Varför känner en del människor det som en sorts "måste" att äta mat på restaurang eller snabbmatshak trots att deras ekonomi egentligen inte tillåter det? Det är inte ovanligt att man t.ex. ser vissa här på forumet skriva att de äter utemat för runt 3000kr/ månaden. Är man högavlönad är det ju klart att man har råd att unna sig det, men hur tänker människor som egentligen inte har råd med det och istället skulle behöva spara pengar?
Jag tror att orken tryter, helt enkelt.
Man låter reptilhjärnan ta över och väljer det enkla istället för det långsiktigt smarta.
Jag har råd men är för trött för att ens beställa takeaway vissa veckor, så jag brukar leva på lite oliver och tomater, en ostkant, några kex och en drink på fredagar.
Det är antingen det eller indiskt med smårätter för 600 spänn på 2 pers. Fast då blir det lunch till dagen efter också.
Lathet eller bristande ork.
Lathet eller bristande ork.
Betydligt billigare för mig att äta ute än att äta hemma
Jag kan bara tala för mig själv, men att jag äter ute för 3000 kr i månaden betyder ju samtidigt att jag inte äter hemma för 3000 kr.
Det är dyrt I maten att vara ensamstående och bor litet. Det blir mycket svinn, små förpackningar är dyrare osv. Så att äta ute eller beställa hem mat går nästan på ett it mot att Handla och laga mat.
Det är dyrt I maten att vara ensamstående och bor litet. Det blir mycket svinn, små förpackningar är dyrare osv. Så att äta ute eller beställa hem mat går nästan på ett it mot att Handla och laga mat.
Jag kan bara tala för mig själv, men att jag äter ute för 3000 kr i månaden betyder ju samtidigt att jag inte äter hemma för 3000 kr.
Det är dyrt I maten att vara ensamstående och bor litet. Det blir mycket svinn, små förpackningar är dyrare osv. Så att äta ute eller beställa hem mat går nästan på ett it mot att Handla och laga mat.
Gissar av samma anledning de som inte har råd att köpa ett paket kaffe eller kakor i affären men gör det iallafall istället för att spara pengarna.
Jag tror att många lever över sina tillgångar för att det är bekvämt och för att vara som alla andra. Istället för att utgå från sin egna situation och vad man har råd med.
Själv lever vi t ex för tillfället utan att resa något alls, i princip inga nöjen, sällan utemat, inte köpt möbler till nya huset ännu och har det väldigt provisoriskt, snålar och drar in där det går.
Är det kul? Nej men spendera pengar är inte allt här i världen. Och skulle vi inte köra ett ekonomiskt stålbad nu utan blåsa på så kommer det bli mycket värre inom några år med lån och krediter.
Det handlar väl om prioriteringar givetvis...
Jag kan ju tycka det är hål i huvudet att äta ute ofta och samtidigt gnälla över att inte ha råd att köpa hem mat ellrr ännu värre att äta ute så ofta att maten i kylskåpet måste kastas...
.
Själv har jag begränsad budget så jag kan inte lägga pengar på annat än måsten. Visst kan jag äta ute nån gång och ha råd med det , inga problem. Men kanske inte mer än ett par gånger i månaden. Sen gpr jag i konkurs helt enkelt.
När man inte mår bra så vill man tröstäta och klarna tillåter att avbetala dyr snabbmat när du inte har pengar.