Uppdrag granskning oseriöst?
Nu har uppdrag granskning lagt ut ett nytt program om ett barn som blivit omhändertaget och enligt programmet helt utan anledning.
Jag kan väl känna såhär att utifrån beskrivningen är det ju väldigt vaga grunder om jag jämför med hur barn ser ut att ha det generellt. Finns ju familjer med våld och total misär där man bara tar ett barn i taget och det bara haglar in orosanmälningar.
Men saker som gör mig förvånad är ju lite sånna här saker i det här fallets händelseförlopp.
Kvinnan misstänker att hon är gravid och cyklar till barnmorskan för att kolla.
Det vanliga är väl att man misstänker graviditet, man tar ett test, pratar med sin partner och efter detta ringer barnmorskan.
Hon pratar om krisen av att det är fel pappa till barnet och att det funderar på att adoptera bort barnet.
Sedan känner hon sig svag efter förlossningen och ber personalen om hjälp med blöjbyte. Grejen är den att det finns en man med henne. Varför blir inte det naturliga att han gör detta?
Nu är hon gravid igen och socialtjänsten uttrycker oro för det nya barnet och undrar om hon behöver stöd? Men hon behöver ingenting alls, vilket är just det socialtjänsten upplever att hon behöver.
Även om det är så att hon faktiskt inte behöver stöd, så klarar hon inte av det sociala spelet. Erkänna fel och brister och visar att hon är villig till förändring.
Men hon har mer en princip och den blir viktigare?
