Göra abort för att pappan vill
Hej. Jag är gravid med mitt och min mans tredje barn. Syskonen är 4 och 5 år gamla. Vi har inte använt oss av något preventivmedel, när vårt sista barn föddes för 4 år sedan var jag tydlig med att jag inte kommer använda preventivmedel, dels för att jag mår dåligt av dem, och dels för att jag vill ha fler barn(1 eller 2 till). Jag sa att om min man inte vill ha fler barn(han har varit osäker i frågan) så får han ta ansvar och skydda sig. Inget skydd har använts från hans sida heller och nu är jag alltså på smällen. När jag berättade det för min man, för 2 veckor sedan, reagerade han med chock och blev allt annat än glad. Min spontana känsla när jag plussade var lycka. Ett syskon till barnen! En bebis! En till att älska! Jag blev väldigt besviken över sambons reaktion, men accepterar den givetvis. Han har rätt att känna vad han vill. Han vill nu att jag gör abort. Han orkar inte fler småbarnsår i nuläget, han tycker det är skönt att barnen börjar bli större och mer självständiga. Jag är kluven i frågan, jag vill respektera min mans känslor men samtidigt har jag varit tydlig med att han får ta ansvar och skydda sig om han inte vill ha fler. Och nu är jag ju redan gravid. Förra veckan var jag nära på att boka en tid för abort bara för att "göra min sambo nöjd" men jag kunde inte. För han är det en period, några år av småbarnsår. För mig blir det en livslång sorg. Varje år, när barnet skulle ha fötts, kommer jag tänka på vilken ålder barnet hade varit i, och vem det hade varit. Min man tycker att ett Nej väger mer än ett Ja. Jag tycker att ett Nej väger mer än ett Ja innan en befruktning skett, inte när graviditeten är ett faktum. Han vet hur ett barn blir till och han har hela tiden vetat vad jag vill och sitt eget ansvar i det hela. Ändå står jag här nu helt lost, jag vet att det är mitt beslut i slutändan, och jag vet att jag borde behålla barnet(jag vet att det inte är ett "barn" ännu men jag har burit 2 i min kropp tidigare och vet vad den här cellklumpen kommer kunna bli, så för mig är det redan någon), men jag älskar min man och vill respektera honom och hans känslor. Är det någon här som har gjort en abort trots att ni kanske egentligen inte velat, för att pappan ville? Går sorgen över?
