Anonym (Panik)

I förrgår 21:24

25 svar

Hur ska jag tänka gällande hans hotfulla ord?

Det har bara gått ett dygn, men jag har då extremt mycket tankar och ångest över det som sas.. jag ska försöka korta ner allt.

Jag och min kille började tjafsa igår som blev till bråk och vi säger mindre snälla ord till varandra.. Efter ett tag säger han:
"Då går jag och hänger mig i garaget."

Jag får PANIK och börjar gråta och säger att då tar jag nyckeln du använder och alla andra och gömmer dem så du inte kommer in.
"Det är lugnt, då hänger jag mig någon annanstans.."

Jag blir så himla arg och säger åt honom att sticka härifrån och han går hem till sig. Jag får dåligt samvete för att jag skickade iväg honom när han nyss sagt något sånt som för mig är väldigt allvarligt, men mina barn kom hem från skolan då och vill INTE att de ser mig så förstörd eller höra vårat bråk och sms:ar att jag vill att han sms:ar mig en gång i timmen så att jag vet att han lever.

Jag googlar, grubblar över vart eller vem jag ska kontakta om detta..
Han hade sagt innan jag skickade iväg honom att IFALL jag kontaktar någon om vad han sagt så att hans barn tas ifrån honom av soc så kommer jag förstöra allt för honom. JAG kan dock känna att det är HAN som förstört för sig själv.

Han säger att det bara var en tanke och att han ALDRIG skulle kunna göra något sådant, och att han tycker att jag borde kunna finnas där för honom när han vill ventilera och få ur sig sina tankar när han mår sämre.

Idag var han hit, hämtade lite saker.. frågade om det var okej om han gick in i garaget för att hämta cykelpumpen... Jag säger att han gör som han vill.
Mitt hjärta slår extremt fort och jag får panikångest. Han kommer ut bara efter några sekunder men jag hyperventilerade och såg bilder framför mig hur han hänger där i taket....🥺

Han har sms:at en hel del efter att han gick hem.. han vill komma tillbaka hit och fattar inte varför jag inte bara kan släppa det han sa och gå vidare.
"Det är väl bara att glömma bort det jag sa?!"

Jag har sagt att jag inte vill ha honom här eftersom JAG känner att jag har inte rätt att må dåligt över det som hänt.. jag mår inte bra och gråter varannan minut känns det som. Han har sms:at "Jag mår så dåligt över att jag inte får vara med dig" och att det är JAG som förstör allting genom att tänka för mycket.

Vi ska på samtal nästa vecka och jag SKITER i vad han säger, jag vill ta upp detta med terapeuten om allt som hänt.

Han har mått psykiskt dåligt under nästan hela sitt liv (40 år) pga jobbig barndom och dåliga förhållanden på senare dar, tycker dock inte att detta ska vara en ursäkt.

Vad skulle NI göra?
Jag vill bara avsluta hela förhållandet och aldrig se honom igen samtidigt som jag älskar honom.

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 02:48

#11

Anonym (Ines) skrev 2026-03-19 22:08:02 följande:

Om han skulle skada sig har det ju ingenting att göra med dig. Hans psykiska mående är ju inte ditt ansvar. Om du tror att han på allvar är i riskzonen att skada sig själv kan du ringa polis.

Jag har varit nära flera gånger, men börjar sedan att tänka i andra banor jag skulle kunna kontakta först istället.

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 02:57

#12

Anonym (Långfil) skrev 2026-03-19 22:15:05 följande:

Människor som har bestämt sig för stt ta sitt liv kommer att göra alldeles oavsett vad du än gör eller säger och det är alltid enbart deras eget beslut. Vill han göra det kan ingenting hindra honom.

Din reaktion påminner väldigt mycket om ett medberoende, du reagerar exakt på samma sätt som en partner till en med alkoholism tex. Och att vara medberoende är en stor del av era problem och är garanterat anledningen till din reaktion och hur du hanterar det i efterhand.

Anonym (Långfil) skrev 2026-03-19 22:17:28 följande:

Att öva upp sin förmåga att inte bli så påverkad kommer göra att er relation blir lugnare och du kan istället utveckla styrkan i att förstå när det kanske är läge att ringa en polis eller en ambulans vid framtida liknande händelser.
Att du flippar ut och gör allting större kommer inte hjälpa varken honom i hans mående eller dig och era barn.

Jag vet att jag säkert är medberoende, jag är extremt känslosam men det gäller inte vissa saker utan jag blir så när det gäller allt. Men jag vet också att detta beror på min autism och att jag har HSP som jag haft hela mitt liv och jag har gått i KBT mot men det är extremt svårt att vänja sig bort med någon jag varit i över 40 år och försöka ta bort en del av sin personlighet.

Anonym (yd)

Igår 05:19

#13

Du måste lugna ner dig och inte ta hans idiotiska hot på allvar.

Du gråter, hyperventilerar, får panik... allmän kaos. Och han har dig som i en liten ask.
Han vet vilka knappar han ska trycka på och utnyttjar det.

Vad ska dina ungar tro om de skulle komma hem mitt i ett sånt kaos?
Du riskerar din redan bräckliga psykiska ohälsa genom att umgås med honom.

Anonym (yd)

Igår 05:27

#14

Anonym (Panik) skrev 2026-03-19 21:45:12 följande:

Vi går och pratar med en terapeut sedan innan om problem vi har som par, men även det hans barn gör och ställer till med vilket är ganska mycket, samt hur man kan få tips i att vara i en bonusfamilj.

Pratar NI om problem som han barn har, med en terapeut?
Vad tycker hans barns mamma om det, ni är inte ens sambo? Och även om ni varit det så är det inte din sak att sitta i samtal om. Såvida inte mamman uttryckligen godkänt det.

Ni är inte en bonusfamilj för att ni dejtar!

Någon som hotar som han gjorde, när det är bråk, gör det för att du ska ge dig. För att han ska vinna. Inte för att han tänker genomföra hotet.

Mitt dumma idiotex körde också med det där, jag sa bara lycka till och gick. Inte f@n gjorde han allvar av det.
Han gormar och hotar säkert fortfarande, men lever gör fanskapet ännu.

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 06:16

#15

Anonym (yd) skrev 2026-03-20 05:19:13 följande:

Du måste lugna ner dig och inte ta hans idiotiska hot på allvar.

Du gråter, hyperventilerar, får panik... allmän kaos. Och han har dig som i en liten ask.
Han vet vilka knappar han ska trycka på och utnyttjar det.

Vad ska dina ungar tro om de skulle komma hem mitt i ett sånt kaos?
Du riskerar din redan bräckliga psykiska ohälsa genom att umgås med honom.

Och det var PRECIS därför som jag bad honom att gå INNAN mina barn skulle komma hem från skolan.. de märkte inte av någonting av själva bråket.

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 06:22

#16

Anonym (yd) skrev 2026-03-20 05:27:18 följande:

Pratar NI om problem som han barn har, med en terapeut?
Vad tycker hans barns mamma om det, ni är inte ens sambo? Och även om ni varit det så är det inte din sak att sitta i samtal om. Såvida inte mamman uttryckligen godkänt det.

Ni är inte en bonusfamilj för att ni dejtar!

Någon som hotar som han gjorde, när det är bråk, gör det för att du ska ge dig. För att han ska vinna. Inte för att han tänker genomföra hotet.

Mitt dumma idiotex körde också med det där, jag sa bara lycka till och gick. Inte f@n gjorde han allvar av det.
Han gormar och hotar säkert fortfarande, men lever gör fanskapet ännu.

Var har jag skrivit att vi dejtar....? Vi är särbos, men varit tillsammans i flera år!!
Så jo, vi är en bonusfamilj i allra högsta grad..!

Ja, vi pratar hans barn. Och om mina barn. Och om vårat förhållande. Och om alla andra saker mellan himmel och jord. Vi har all rätt att prata om vad vi vill med vem man vill för att få stöd och råd i svårigheter man har runtomkring sig.
Eftersom att hans barns utbrott och våldsamheter påverkar oss som familj.

Anonym (Lina)

Igår 07:13

#17

Det han sysslar med kallas för känslomässig utpressning. Han spelar och använder dina känslor för honom emot dig. Du ska få dåligt samvete, och känna att du inte kan lämna honoom.

Hade ett ex som höll på så här, när jag ville lämna. Först hotade han med att han skulle skada alla i min familj. Och minsann tala om för dom, att jag inte var någon " fun flicka". Att allt han köpt eller bjudit på, skulle krävas tillbaka ekonomiskt. För att sedan sägs att han kommer ta livet av sig, om jag går. Och fråga om jag kunde leva med det. Ett riktigt prakt svin!

Du ska lämna honom omedelbart, det blir inte bättre. Om du har möjlighet när du är ensam med bsrnebu. Stick! Tänk på dig själv och barnens säkerhet först.

Om han är så labil, vet du inte vad han kan göra. Han behöver läggas in på psyk.

Ta hand om dig!

Anonym (Lina)

Igår 07:14

#18

* fin flicka

Anonym ((Ex-frun))

Igår 07:46

#19

Anonym (Långfil) skrev 2026-03-19 22:17:28 följande:

Att öva upp sin förmåga att inte bli så påverkad kommer göra att er relation blir lugnare och du kan istället utveckla styrkan i att förstå när det kanske är läge att ringa en polis eller en ambulans vid framtida liknande händelser.
Att du flippar ut och gör allting större kommer inte hjälpa varken honom i hans mående eller dig och era barn.

Förmågan att inte bli känslomässigt påverkad när ens partner hotar med självmord i manipulativt syfte, är inte en förmåga som TS (eller någon annan behöver). I det läget behövs förmågan att göra slut på relationen.
Att använda verklig eller påhittad psykisk ohälsa för att manipulera sin partner och få hen att göra som man vill, är sjukt och dysfunktionellt. En sådan person behöver givetvis hjälp med sitt mående och sina beteendemönster, men det får psykvården ordna, det är inte en partners uppgift.

Anonym (Accio)

Igår 08:01

#20

Anonym (Panik) skrev 2026-03-19 21:50:24 följande:

Menar du att jag ska sluta tro på att människor säger kan vara sant?
Jag hade ångrat mig hela livet ifall jag inte tagit det han sa på allvar och att han faktiskt tog livet av sig, särskilt pga ett bråk som var mellan oss.

Det är fortfarande helt och hållet hans beslut. Det har inget med dig att göra.

Jag har rått en person att ignorera en dramatjej som hotade ta livet av sig och alla lever fortfarande. Det är väldigt få personer som gör allvar av det, och att hota så för att få någon att stanna i en relation eller få "sista ordet" i ett gräl är gränslöst och ego. De gör det för att det funkar på dig.

Jag ser självmord som fegt och ynkligt. Då har världen/mobbarna vunnit och det kommer jag aldrig att ge dem även om jag har panikattacker 20 gånger om dagen, magkatarr som brinner och gråter tills jag fått eksem i hela ansiktet.

Svar:
"Ja, om det är det du känner att du måste göra så är det ditt beslut, men jag tycker det vore sorgligt. Har man satt barn till världen innebär självmord att förstöra deras liv och psykiska hälsa också, det finns forskning på det.
Så enligt min åsikt försvann din rätt att ta livet av dig när du fick barn. Att dö för att slippa ansvar är den lätta utvägen, den som har ett hjärta kämpar på. Kan du inte leva för din egen skull borde du ändå leva för dina barn."

Hotar han igen så ringer du ambulans, varje gång, så får han förklara sig för dem.
Då blir det fort jobbigt för självbilden om man bara är narcissist.

Anonym ((Ex-frun))

Igår 08:01

#21

Jag tycker att du och särbon ska gå på det planerade terapisamtalet. Se det som ett göra-slut-samtal. En chans att ha ett sådant samtal tillsammans med en terapeut.
Det är oerhört jobbigt att göra slut på en relation, men det kan vara nödvändigt. Och i det här fallet tycker jag att det verkar vara det. Han har säkert fina sidor också, men att han hotar med självmord för att få kontroll över dig och dina känslor är så totalt över gränsen för vad du ska behöva stå ut med i en kärleksrelation.

Sedan tycker jag att du ska överväga en orosanmälan till socialen. Om han gör så här mot dig, vad gör han mot sina barn då? Att ha en förälder med psykisk ohälsa (och/eller personlighetsstörning kan det vara här) kan göra att barn far mycket illa. Hans barns problem kan mycket väl bero på att pappan inte riktigt kan ge barnen det de behöver. Hans barn kan behöva stöd i sin situation!

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 13:04

#22

Anonym (Lina) skrev 2026-03-20 07:13:19 följande:

Det han sysslar med kallas för känslomässig utpressning. Han spelar och använder dina känslor för honom emot dig. Du ska få dåligt samvete, och känna att du inte kan lämna honoom.

Hade ett ex som höll på så här, när jag ville lämna. Först hotade han med att han skulle skada alla i min familj. Och minsann tala om för dom, att jag inte var någon " fun flicka". Att allt han köpt eller bjudit på, skulle krävas tillbaka ekonomiskt. För att sedan sägs att han kommer ta livet av sig, om jag går. Och fråga om jag kunde leva med det. Ett riktigt prakt svin!

Du ska lämna honom omedelbart, det blir inte bättre. Om du har möjlighet när du är ensam med bsrnebu. Stick! Tänk på dig själv och barnens säkerhet först.

Om han är så labil, vet du inte vad han kan göra. Han behöver läggas in på psyk.

Ta hand om dig!

Jo tack, det är exakt så jag känner mig.. utpressad och att han utnyttjar mina känslor för honom till dit han vill ha mig.
Han säger att det bara var en känsla, och att han aldrig skulle kunna ta livet av sig eftersom han har för mycket att förlora. Men jag känner ändå att när man säger och tänker såna saker är det nog ändå ett rop på hjälp.

Får man fråga hur du mått efter allt det som hände dig, gällande nya relationer och så..?

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 13:20

#23

Anonym ((Ex-frun)) skrev 2026-03-20 07:46:36 följande:

Förmågan att inte bli känslomässigt påverkad när ens partner hotar med självmord i manipulativt syfte, är inte en förmåga som TS (eller någon annan behöver). I det läget behövs förmågan att göra slut på relationen.
Att använda verklig eller påhittad psykisk ohälsa för att manipulera sin partner och få hen att göra som man vill, är sjukt och dysfunktionellt. En sådan person behöver givetvis hjälp med sitt mående och sina beteendemönster, men det får psykvården ordna, det är inte en partners uppgift.

Tack, det är precis så jag känner!
Jag visste att han sedan barnsben mått dåligt psykiskt men även fått hjälp för det som blivit bättre. Men jag kan bara tipsa honom att vända sig till psyk, det är inget jag kan tvinga honom till. Om det inte skulle spåra ur totalt och jag behöver ringa 112.

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 13:28

#24

Anonym (Accio) skrev 2026-03-20 08:01:57 följande:

Det är fortfarande helt och hållet hans beslut. Det har inget med dig att göra.

Jag har rått en person att ignorera en dramatjej som hotade ta livet av sig och alla lever fortfarande. Det är väldigt få personer som gör allvar av det, och att hota så för att få någon att stanna i en relation eller få "sista ordet" i ett gräl är gränslöst och ego. De gör det för att det funkar på dig.

Jag ser självmord som fegt och ynkligt. Då har världen/mobbarna vunnit och det kommer jag aldrig att ge dem även om jag har panikattacker 20 gånger om dagen, magkatarr som brinner och gråter tills jag fått eksem i hela ansiktet.

Svar:
"Ja, om det är det du känner att du måste göra så är det ditt beslut, men jag tycker det vore sorgligt. Har man satt barn till världen innebär självmord att förstöra deras liv och psykiska hälsa också, det finns forskning på det.
Så enligt min åsikt försvann din rätt att ta livet av dig när du fick barn. Att dö för att slippa ansvar är den lätta utvägen, den som har ett hjärta kämpar på. Kan du inte leva för din egen skull borde du ändå leva för dina barn."

Hotar han igen så ringer du ambulans, varje gång, så får han förklara sig för dem.
Då blir det fort jobbigt för självbilden om man bara är narcissist.

Jag tycker också att det är svagt, de som begår självmord är svaga människor och jag har alltid tänkt att han är en sån (låter elakt, men sant) men sen när han säger sådär blir jag tveksam om han verkligen skulle göra det och vill inte chansa.
Och det är väl just det han vet, att jag alltid finns och kommer att finnas där för honom så han liksom förväntar sig att jag ska hoppa in och ställa alla hans tankar tillrätta.

Har skrivit att jag inte vet vad jag vill längre, om vi har en framtid ihop.
Allt är sånt kaos runt honom hela tiden, är det inte hans barn så är det föräldrar eller syskon han inte är överens med.. eller så tjafsar han och jag, eller att han bara allmänt mår dåligt och är låg

Anonym (Panik) Trådstartaren

Igår 13:40

#25

Anonym ((Ex-frun)) skrev 2026-03-20 08:01:57 följande:

Jag tycker att du och särbon ska gå på det planerade terapisamtalet. Se det som ett göra-slut-samtal. En chans att ha ett sådant samtal tillsammans med en terapeut.
Det är oerhört jobbigt att göra slut på en relation, men det kan vara nödvändigt. Och i det här fallet tycker jag att det verkar vara det. Han har säkert fina sidor också, men att han hotar med självmord för att få kontroll över dig och dina känslor är så totalt över gränsen för vad du ska behöva stå ut med i en kärleksrelation.

Sedan tycker jag att du ska överväga en orosanmälan till socialen. Om han gör så här mot dig, vad gör han mot sina barn då? Att ha en förälder med psykisk ohälsa (och/eller personlighetsstörning kan det vara här) kan göra att barn far mycket illa. Hans barns problem kan mycket väl bero på att pappan inte riktigt kan ge barnen det de behöver. Hans barn kan behöva stöd i sin situation!

Egentligen är det hans "egna" tid med terapeuten (vi går både som par och separat och pratar) men ja, vi ska gå dit tillsammans och pratar.
Jag vill inte att det ska ta slut, men det känns inte som att det finns något annat alternativ.. Ja, han har även fina sidor som säkert de flesta har men som du säger så känner jag att han utnyttjar mina 'godhet', eller hur jag ska säga utan att låta egenkär.. 😅 Men det är jobbigt eftersom han bara har mig (och min mamma) som han har i sin närhet att prata med. Han har någon enstaka vän som aldrig finns där för honom när det väl gäller men han finns där för dem.

Hans barn har ingen bra relation till mamman där det mest känns som att hon prioriterar syskonet istället. Frågan är var hans barn skulle hamna då.
Vi ger barnet allt stöd som går att få även via kommunen, men det hjälper inte.

Hur ska jag tänka gällande hans hotfulla ord?

INNEHÅLL