Klimakteriet - Vilka symptom kom först för er?

Mensen blev mindre och kom glesare och oregelbundet, jag var kanske 48-50 när det började. 

Det är allt, jag är lyckligt lottad. 

Min mamma hade stora problem med svallningar, och hon sade att det brukar gå i arv. Men i mitt fall stämde det inte. 

Jag blev nere och fick svårt att sova, eller om jag blev deppig av att sova dåligt. Någon enstaka vallning. Jag fick torr hud och torra slemhinnor. Jag fick dra ner på matintaget lite för att vikten inte skulle smyga sig på. Mensen är lite mer oregelbunden och svår att förutsäga.

Nu är jag man och har sett klimakteriet utifrån. Förstår att det är olika för alla,
Det jag märkte var . viktuppgång, minskad sex-lust, behov av lubrikation när det väl blev av, svängningar i humör och, vilket var nytt för mig - trötthet!!!
Efter typ 5 år börjar hon komma ut på "andra sidan" och jag börjar få min kvinna tillbaka. 
Sex har bara varit ett problem som hjärnspöke men ändå funnits, Hon har fortfarande (utåt) varit samma person.
Vi har också konstaterat att jag hamnat i klMANteriet också, hahaha

Det började för några år sedan med sköra slemhinnor, tätare menstruationer och viss viktuppgång men framför allt ändrad kroppsform. Sedan har jag blivit mindre frusen och under sommarnätter har jag fått en del kraftiga svettattacker. Därefter har mensblödningarna blivit alltmer koncentrerade till 1-2 dygn då jag behövt springa och byta mensskydd stup i kvarten.

Sköra slemhinnor - check!
Mindre frusen - no check!
Jag har nog aldrig sett en människa med så många filtar på sigi i soffan
Hon är nu snart 59 och det börjar rikta upp sig. Det har tagit några år men, det har funkat. 
Nu är det mina problem med  blodtryck och att lira biljard med ett rep men det löser sig nog också

Jag hade inga symptom alls, utom att menstruationerna blev sparsammare och glesade ut. Så en dag kom jag att tänka på att jag inte haft någon på väldigt länge, och då förstod jag, att det var slut på den fasen i livet. Då var jag 52.

Ja, en stor eloge till alla underbara män som stöttar oss genom klimakteriet!! Särskilt min egen älskade, älskade man - ingen kvinna kunde önska sig en mer kärleksfull och tålmodig man. Vi har varit gifta i över 20 år och han överraskar och imponerar mig fortfarande med nya, fina sidor och egenskaper.