Dejta / bli tillsammans med en som har stora skulder.

 Bor man särbos har man väl ändå separat ekonomi tänker jag. Det kan man ju för övrigt ha även om man bor ihop 

Problemet  uppstår väl om man ska köpa hus, bil tillsammans. Men egentligen ska vi inte uppmuntra till att dom köper på kredit och belånar sig så mycket. Det finns ett stort problem i att Sverige blivit så fixerade vid materiell komfort och välstånd. 

Vart har du läst att jag tänkt involvera mig med någon med skulder? Hela tråden handlar om hur andra ser på mig och min historik. Att jag skäms. Å att det kanske är ett för stort hinder för att någon ska träffa mig och våga satsa på något. 

Jag har kortare betalplan än slutdatum på sista anmärkningen. Betalningarna slutar i höst 2026. Anmärkning höst 2027. Så jag ska försöka lägga undan väldigt mycket tillsdess.

Skulderna som du jobbat med och snart är borta är ett betydligt mindre problem än spelmissbruk. Där ligger varningstecken och är vad du behöver bevisa att du jobbat ordentligt med. Gemensam ekonomi är långt borta om du träffar någon idag hursomhelst.

Ja, det ser jag. Du får vända på perspektivet. Att dejta eller att vara tillsammans med någon som har skulder ska man akta sig för. En lång, lång tid med skötsamhet krävs för att man överhuvudtaget ska reflektera över detta.                                                                                                                                                                                       Dålig ekonomi begränsar en eventuell flickvän eller särbo. Man kan inte leva ett gott liv, äta på restaurang eller gå på konsert, inte ens äta och dricka gott utan att själv stå för fiolerna och det påverkar förhållandet negativt, det förstår du nog. Lev ensam, jobba extra, spara, lägg undan, också med tanke på pensionen. Kontakta en rådgivare, kommunen, och se till stt gå ordning på ekonomin. Till dess får du leva ensam, så tufft är det. Varför har du hamnat i klistret? Var det verkligen nödvändigt?

Hmm okej. Du säger du ser det. Men ändå dräller du frågor till mig som finns svar på i mitt huvudinlägg. 

Jag kan inte jobba extra. Då jag dras med utmattning och depression. Så det ä väl ytterligare ett stort nej i någons ögon. Känner mig ju inte så attraktiv. 

Jag kontaktade kommunens rådgivare för många år sedan. Den rekommenderade att släppa alla skulder trots jag inte hade en enda skuld hos inkasso eller kfm. Jag hade lyckats pussla allt för länge. 

Å ett år senare fick jag beviljad skuldsanering. Som nu snart är över. Så jag har ju teoretiskt ordning. Bara väldigt begränsad. Men detta "straff" var ju trots allt den bästa lösningen. Allt tog stopp. Å jag fick korta ner antal år i skuldträsket rejält.

Jag skrev ju spel. Levde i ett förhållande med konstant press om pengar. Delvis pga hög belåning på hus. Konstanta renoveringar och småbarn så ingen ork fanns. Man började spela för lite skoj som senare spårade ur. Sen gick det inte ta sig ur. Man mörkade, ljög. Släckte ett gammalt lån med nytt lån osv. Man blev sjukt duktig på hitta vägar att få in mer pengar tyvärr. 

Allt för lätt att låna i detta land. 

Spelar överhuvudtaget ingen som helst roll vad som orsakat skuldsättningen. Det faktum att någon har skulder är illa nog, sen kan det handla om arbetslöshet och sjukdom, jag ska inte vara någon sorts Moder Teresa och hjälpa någon på fötter, aldrig I livet. Att dejta någon som inte kan dela kostnaderna för våra aktiviteter är ingenting för mig. Nu talar jag om inledningsskedet, där är det så viktigt att skaffa sig all information om dejtens ekonomiska förhållanden som finns tillgängliga. Kort sagt: Aldrig någon med skulder, aldrig någon med dålig ekonomi.

Berodde skilsmässan på ditt spelmissbruk?

Har du ordning på din ekonomi idag, samt snart är skuldfri, har du kommit en bra bit på väg. 

Visst kan du hitta en partner, men du får kanske nöja dig med att vara särbo. Det kommer alltid finnas en risk med att flytta ihop med dig, bygga ett gemensamt liv med dig, eftersom du kan få återfall. Jag förstår att du gärna vill träffa någon, men du måste försöka se situationen ur den andras perspektiv. Spårar det ur igen, riskerar partnern att dras med i fallet, även om du är "frisk" idag.

Om du är i slutet av skuldsaneringen och bara har ett par betalningar kvar, så försvinner ju detta från dina papper sedan. Eller - det är huvudregeln i alla fall. Så dina dejter kommer inte att kunna ta reda på att du har haft det. Eller menar du att du är ökänd i hela din stad? Men då får du väl träffa någon från nätet. Folk flyttar till varandra hela tiden, om du nu inte är flyttbar får du skriva det tydligt - så svarar bara kvinnor som ÄR flyttbara. 

Själv skulle jag dock akta mig om jag fick reda på det här på något sätt, och särskilt som det handlar om spelskulder, för jag skulle alltid få vara orolig i så fall att du skulle falla dit igen. Och kanske dra mig med i fallet också. Jag var fattig som barn och ung och vill aldrig hamna där igen. 

Såg även vad det gjorde med min exman, när han var tillsammans med en kvinna som hade skuldsanering. FAST HON HADE PÅGÅENDE SKULDSANERING så lurade hon honom att "låna" honom stora summor pengar. Fast hon mycket väl visste att hon aldrig skulle kunna betala tillbaka detta. Det gick ut över våra barn, som fortfarande var barn då. Hon lurade honom till och med att betala tillbaka handlån till andra män...

Ja, min exman ÄR lite mesig. Det är inte jag. Men jag vill inte ens hamna i en situation där det blir tjat om att älskar man varandra så hjälper man varandra även ekonomiskt (som HON höll på, jag har läst deras messkonversationer). Eller att jag skulle få betala allting på våra dejter, eller alternativt bara göra saker på din ekonomiska nivå. Och så har du hemmavarande barn också som ytterligare en nackdel. Du måste vara MYCKET snygg och sexig och charmig för att vara värd det!  Eller så kanske du kan få en hundra procent ensam småbarnsmamma som behöver lite avlastning med barnen...

Det här är en röd flagg för mig! Att du TVINGAS behålla en hyreslägenhet men VILL HA ett radhus fast det egentligen inte kommer att vara läge för det så snart. Du behöver ju spara ihop till en REJÄL buffert innan du kan ge dig in på några husaffärer, med hus som ÄTER pengar (även om det bara är ett radhus, men det blir dyrare ändå än hyres med tomten som måste skötas, alla reparationer som måste klaras av själv, vitvaror som måste bytas själv när de upphör att fungera, o.s.v.).

Att du inte förstår detta utan VILL HA ett radhus MYCKET SNART efter den här betan - nej, det känns inte bra för mig. Det summar upp din personlighet tror jag. Och jag antar att du menar att den nya kvinnan PÅ EN GÅNG ska hosta upp halva radhusets värde + hälften av alla omkostnader?

Det ä ju rent nå komiskt å tragiskt hur mycket missförstånd det sker på internet. Å så mycket antagande. 

Jag "tvingas" väl inte till nånting. Men jag har ju inga pengar till kontantinsats på ett bra tag. Å barnen önskar sig ett annat boende.

Jag sa aldrig mycket snart. Det ä bara en tanke. Framöver. 

Å jag har inte ens någon på gång. Å jag skulle aldrig be den personen dela ekonomi med mig i min sits. Eller behöva ta nå risker. 

Att själv spara ihop kontantinsats till ett radhus är svårt. Du har dessutom minst två barn som bara blir dyrare. Å jag kan tänka mig att du inte kunnat göra så mkt med dom under många år. Så det känns ganska orealistiskt att drömma om radhus. 

Tycker du ska koncentrera dig på att få en stabil ekonomi där du kan spara ihop en bra buffert, och få till ett tryggt och ordnat liv med dina barn. Och visst kan du träffa någon.