och egen bostad sedan avsutade studier i våras, så i slutet av oktober kapitulerade jag inför verkligheten och flyttade hem till pappa och hans fru.

Sedan dess har jag märkt att pappas fru och hennes dotter har en relation som gör mig, ja bekymrad. Olustig till mods. Obekävm. Jag tycker helt enkelt inte om hur frun behandlar F22. Hon har ett väldigt avfärdande sätt. Min pappa är, i vardagen, inkluderande och omtänksam och frågar alltid alla som är hemma om de ska vara del i maten, vill se film, osv osv. Men så fort han frågar F22, eller om F22, så svarar frun alltid negativt. "Nej, det vill hon inte", "nej, hon äter inte X", "nej, xyz". Varesig F22 är i rummet eller inte. Det hände när vi var yngre att F22 inte var med på happenings heller, men jag tänkte alltid att hon inte ville, nu undrar jag ärligt om hon ibland inte ens var tillfrågad. Frun kan även berömma mig eller mina syskon för saker genom att, vad det känns, klämma åt F22. Jag gillar exempelvis att baka, och gör det kanske 1 gång i veckan eller typ var 10e dag. Frun säger då "oh, vad snäll du är som bakar, vad duktig du är, det skulle F22 aldrig göra", och det känns alltid som att vikten är på den senare halvan snarare än den förra.

Ibland, när F22 är med vid såna här tillfällen så får jag för mig att hon blir ledsen. Hon är lite svårläst över lag, men hon har en slags tyst glädje i sig som försvinner när hennes mamma gör så där. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska görai den här situationen. Råd?