Vän med trolig mytomani och annat... (orkar inte längre!)
Finns det någon här på Familjeliv som kommit fram till att en av era bästa vänner antagligen har mytomani och någon form av antisocial personlighetsstörning? Det har nämligen jag råkat ut för, tyvärr. Känns som jag måste ha varit både naiv och blind, men så kommer jag också från en dysfunktionell uppväxt och "accepterar" väl att andra beter sig annorlunda.
Har nu skrivit ner allt som den här personen har gjort mot mig, hur denne har betett sig, sagt osv - och det är en så extremt skev människa på så många sätt, att jag blir typ skrämd av min blindhet. Jag har alltid velat personen gott, och försökt "finnas där", och även komma med olika uppslag om idéer, vara bollplank, pratat hobbies osv med. Men nu inser jag att allting har slängts ner i ett stort, intetsägande hål.
Jag började googla och även fråga en Ai om saker jag varit med om som personen gjort och sagt, samt olika beteende personen har uppvisat - och det står nu helt klart och fullt för mig att personen har både mytomani (det är inte bara att skryta om saker som inte finns) och en antisocial personlighetsstörning - eventullt även andra saker. Funderar på om det finns en bipolaritet, eller något annat. Det känns extremt komplext; och saker blir inte bättre av att personen börjat yppa om missförhållanden av grövre slag under uppväxten - men jag kan inte veta om detta är sant eller ej, baserat på andra saker.
Vi har känt varandra extremt länge ska sägas. Men ibland har beteendet "peakat" så man verkligen rest ragg, eller hur jag ska uttrycka det. Väldigt konstiga saker sägs, påhopp från ingenstans (man hittar på saker), extremt lättkränkt över inget - osv. Det var dessa händelser som fick mig att vakna; det blev bara FÖR mycket till slut. Jag är en person som ger människor lite för många chanser ibland, men då det även finns, om än inte jättetajt, släktskap - så har jag nog gett mer tid än jag annars skulle göra. Sen ingår det i en person med dessa "problem" att just hålla en ena stunden nära och sen vara avig (som att man gjort något fel) för att sedan återkomma med något nytt ämne (gärna något denne vet att du är intresserad av), för att sen göra samma sak igen - försvinna från chattar i dagar, och vara helt förändrad.
Nu undrar jag om någon annan misstänker att någon ni känner har detta, och jag undrar då vad ni har fått "vara med om". För det här är något av det sjukaste (oproffsig benämning, men...) jag varit med om. Personen behöver ju ordenligt hjälp, för det finns noll insikt i detta från personen själv.
I mitt fall orkar jag inte. Mina svar blir allt mer glesa och jag försöker göra mig så ointressant som möjligt. En "grå" person där det inte finns någon att fästa på i fråga om samtal, ämnen att diskutera osv. Jag ger inte ett uns till av mig själv till den här personen.
Orkade ni gå vidare? Kände ni att det gav något? I mitt fall så fanns nog inte många gemensamma intressen förstod jag, då personen speglade allt från mitt dagliga mående (skrattretande) och mina egna hobbies. Men när det väl gällde så fanns noll intresse. Detta är bara EN av massor av konstiga saker.
Känns som luften gick ur mig helt. Man har ändå investerat tid.