• Anonym (Curling)

    Har du varit/ är du en "curlingförälder"?

    Ja, benämningen används ju idag både om föräldrar som överbeskyddar sina barn och vill skydda dem från allt dåligt/ ont och är dem behjälpliga med allt,, men också om föräldrar som kanske bara vill sina barns bästa, men som inte förstår att även barn behöver motigheter och få känna på hur verkligheten är, för att kunna utvecklas till ansvarstagande vuxna.

    Jag har förstått att föräldrar här på FL är väldigt försiktiga med att ens tillrättavisa sina barn när de gjort fel, dvs att man är rädd för att ens höja rösten eller bli arg på barnen.

    Tycker du att det är en självklarhet att t.ex. föräldrarna ska betala sina barns körkort när de kommer upp mot vuxen ålder? Och är en förälder som inte sparar pengar åt sina barn för deras framtida behov en dålig förälder?

    Om ditt barn har varit elak emot eller mobbat ett annat barn i skolan, skyddar du då ditt eget barn och nekar konsekvent till att hen har gjort detta, eller försvarar barnets handlande mot en klasskompis?

    Har dina barn aldrig behövt hjälpas åt med hushållssysslor eller att passa sina syskon, för att du tycker att allt ansvar ligger på föräldrarna?

  • Svar på tråden Har du varit/ är du en "curlingförälder"?
  • Anonym (h)

    Haha vem skulle svara på det där? Oskyldig

    Körkort eller sparande beror på föräldrarnas förutsättningar. 

  • Anonym (Curling)
    Anonym (h) skrev 2026-03-22 18:11:35 följande:

    Haha vem skulle svara på det där? Oskyldig

    Körkort eller sparande beror på föräldrarnas förutsättningar. 


    Jag har hört föräldrar som tycker att om föräldrar inte har råd att bekosta sina barns körkort, skulle de aldrig skaffat barn från början. Idag blir det väl ändå allt vanligare att föräldrar inte har råd att betala körkortet eftersom många har fått det sämre ekonomiskt.
  • Anonym (h)
    Anonym (Curling) skrev 2026-03-22 18:16:14 följande:
    Jag har hört föräldrar som tycker att om föräldrar inte har råd att bekosta sina barns körkort, skulle de aldrig skaffat barn från början. Idag blir det väl ändå allt vanligare att föräldrar inte har råd att betala körkortet eftersom många har fått det sämre ekonomiskt.
    Jag tänker att man inte behöver lyssna på allt dumt man hör. Att ta körkort är inte något alla behöver heller.
  • Anonym (K)
    Anonym (Curling) skrev 2026-03-22 18:16:14 följande:
    Jag har hört föräldrar som tycker att om föräldrar inte har råd att bekosta sina barns körkort, skulle de aldrig skaffat barn från början. Idag blir det väl ändå allt vanligare att föräldrar inte har råd att betala körkortet eftersom många har fått det sämre ekonomiskt.
    Det har jag svårt att tro är en allmän uppfattning.

    För övrigt tycker jag inte att det är curling att betala ett barns körkort heller.
  • Anonym (Galipette)
    Anonym (Curling) skrev 2026-03-22 18:01:18 följande:
    Har du varit/ är du en "curlingförälder"?

    Ja, benämningen används ju idag både om föräldrar som överbeskyddar sina barn och vill skydda dem från allt dåligt/ ont och är dem behjälpliga med allt,, men också om föräldrar som kanske bara vill sina barns bästa, men som inte förstår att även barn behöver motigheter och få känna på hur verkligheten är, för att kunna utvecklas till ansvarstagande vuxna.

    Jag har förstått att föräldrar här på FL är väldigt försiktiga med att ens tillrättavisa sina barn när de gjort fel, dvs att man är rädd för att ens höja rösten eller bli arg på barnen.

    Tycker du att det är en självklarhet att t.ex. föräldrarna ska betala sina barns körkort när de kommer upp mot vuxen ålder? Och är en förälder som inte sparar pengar åt sina barn för deras framtida behov en dålig förälder?

    Om ditt barn har varit elak emot eller mobbat ett annat barn i skolan, skyddar du då ditt eget barn och nekar konsekvent till att hen har gjort detta, eller försvarar barnets handlande mot en klasskompis?

    Har dina barn aldrig behövt hjälpas åt med hushållssysslor eller att passa sina syskon, för att du tycker att allt ansvar ligger på föräldrarna.


    Vi har i princip aldrig behövt skrika på vårt barn, han var fullt resonabel från 3 år och uppåt. Totalt från 0-18 har han vält två golvlampor (för att han tog stöd medan han lärde sig gå) och hällt en hel flaska bubbelbad i sitt bad vid ett par tillfällen. I övrigt har han varit exemplarisk, inga hyss eller trasiga saker eller pennstreck på möbler. Inget party som sabbade hela huset medan han var ensam hemma 5 dagar vid 15 medan vi var på en semester som han inte ville med på. Så varför skulle man skrika på sitt barn då? Det verkar ju bara rubbat.

    Andras barn har jag däremot fått ryta på några gånger på födelsedagskalas (när ett barn slår knytnäven i ansiktet på sin bordsgranne så han får näsblod) och föreningsaktiviteter (gå bort från jordfräsen unge!!).

    Betalar körkort gör den som har råd till det. Har man inte det ligger givetvis fokus på att fixa sommarjobb till barnet så att det själv kan tjäna ihop till lappen, som jag fick göra. Med dagens BRF-samhälle är det viktigare att spara något till barnen, men även där är det ju så att alla inte kan. Att lära barn hur ekonomi och budget fungerar blir då viktigare desto mindre pengar man har. Jag har lagt mycket tid på att lära mitt barn hur man lever sparsamt som student, vad olika värdepapper är och vad som är okej att ta lån för och inte.

    Mitt barn mobbar inte, han är den som har ställt sig i vägen för äldre mobbare i skolan som ville ge sig på två år yngre elever. Verbalt vass kan han absolut vara men han har aldrig fått några klagomål på sig. Tvärtom har många vuxna i och utanför skolan påpekat hur trevlig, mogen och ansvarstagande han är. 

    Vi har haft en progression av hushållssysslor från ca 10 år, med målet att kunna allt som görs i ett hushåll och kunna laga alla maträtter som är "standard" hos oss när han flyttar hemifrån. Han kunde det och mer därtill.

    Vår curling består av att han själv får förvalta pengar som släkten och vi sparat ihop åt honom, och bedöma hur han ska investera. Detta fungerar eftersom vi har utbildat honom i hur man hanterar pengar, och han sparar mer varje månad för han vet vad en bostad kostar. Han inser säkerligen att detta är ett test - om han börjar slösa med de pengarna kommer vi inte att hjälpa mer sedan.

    Vi valde att ha ett barn och ge det mycket tid och det känns som att det lönade sig.
  • Anonym (Tvillingar)
    Anonym (Curling) skrev 2026-03-22 18:01:18 följande:
    Har du varit/ är du en "curlingförälder"?

    Ja, benämningen används ju idag både om föräldrar som överbeskyddar sina barn och vill skydda dem från allt dåligt/ ont och är dem behjälpliga med allt,, men också om föräldrar som kanske bara vill sina barns bästa, men som inte förstår att även barn behöver motigheter och få känna på hur verkligheten är, för att kunna utvecklas till ansvarstagande vuxna.

    Jag har förstått att föräldrar här på FL är väldigt försiktiga med att ens tillrättavisa sina barn när de gjort fel, dvs att man är rädd för att ens höja rösten eller bli arg på barnen.

    Tycker du att det är en självklarhet att t.ex. föräldrarna ska betala sina barns körkort när de kommer upp mot vuxen ålder? Och är en förälder som inte sparar pengar åt sina barn för deras framtida behov en dålig förälder?

    Om ditt barn har varit elak emot eller mobbat ett annat barn i skolan, skyddar du då ditt eget barn och nekar konsekvent till att hen har gjort detta, eller försvarar barnets handlande mot en klasskompis?

    Har dina barn aldrig behövt hjälpas åt med hushållssysslor eller att passa sina syskon, för att du tycker att allt ansvar ligger på föräldrarna?


    Körkort: bor i Stockholm så körkort är ingen nödvändighet. 

    Sparande: beror ju helt på hur ekonomin ser ut. 

    Säga till/bli arg på barnen: kan jag absolut bli. Minst lika viktigt är att erkänna och be om förlåt om ens reaktion blivit större pga omständigheter som inte har med barnen att göra, vilket händer då jag inte är mer än människa. 

    Hushållssysslor: de hjälper till med det men ibland krävs det (en hel del) tjat. Men, så fyller de tonår i år. 

    Passa syskon? De är tvillingar och de enda barnen så det fungerar inte riktigt så. 

    Om jag får reda på att mitt barn varit elak, mobbat eller betett sig felaktigt gentemot någon så är det något som hanteras direkt. Jag vill höra mitt barns version av händelsen också. Tar inte automatiskt mitt barns parti utan vet att de kan bete sig illa. 
  • Anonym (vet ej)

    Jag vet inte. Jag har lite svårt att få grepp om begreppen runt olika föräldrastilar. Till exempel när jag läste TS så tänkte jag att det blandades hej vilt mellan curlingförälder och helikopterförälder, men sen tänkte jag att det kanske är samma sak.

    Jag är väldigt mån om att hjälpa mina barn, för när jag själv var barn hade jag inga som hjälpte mig eller stod på min sida. 'jag vet inte vaar gränsen går till att bli curlingförälder.

  • Anonym (Qwerty)

    Jag är en curlingförälder och mina föräldrar var det innan begreppet fanns. 

    Jag har två jämnåriga kusiner som jag är nära. Alla vi har diagnosticerats med adhd i vuxen ålder. Jag som växte upp med en curlingförälder är den enda som klarat av att ta mig igenom skolan och universitet. 

    Den som hade väldigt strikta föräldrar gick aldrig gymnasiet och spenderade en stor del av ungdomsåren på behandlingshem. Den som hade enligt tidens mått "normala" föräldrar (dvs sådana som idag betraktas som ganska stränga och med tydliga regler mem pckså mycket kärlek och stöd) klarade ett år på gymnasiet innan avhopp. 

    Det viktigaste jag fick med mig av mina föräldrar och som jag lär vidare till mina barn är vikten av att visa omtanke och hänsyn till sin omgivning. Att ett misslyckande inte är hela världen och att så länge man är en bra person så blir man i de allra flesta fall bra bemött.

  • Core
    Anonym (Qwerty) skrev 2026-03-23 06:25:03 följande:

    Jag är en curlingförälder och mina föräldrar var det innan begreppet fanns. 

    Jag har två jämnåriga kusiner som jag är nära. Alla vi har diagnosticerats med adhd i vuxen ålder. Jag som växte upp med en curlingförälder är den enda som klarat av att ta mig igenom skolan och universitet. 

    Den som hade väldigt strikta föräldrar gick aldrig gymnasiet och spenderade en stor del av ungdomsåren på behandlingshem. Den som hade enligt tidens mått "normala" föräldrar (dvs sådana som idag betraktas som ganska stränga och med tydliga regler mem pckså mycket kärlek och stöd) klarade ett år på gymnasiet innan avhopp. 

    Det viktigaste jag fick med mig av mina föräldrar och som jag lär vidare till mina barn är vikten av att visa omtanke och hänsyn till sin omgivning. Att ett misslyckande inte är hela världen och att så länge man är en bra person så blir man i de allra flesta fall bra bemött.


    Jag vet inte om du delar samma syn på definitionen curlingföräldrar som jag har. För mig handlar det om överdriven närvaro, som att alltid skjutsa, ge barnet vad det begär, inte låta barnet ha jobbiga känslor, försvara barnet om läraren kritiserar, ta bort minsta motstånd i barnets väg etc etc.


    Kortfattat är det helt enkelt att göra det så smärtfritt som möjligt för barnet, till den grad att man inte låter denne vara ledsen ens när det kanske behövs.

    Att vara snäll, trevlig och stöttande är väl vanligt sunt föräldraskap? Men att man ändå klarar av att dra gränser, utan att behöva gapa, gnälla och skrika.

    P3 dystopia har ett avsnitt om överbeskyddande föräldraskap och hur det förstör barnets utveckling och inte sällan resulterar i psykoser ohälsa och dålig självkänsla som vuxen. 

  • Anonym (Qwerty)
    Core skrev 2026-03-23 15:58:02 följande:

    Jag vet inte om du delar samma syn på definitionen curlingföräldrar som jag har. För mig handlar det om överdriven närvaro, som att alltid skjutsa, ge barnet vad det begär, inte låta barnet ha jobbiga känslor, försvara barnet om läraren kritiserar, ta bort minsta motstånd i barnets väg etc etc.


    Kortfattat är det helt enkelt att göra det så smärtfritt som möjligt för barnet, till den grad att man inte låter denne vara ledsen ens när det kanske behövs.

    Att vara snäll, trevlig och stöttande är väl vanligt sunt föräldraskap? Men att man ändå klarar av att dra gränser, utan att behöva gapa, gnälla och skrika.

    P3 dystopia har ett avsnitt om överbeskyddande föräldraskap och hur det förstör barnets utveckling och inte sällan resulterar i psykoser ohälsa och dålig självkänsla som vuxen. 


    Vi har säkert olika definition. För mig är curlingförälder en som ställer upp för barnet och är lite slapp med regler och krav. Att skjutsa om jag kan och inte av princip begära att barnet tar sig på egen hand. Men sedan uppmuntrar jag barnen att klara sig själva från tidig ålder, men ställer inte kraven att de sedan ska fixa allt själv. 

    Har inga krav kring hushållssysslor, men pratar med dom kring känslan man själv får när man hjälper till och gör någon glad.
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Curling) skrev 2026-03-22 18:01:18 följande:
    Har du varit/ är du en "curlingförälder"?

    Ja, benämningen används ju idag både om föräldrar som överbeskyddar sina barn och vill skydda dem från allt dåligt/ ont och är dem behjälpliga med allt,, men också om föräldrar som kanske bara vill sina barns bästa, men som inte förstår att även barn behöver motigheter och få känna på hur verkligheten är, för att kunna utvecklas till ansvarstagande vuxna.

    Jag har förstått att föräldrar här på FL är väldigt försiktiga med att ens tillrättavisa sina barn när de gjort fel, dvs att man är rädd för att ens höja rösten eller bli arg på barnen.

    Tycker du att det är en självklarhet att t.ex. föräldrarna ska betala sina barns körkort när de kommer upp mot vuxen ålder? Och är en förälder som inte sparar pengar åt sina barn för deras framtida behov en dålig förälder?

    Om ditt barn har varit elak emot eller mobbat ett annat barn i skolan, skyddar du då ditt eget barn och nekar konsekvent till att hen har gjort detta, eller försvarar barnets handlande mot en klasskompis?

    Har dina barn aldrig behövt hjälpas åt med hushållssysslor eller att passa sina syskon, för att du tycker att allt ansvar ligger på föräldrarna?


    Nej, det tycker jag inte själv i alla fall, haha! Försöker uppfostra barnen till självständiga och självgående individer. Har alltid uppmuntrat dem att göra saker själva.

    Är ganska hård i min uppfostran tror jag, jämfört med många i alla fall. Hade något barn varit inblandat i mobbning mot andra hade jag blivit topp tunnor rosenrasande. Sen behöver man hantera situationer med barn med eftertanke och pedagogik, alltid. Så att fara ut mot barn är inte ok. Hatar föräldrar som skriker och går på sina barn, tyvärr ser man det inte alltför sällan till exempel i sportsammanhang.

    Hushållsarbete, vi har inte nåt regelrätt städschema men hjälps åt med allt runt matlagning och middagsstök, duka, göra grönsaker, plocka i/ur diskmaskinen. Barnen lagar mat ibland. De städar sina egna rum, dottern tvättar sin tvätt själv. Trädgården, där är det mer punktinsatser. Åka med till tippen och slänga skräp, skotta när det snöat mycket.

    Körkort. För mig är det självklart att övningsköra med barnen. Har fått äldsta igenom körkortet och börjar strax med nästa. Däremot har jag inte ekonomi nog att lägga 15-20.000 per barn utan jag kör ju själv med dom. Så tid och engagemang men inte pengar. Det är säkert curling enligt vissa.

    Skjutsa. Har skjutsat mycket så är säkert en curlingförälder då enligt vissa. Ofta tar barnen sig själva till träning och jag hämtar. Åker nästan alltid med på tävlingar. För mig är det ett sätt att umgås och connecta med mina tonåringar. Förr eller senare ?försvinnner? de ju, till kompisar, högskola, pojk/flickvän. Så jag gillar att följa deras sporter nära så länge jag kan.
Svar på tråden Har du varit/ är du en "curlingförälder"?