Är det fel på mig ? 🥺
Börjar fundera om det är nåt fel på mig jag är snart 34 och kärlek och dejting är så krångligt.
Jag har haft flera flörtar och kortare förhållanden sen tonåren men det har tagit slut ett tag senare av olika anledningar.
Bara 2025 pratade jag först med en kille som jag har haft kontakt med till och från i flera år och som jag har gemensamma vänner med han verkar inte veta vad han vill han velar fram och tillbaka flera gånger jag vill bara ha honom och ibland säger han att han vill ha mig m.m för att nästa stund ignora och bli kall , sen träffade jag nästa kille som var allmänt märklig vi träffades bara på en dejt och typ hade sex och myste han sa mycket märkliga saker bland annat att han hade träffat en tjej tidigare som bodde på ett gruppboende och att dom hade legat 2 gånger enligt honom så var hon med på det när dom var intima men sen hade hon ångrat sig sen och polisanmält honom för nåt sexuellt men det ledde ingenstans vet inte varför han berättade det för mig kanske för att jag också bor på ett gruppboende för personer med lätt autism (typ autism grad 1/asperger) tyckte det var märkligt att han berättade det iaf han själv sa att han har autiska drag jag har asperger och add kände mig även irriterad att han satt och tittade på sin telefon mest hela tiden när vi träffades känns respektlöst att göra när man har dejt jag skulle iaf ha telefonen på ljudlöst och inte sitta och titta på telefonen när man träffas men han skickade snaps m.m när vi träffades till andra.
Sen pratade jag med en annan man i 2 månader i somras men jag insåg rätt snabbt att han inte var so mycket att ha han var väldigt obehaglig och troligen narcisst flera gånger när jag försökte avsluta kontakten med honom så sa han "ta bort mig igen då och hitta nån annan kille du kan knulla med" hörde jag inte av mig fick jag höra "pratar du med andra killar?" "Blir det inget Godmorgon idag ? 🥺" M.m m.m han hörde aldrig själv av sig utan förväntade alltid att jag skulle höra av mig sen började velpellen från i våras höra av sig igen och vi hade kontakt flera gånger igen och nu har vi väl ingen kontakt igen för han vet inte vad han vill.
Allt detta har lett till att jag mår psykiskt dåligt och börjar ifrågasätta allt med mig själv jag är mentalt helt slut orkar inte längre försöka. Kanske är det meningen att jag ska vara ensam och olycklig.
Funderar på om jag duger om jag går ner i vikt, om jag blir snyggare , om jag blir mer tyst , om jag inte är så känslig, om jag inte ställer några krav, om jag inte är så osäker om jag slutar övertänka så mycket. Känner mig så fruktansvärt ensam och ledsen känner mig misslyckad och värdelös vad jag än säger eller gör så blir det fel känns som att jag ska behöva ändra på mig och vända ut och in på mig själv för att duga nån gång.
Förlåt för väldigt långt inlägg behövde skriva av mig. I stort sett alla män jag har haft förhållande/dejtat/flörtat/pratat med har lätt autism/adhd eller både autism och adhd vissa har även haft ocd/depression/ångest/bipolär