Jag är en sån som har tänkt mycket på det där. Framför allt sedan jag läste Sagan om Ringen för femtielfte gången och var gammal nog at tänka lite djupare.
Människorna är avundsjuka på alverna, som lever i princip för evigt. Drömmen om ett långt liv kan kännas lockande när man ser på en livstid om kanske 70 år. Alverna i sin tur är avundsjuka på människorna och deras korta liv. Att leva för evigt är inte så där superkul efter några årtusenden, när allt och alla sakta förändras, försvinner, dör. Och med det, kanske vi själva dör lite grann. Vem är du, vad finns kvar av dig, när inget du bryr dig om finns kvar? När du är medveten om att du kommer överleva allt du rör vid? Hur många gånger kommer du orka återuppfinna dig?
Och som du säger, att jaga eget liv är att inte se nuet. Life is what happens when you're busy making other plans, för väldigt många. Jag hatar Tjuren Färdinand a, men en del skulle verkligen behöva stanna upp och lukta på blommorna. En film jag däremot älskar är Click, en av Adam Sandlers bättre alster. Hård läxa i ämnet.
Så, personligen väljer jag här och nu, istället för att jaga århundraden, och tänker istället "Nytt personligt rekord! Så länge jag levt nu har jag aldrig levt förut!"