Vet ni hur era barn beter sig på nätet?

En del föräldrar har ju inte bara noll koll på nätet för de har noll koll överhuvudtaget även på sitt eget liv så....varför så förvånad?

Jag förväntar mig kanske inte att en flicka som har en mor som är alkoholist och  en far som psykskt sjuk ska bete sig vettigt.

Barn blir inte elak av sig själva på så sätt utan lära sig beteendet nånstans och många gånger får barn lära sig grisigt beteende hemifrån med unkna värderingar och förakt över människor  mitt över köksbordet när familjen äter middag ihop .  Farsan höhöar med några öl på fredagskvällen och talar om att folk är idioter....

En hel del elaka barn tar helt enkelt med sig beteendet hemifrån och applicerar det på nätet på andra barn  

Vuxna mobbare har oftast likadana barn . 

Så jag är tyvärr inte förvånad över vissa barns beteende när jag ser hur deras föräldrar agerar . 

Har 2 barn som blir 14 och 17 i år. Jag kan ju inte svära på hur de beter sig men vi har pratat mycket genom åren om det. 

En nära kompis skrev för ett par år sedan en ganska plump sak som inte "barnen" tyckte var så farlig egentligen men vi föräldrar plus kompisens föräldrar satte ner foten. Om man tycker det är okej så blir det snart mer och andra kan inte skilja på kompisjargong eller kompisironi. 

Barn, som blir 14, behöver vi ta ett snack med igen. Jag läser emellanåt konversationer (av en anledning) och vet att mitt barn kan vara lite si och så.  

Men vi pratar mycket om hur man är på nätet och hur man beter sig. Visar ibland upp dåliga exempel på hur vuxna beter sig och det får dem att reflektera. Kan du inte säga något till en person när du står öga mot öga så ska du inte skriva det heller. 

Även vad man publicerar pratar vi om. Men ska vara lika stolt över vad man lägger upp nu som när man tittar tillbaka om 10-15-20 år. De har faktiskt hejdat dem ibland och de lägger inte upp allt på tiktok som en del kompisar verkar göra.

Har nog hyfsad koll på vad de hänger även på nätet. 

Det är svårt att ha koll på barn, både på nätet och irl. Det viktiga är väl att förse barnen med vettiga värderingar så att de beter sig bra mot sin omgivning. Och att om man får veta att ens barn beter sig illa, ta det på allvar och göra vad som krävs för att barnet ska sluta med det. 

Föräldrar har troligen i alla tider haft noll koll på vad barnen gjort när de är på egen hand. Precis om ingen egentligen kan ha kol på någon annan än sig själv i något sammanhang. 

Att överkontrollera är inget för en frisk förälder, att däremot aktivt jobba med värderingar, etik och moral är ett föräldraansvar som många brister i. Jag försöker prata aktivt om sånt, och att allmänbilda mina ungar så ofta det går.

Kontrollerar du allt dom gör på nätet blir det bara att dom missköter sig på rasten i skolan istället etc. Att barnet känner tillit gör att denne blir en mer trygg människa i grunden 

Du har alltså två barn som är 13 och 16. 

Förvånar mig varje gång någon skriver så... 

Utöver det så har jag haft tur med mina ungar som aldrig intresserat sig för internet.
Iofs hade vi inte ens uppkoppling förrän äldsta var 17, och yngsta... har mest spelat och struntat i resten.

Tiktok och sån skit har de inte och har aldrig haft.

Japp. Jag har 2 barn. Kommer alltid vara mina barn. Är barn till mina föräldrar själv. Däremot har jag inga ungar. 

Kan fråga mina grannar hur det är med deras barn när vi träffar dem. Barnen är 30+ med egna familjer. 

I Skåne säger man oftast mor och far om sina föräldrar. Har skånska vänner som aldrig skulle tilltala sina föräldrar mamma och mamma eller ännu värre: morsan och farsan. 

Vänta, menar du att begreppet barn försvinner under tonåren? Om morsan presterar mig och min bror, vi som snart är inne i tidig medelålder säger hon fortfarande och det här är mina barn

Hur menar du att ungar är bättre att säga?

Hen syftade nog på formuleringen "barn som blir 14 och 17" istället för "barn som är 13 och 16". Tycker själv att det kan vara helt berättigat att uttrycka sig så, snart 14 är en helt annan ålder än nyss fyllda 13.

Ah, så klart, tack för klargörandet. Jo precis, man tydliggör, annars kan det lika gärna vara någon som snart blir 13 som rundar uppåt, så det är inte fel att precisera snart 14

Det gör mig glad att läsa detta, tack för att du drar ditt strå till stacken och uppfostrar dina barn rätt. Det där med att barnen beter sig som sina föräldrar som någon skrev stämmer nog, eller att de tar med sig saker hemifrån. 

Hela anledningen till att jag startade tråden var för att jag nyligen konfronterade en förälder till ett barn som hade gjort sig rolig över utseendet på en person med en funktionsnedsättning tillsammans med en massa andra barn i ett kommentarsfält. Pappan blev då irriterad och sa att jag skulle lägga av, hans son är ju då ?bara 15?. Jag blev så otroligt paff och tappade min tro på mänskligheten. Att en äldre person inte bryr sig om sådant och låter sitt barn hålla på så. Helt ofattbart för mig. 
Konsekvenserna kan bli livsfarliga för vissa.. men att folk inte uppfostrar sina barn om sådant är antagligen anledningen till att vi har så många mobbare i samhället

Bara 15? Med andra ord straffmyndig. 

Nu är det kanske inte läge för dig att polisanmäla sådant, men i princip kan man skärmdumpar och göra det. Men ja, det låter som det kommer hemifrån. 

Alla människor blir "någon annan" på Internet. Lättare att ta ut svängarna, överdriva och hoppa på någon digitalt.
Så är det även för barn.
Men värre är kanske att de surfar porr och tittar på fittor och tuttar i alldeles för låg ålder.

Jag tycker synd om alla barn som har föräldrar som inte lär dem när de går över gränsen. Barn behöver det för att bli socialt accepterade i vuxen ålder. Däremot tror jag att barn alltid kommer och har gått över gränser när de retar andra. Det är en del av att växa upp och livsviktigt för att utveckla sociala förmågor. Visst gör anonymiteten på nätet våra barn mer utsatta, men barn har allt varit elaka mot varandra. Nu ser vi det mer svart på vitt, vilket hjälper oss vuxna att fånga upp det lättare. Men i alla tider har majoriteten av alla som växt upp lärt sig av varandra och vuxna vad som är socialt okej.

Vi vuxna retas också hela tiden. Förhoppningsvis har vi lärt oss när vi går över gränsen. Varför människor retas eller är elaka är sällan för att såra eller skada tror jag. Jag tror att vi gör det för att få en reaktion hos andra. Ett sätt att synas, lätta upp stämningen, markera att den andra gör något som är lite irriterande utan att bli arg, ta plats socialt, eller att faktiskt komma närmare varandra. 

Tyvärr ser vi vuxna sällan att barn håller på att lära sig viktiga förmågor när de retas. Att lära sig hantera när någon retar oss är också viktiga förmågor som hjälper oss att hantera människor och livet i framtiden.

Så för mig så är inte barn som blir retade bara offer och de som retad onda. De behöver däremot lära sig när de går över gränsen och att hantera andras skämt istället för att bli ett offer. Föräldrar är jätteviktiga för att utveckla dessa förmågor, men ofta gör barn det i relation med varandra. De som inte lär sig det får det tufft. Så därför borde föräldrar till barn som ofta går över gränsen eller ofta känner sig kränkta i normalt umgänge steppa upp.

Det var inte begreppet "barn" jag menade utan att du skriver hur mycket de fyller i år istället för hur gamla de är.
Det är något som jag stör mig på... mitt problem. Visst. Men lik förbannat stör jag mig varje gång jag ser det.

Kallade för övrigt inte dina tonåringar för ungar, det var mina egna jag refererade till. Ser inget negativt i det uttrycket.

Det sista känner jag till och det har inget med saken att göra.Nej, det menar jag inte.
Och det menar jag inte, men jag menar också att det inte är något fel med "ungar".Exakt, helt rätt uppfattat.
Och visst du har rätt i det andra också, men nu var det inte så det uttrycktes. Utan "blir *siffror* i år.
Kanske dessa ungar fyller i december, eller så fyller de i april. I situation ett, helknäppt, i situation två, helt ok. Men då tillägger man den lilla detaljen att det sker om en månad.

Helt klart fel att håna andra människors utseende, både på nätet och irl.

Men du vet, konfrontation löser sällan några problem. Det skapar snarare irritation och ilska. Vilket då definitivt inte kommer att innebära något för någon, mer än för dig och pappan i den situarionen.

Man kommer längre med vänlighet än med konfrontation..

*Tips från coachen

För egen del krävs det mer än en ungdom som inte tänker sig för, för att jag skulle tappa tron på mänskligheten.
En viss president i ett närliggande land är i mina ögon en  anledning att börja tvivla...