Hur kan en människa göra detta mot sin närmaste vän – och hur ska man förstå det i efterhand?
Jag skriver detta anonymt för att få perspektiv, inte för att hänga ut någon.
Jag är en man i övre medelåldern som nyligen varit med om ett extremt svek som fortfarande är svårt att greppa, trots att det gått några månader. Jag försöker förstå hur detta ens är möjligt, och vad det säger om människor i allmänhet.
Bakgrund i korthet:
Jag hade en mycket nära vän sedan barndomen (ca 40 år). Samtidigt levde jag i ett flerårigt samboförhållande med familjeliv, bonusbarn och hund. Förhållandet tog slut, men vi hade fortsatt kontakt under lång tid och jobbade även ihop under en övergångsperiod.
Det visade sig senare att min tidigare bästa vän:
?inlett en relation med min dåvarande partner bakom min rygg
?gjort detta samtidigt som han utåt ?stöttade? mig genom en mycket svår livsperiod
?systematiskt tonat ner mig inför andra och antytt att jag borde ?gå vidare?, dejta, släppa henne
?haft tillgång till mina innersta tankar, rädslor och sårbarheter ? som jag anförtrott honom som vän
?samtidigt själv saknat långvariga relationer och haft en historik av konflikter i nära relationer
Efteråt har det även framkommit information om:
?gränslöst beteende mot tidigare partners (inkl. övervakande/stalkningsliknande beteenden)
?ett starkt behov av bekräftelse och jämförelse
?att han ofta utåt framstod som snäll, lågmäld och ofarlig
Det som plågar mig mest är inte bara förlusten av relationen ? utan oförståelsen:
?Hur kan en människa göra detta mot någon de haft nära hela livet?
?Hur kan man leva parallella lojaliteter utan synlig skuld?
?Hur kan omgivningen (åtminstone till en början) missa detta?
?Är detta extremt ovanligt ? eller mer vanligt än man vill tro?
Jag söker inte diagnoser, men försöker förstå:
?handlar detta om narcissistiska drag?
?konflikträdsla?
?empatisvikt?
?självbedrägeri?
?eller är det ?bara? mänsklig feghet i sin mest destruktiva form?
Och till sist:
Hur går man vidare mentalt efter att ha insett att någon man litade på i 40 år inte var den man trodde?
Alla reflekterande svar uppskattas.