Att inte hamna i fällan att bete sig som en förälder när ens partner har NPF diagnos
Ni som är i relation med en partner som har NPF diagnos hur bär ni er åt för att inte slita ihjäl er i hemmet? Min partner har ADD/ADHD och får aldrig något gjort. Det är alltid jag som behöver städa, diska, tvätta, handla, skotta, påminna om tider osv. Dessutom är jag den ända som jobbar av oss och behöver dra ett tungt lass rent ekonomiskt. Visst det kan också vara roligt att var i en sådan relation eftersom mycket oväntat och oplanerat sker. Men jag vet inte hur jag ska orka längre eftersom jag bara måste ge och passa upp en massa av min tid som jag annars hade kunnat göra något mer utvecklande av. Sorry för ett negativt inlägg. Men om det är någon som får det att funka skriv gärna en rad.