Irriterande med folk som jämför sig med andra bantare (ozempic)

DU har inte tänkt på att glada människor gärna delar med sig om sin framgång och även om man fått hjälp?

Men jag har aldrig träffat på någon som betett sig såhär, eller ens nära.(Med det sagt säger jag inte att det kan finnas.)

 Nä men det har jag, MÅNGA ggr. 

Följer,(följde för jag följer inte personer jag stör mig på) en kvinna som försökte gå ner men jojo-bantade hela tiden tills hon lyckades bibehålla målvikten, vid något tillfälle nämnde hon att hon tar ozempic det var så jag fick veta det. Men till hennes följare delade hon gladeligen med sig av nyttiga tips om hur man går ner med hjälp av att äta mindre och röra på sig. Ja det provocerar mig. låt mig tycka det, du kan glädja dig av detta om du vill. 

är inte detta ett diskussionsforum?? här pratar man om saker man normalt sett inte gör till vardags. inget jag ständigt går och tänker på men ett ämne att ta upp och nåt som stör mig. 
spela roll om jag är bitter och avundsjuk, kan man inte diskutera saker ändå? 

låt mig vara det då, ni kan scrolla vidare så kan folk som vill diskutera skriva här 

Jag både håller med och inte. Jag har kämpat med vikt hela livet. Nu tar jag medicin och går för första gången ner stabilt och hållbart. Jag är väldigt hemlig med hur. Varför? Integritet tror jag. Jag diskuterade min övervikt med väldigt få personer och min lösning med lika få. Däremot är ju folk väldigt nyfikna och då svarar jag allmänt och då brukar de helt själva prata på om kalorier in och ut. Jag har tidigare irriterat mig på exempelvis mammor som varit normalviktiga tidigare, gått upp under graviditeten och sedan går ner och vill berätta för alla hur och jag har tänkt att det inte riktigt är samma sak som att kämpa mot en högre vikt som man haft alltid. Allt är olika svårt för alla. Har man lätt för något kanske man inte ska skryta om hur lätt det är för dem som har svårare med detsamma. Oavsett om det gäller studier, jobb eller vikt. Med medicin funkar jag äntligen som en av de där mammorna i mammagruppen som la på sig 8 kg under graviditete, bytte ut matvaror, tänkte kalorier in och ut och tog en snabb promenad om dagen. Jag skryter inte om det, men med det resonemanget är det många som inte borde göra det

är inte detta ett diskussionsforum?? här pratar man om saker man normalt sett inte gör till vardags. inget jag ständigt går och tänker på men ett ämne att ta upp och nåt som stör mig. 
spela roll om jag är bitter och avundsjuk, kan man inte diskutera saker ändå? 

låt mig vara det då, ni kan scrolla vidare så kan folk som vill diskutera skriva här 

 Nä men det har jag, MÅNGA ggr. 

Följer,(följde för jag följer inte personer jag stör mig på) en kvinna som försökte gå ner men jojo-bantade hela tiden tills hon lyckades bibehålla målvikten, vid något tillfälle nämnde hon att hon tar ozempic det var så jag fick veta det. Men till hennes följare delade hon gladeligen med sig av nyttiga tips om hur man går ner med hjälp av att äta mindre och röra på sig. Ja det provocerar mig. låt mig tycka det, du kan glädja dig av detta om du vill. 

är inte detta ett diskussionsforum?? här pratar man om saker man normalt sett inte gör till vardags. inget jag ständigt går och tänker på men ett ämne att ta upp och nåt som stör mig. 
spela roll om jag är bitter och avundsjuk, kan man inte diskutera saker ändå? 

låt mig vara det då, ni kan scrolla vidare så kan folk som vill diskutera skriva här 

Kan tillägga att det inte alltid bara är hungerkänslor och sötsug som är problemet.

I mitt fall försvinner sötsuget ganska fort när jag utesluter socker men jag har en hetsätningsstörning som triggas av stress och som är min största utmaning. 

Då är det särskilt provocerande när någon som har tagit hjälp av injektioner eller gastric bypass ska förklara för mig hur lätt det är att gå ner i vikt. 

Jag har gått i KBT som har hjälpt till viss del men självföraktet och skammen över övervikten, som är en del av ätstörningen, kommer direkt när någon antyder att jag inte försöker tillräckligt eftersom det bara handlar om kost och träning. Särskilt med tanke på att min släkting som påpekar sådant nästan aldrig tränar medan jag gör det flera gånger i veckan. 

Jag förstår som jag skrev ovan vad TS menar. Det behöver inte handla om missunnsamhet och avundsjuka utan det är faktiskt rätt taskigt att säga sådant till någon som själv kämpar med vikten. 

Kan tillägga att det inte alltid bara är hungerkänslor och sötsug som är problemet.

I mitt fall försvinner sötsuget ganska fort när jag utesluter socker men jag har en hetsätningsstörning som triggas av stress och som är min största utmaning. 

Då är det särskilt provocerande när någon som har tagit hjälp av injektioner eller gastric bypass ska förklara för mig hur lätt det är att gå ner i vikt. 

Jag har gått i KBT som har hjälpt till viss del men självföraktet och skammen över övervikten, som är en del av ätstörningen, kommer direkt när någon antyder att jag inte försöker tillräckligt eftersom det bara handlar om kost och träning. Särskilt med tanke på att min släkting som påpekar sådant nästan aldrig tränar medan jag gör det flera gånger i veckan. 

Jag förstår som jag skrev ovan vad TS menar. Det behöver inte handla om missunnsamhet och avundsjuka utan det är faktiskt rätt taskigt att säga sådant till någon som själv kämpar med vikten. 

Ja absolut, jag vet att min släkting har haft det tufft efter sin gastric bypass, som jag skrev i ett tidigare inlägg. 

Jag reflekterade inte över det här innan hon började förklara för mig hur lätt det är att gå ner i vikt med kost och träning när hon aldrig har gjort det själv. 

Jag tar helst råd från någon som vet vad den pratar om, till exempel en person som har gått ner genom kost och träning. 

Jag skulle ju aldrig ge henne råd om hur man ska hantera en gastric bypass för jag vet inte hur det är. 

Förstår du hur jag menar?

Visst går det här beteendet att applicera på andra situationer där folk ger råd om situationer de inte har upplevt själva. 

Det är ingen stor grej men jag förstår TS reaktion och det är ju bättre att hon skriver av sig lite irritation här än tar ut det över någon annan. 

Är det bara jag som irritetar mig på folk som använder dessa medicinska preparat likt ozempic, mounjaro etc och jämför sig med andra som försöker gå ner i vikt? 

De tycker att de lika duktiga och säger oftast de kämpar lika hårt. Nej det gör ni inte för det är fan så mycket enklare om man inte har suget efter mat hela tiden som oss andra. Eller så skriver de bara hur mycket de gått ner och hur de tränar, men håller tyst om deras viktminskningmedicin. 

"varför bryr du dig"  kommer folk skriva, jo för att jag gör det, det är inte kul när man kämpar med hungern själv och folk skriver hur mycket de gått ner, och sen glada hejjarop hur otroligt duktiga de är.

Sorry men jag tycker inte det. Inte om man slipper hungerkänslorna för det är den tuffa biten när man går ner.

Sen missunnar jag inte dessa, och bryr mig noll om man stod för att man faktiskt blivit hjälpt av medicinen, och inget annat.  "man går inte ner av medicinen, det är jag som jobbat mig till detta" säger dom då. 

för att de måste ju träna så de inte tappar muskler, och äta viss mängd protein!! halledudane då så jobbigt.