Orolig för autistisk systers påhitt

Hon klarar att inte få det alltför överjävligt. Rena rama sopor som matrester och så slänger hon för hon tycker att det är så äckligt. Mer "snälla" sopor som godispapper, "reklam"tidningar och sånt kan samlas på hög om inte boendestödet är med och städar. Hon tycker också att det är äckligt att diska. Hon gör det, men under rinnande vatten, så sällan som möjligt och ska hon göra det själv så tar det timmar. Med boendestödets hjälp och stöd går det fortare och lättare. Disk står ju inte heller så länge då.

Mat, ja, det är ett bekymmer för henne. Hon kan, hon är till och med duktig. Men hon glömmer, hon tycker att det är jobbigt (intryckskänslig) och "onödigt" när det bara är till henne, Hon kan komma på kl 22 på kvällen att hon inte ätit något den dagen och sedan vid midnatt att "ja visst, jag skulle ju äta något" igen. En gång gick hon fyra dagar utan att äta för att hon glömde bort. Och finns det ingen lagad mat hemma händer det att hon helt enkelt äter godis istället om det finns. 

Varför skulle hon inte kunna köpa ett hus? Förutom då att hon inte tycker om att tala i telefon? Och, ja, det jag är orolig för att hon inte ska kunna ta hand om ett hus, men köpa det? Pengar har hon.

Ja, hennes önskedröm verkar vara att "bo där ingen skulle tro". Helst så långt upp i landet som möjligt också. Utan bil.

Saker kan gå hjälpligt med stöd. För vem säger att familjen skulle strunta i normalt stöd som att vara med på visningar, hjälpa med flytten? Det vore konstigt om ens familj totalvägrade vad även mer välfungerande personer får hjälp med. Självklart ska hon ta den större delen själv men hon har stöd från boendestödet och vad jag tror även hennes familj när det gäller hennes svårigheter. En kort period av något som kan bränna ut henne för en längre tid men som kan vara värt det är inte bevis på att hon inte behöver boendestöd. Det fungerar inte så med autism. Du kan klara av att jobba men inte att få ihop t.ex matlagning, städ. 

Förstår inte riktigt din trådstar då. Nu skriver du ju själv att det inte spelar någon roll var hon bor. Utan boendestöd blir det samma problem oavsett. Precis samma som vi som ifrågasatte skrev. 

Då är ju inte problemet att hon vill flytta. Problemet är enbart att hon kommer vägra boendestöd den dagen favoriten går i pension. 

Hon klarar att inte få det alltför överjävligt. Rena rama sopor som matrester och så slänger hon för hon tycker att det är så äckligt. Mer "snälla" sopor som godispapper, "reklam"tidningar och sånt kan samlas på hög om inte boendestödet är med och städar. Hon tycker också att det är äckligt att diska. Hon gör det, men under rinnande vatten, så sällan som möjligt och ska hon göra det själv så tar det timmar. Med boendestödets hjälp och stöd går det fortare och lättare. Disk står ju inte heller så länge då.

Mat, ja, det är ett bekymmer för henne. Hon kan, hon är till och med duktig. Men hon glömmer, hon tycker att det är jobbigt (intryckskänslig) och "onödigt" när det bara är till henne, Hon kan komma på kl 22 på kvällen att hon inte ätit något den dagen och sedan vid midnatt att "ja visst, jag skulle ju äta något" igen. En gång gick hon fyra dagar utan att äta för att hon glömde bort. Och finns det ingen lagad mat hemma händer det att hon helt enkelt äter godis istället om det finns. 

Varför skulle hon inte kunna köpa ett hus? Förutom då att hon inte tycker om att tala i telefon? Och, ja, det jag är orolig för att hon inte ska kunna ta hand om ett hus, men köpa det? Pengar har hon.

Ja, hennes önskedröm verkar vara att "bo där ingen skulle tro". Helst så långt upp i landet som möjligt också. Utan bil.

Det märks att du inte förstår.

Det märks att du inte förstår.

Tokigaste jag läst. Hur I allsin dar ska systern klara sig utan bil på landet? ALLA på landsorten, oavsett var, har körkort och bil. Hur är det tänkt att hon ska kunna handla? Tandläkare,  vårdcentral, apotek, kommunkontoret, hur ska hon nå alla dessa institutioner?  Många små orter på landet saknar taxirörelse, jag känner till många. Även om det skulle finnas, hur ska systern kunna kontakta dem när hon inte kan tala i telefon? Om hon blir sjuk och måste kalla på ambulans, ska hon kalla på den telepatiskt?                                                                                                                                                                                                                   Många konstiga synpunkter i tråden lämnade av folk som inte fattar hur det är att bo på landsorten. Samhällsservice är inte utbyggd på samma sätt som i stan och för att överhuvudtaget nå den måste man ha bil! Fråga mig, jag är uppvuxen på landet och har fortfarande en fot kvar där. TS, du måste avstyra detta! Tala med folk som vet och lyssna inte på optimister utan nån som helst insikt! Vad säger hennes gode man? Hoppas hon har det med tanke på hennes bristande omvärldsorientering.

                                 

Hindra henne kan jag naturligtvis inte. Hon är vuxen och gör som hon vill,

Jag tror absolut att hon skulle behöva bo någon annanstans än där hon bor nu. Hon mär dåligt inne, hon mår dåligt ute, hon känner sig instängd som i ett fängelse säger hon. Men jag vet inte om ett bra alternativ är ett hus på landet. Idag skickade hon två länkar från hemnet, en stuga från Solön i Norrtälje och en från Ljusnedal i Härjedalen. De var ju inte i total endlig isolering.

Dessutom är meningen med boendestödet att hon ska till slut kunna starta/avsluta/hålla igång på egen hand eller åtminstone behöva mindre timmar!

Förlåt men jag blir lack av att se så många nedlåtande kommentarer...
Jag är autistisk och jo DE kan vara handlingskraftiga!

Till TS: försök att inte oroa dig, involvera dig istället och fråga hur hon tänker med en flytta, iom att hon vill flytta när boendestödet går i pension så finns det säkerligen många år av planering kvar, vet inte hennes starka sidor.
Dessutom är meningen med boendestödet att hon ska till slut kunna starta/avsluta/hålla igång på egen hand eller åtminstone behöva mindre timmar!
Men det kan också bli bättre kanske finns bättre boendestöd på annat ställe
För den delen har hon körkort och bil? Detta kan du ta upp med henne hur hennes tankar går runt detta med att handla mat osv. 

Btw. Jag bor I en liten by på landet, har bott i små samhälle med extremt dålig kollektivtrafik utan körkort, det krävdes planering men gick bra, jag gillar planering och rutiner
Jag har dessutom flyttat runt en hel del och har nu äntligen köpt hus. 
Trots att man är autistisk betyder inte att man inte kan praktiska saker men det tar mer av en både psykiskt och fysiskt och vi är alla olika! 

Sorry för lång kommentar! 

Förlåt men jag blir lack av att se så många nedlåtande kommentarer...
Jag är autistisk och jo DE kan vara handlingskraftiga!

Till TS: försök att inte oroa dig, involvera dig istället och fråga hur hon tänker med en flytta, iom att hon vill flytta när boendestödet går i pension så finns det säkerligen många år av planering kvar, vet inte hennes starka sidor.
Dessutom är meningen med boendestödet att hon ska till slut kunna starta/avsluta/hålla igång på egen hand eller åtminstone behöva mindre timmar!
Men det kan också bli bättre kanske finns bättre boendestöd på annat ställe
För den delen har hon körkort och bil? Detta kan du ta upp med henne hur hennes tankar går runt detta med att handla mat osv. 

Btw. Jag bor I en liten by på landet, har bott i små samhälle med extremt dålig kollektivtrafik utan körkort, det krävdes planering men gick bra, jag gillar planering och rutiner
Jag har dessutom flyttat runt en hel del och har nu äntligen köpt hus. 
Trots att man är autistisk betyder inte att man inte kan praktiska saker men det tar mer av en både psykiskt och fysiskt och vi är alla olika! 

Sorry för lång kommentar!