Sonen (4) är omöjlig att lämna på förskolan (långt)

Jag skulle inte tvinga honom till förskolan om jag ändå var hemma och han vantrivs så mycket.
Det blir kanske lättare när du börjar jobba och båda barnen går.
Det kan kännas svårt för honom att lillasyster får vara hemma med dig och inte han.
Är det svårt att få en ny plats där ni bor om han förlorar sin plats nu? 

Tack för svar!
Ja det kanske är bättre att låta honom vara hemma. Är bara lite rädd att han missar att leka med andra barn i hans ålder och att det påverkar hans utveckling på något sätt. Han får ju göra det litegrann när vi går till Öppna förskolan men det är inte så länge. Sen oroar jag mig väl för hur det ska bli när jag börjar jobba, om det blir ännu värre då.

Känns också som att omgivningen ofta är negativ till att man har barn i hans ålder hemma. Om jag säger till släkt eller vänner eller till och med pappa att han inte har varit på förskolan utan har fått vara hemma så undrar de varför och verkar tycka det är konstigt.

Jag tror inte det borde vara så svårt om vi förlorar platsen att få en ny, de säger att det är barnbrist i kommunen. Men kan ju ringa och kolla upp det kanske. 

Har han rätt att vara där varje dag? I så fall kan du testa att lämna oftare, varje dag, så han vänjer sig. Kan du lämna senare så att hans kompisar på dagis hunnit komma?

Hur går det om pappan lämnar? Ni är ju två föräldrar, han får också hjälpa till. 

Hade låtit honom stanna hemma om han visar sådan motvilja.  Det kan vara så att han vill vara hemma för att han vet att du är hemma med lillasyster och han vill vara med er.

Har ni förskolor närmare er bostad så hade jag hört av mig dit och frågat om jag fått besöka dem inför val av ev. ny förskola. Då får ni en känsla av om den kan passa honom bättre, hur personalen verkar vara osv. Sen är han i den åldern att han snart kommer börja vilja leka med kompisar på fritiden och då kan det vara roligt om han lär känna barn som bor närmare er så att de också kan leka på fritiden. Om ni inte gillar de förskolor ni besöker bättre så kan det ändå vara så att det blir lättare till hösten när lilla också lämnas. 

Jag skulle kollat med kommunen att jag får plats på förskola för båda barnen när det är dags för yngste och i så fall hålla honom hemma. Kan inte förstå varför andra i din omgivning ser det som negativt när han är hemma. Den tiden får ni aldrig tillbaka, så om du orkar och mår bra av det låter det ju toppen att han slipper gå dit. 

Det var ett bra råd från någon annan att under tiden besöka någon förskola nära er och se hur den känns, inför eventuellt byte. 

Lycka till! 

Gör du så där när det gäller dig själv också?
Göra saker du varken vill eller behöver för att du ska vänja dig?

Eftersom TS är hemma och barnet kan vara hemma kan detta inte jämföras med att göra saker man måste göra.

Han måste ju vänja sig, annars kan inte TS gå tillbaka till arbetet. Så ja, någon gång måste han göra saker han inte vill.

Jag tolkade TS som att hon vill att han ska vara på dagis, inte hemma. Hade hon velat ha honom hemma hade detta aldrig blivit en fråga. 

Han måste vänja sig när TS ska jobba. 
Nu måste han inte.
Det är skillnaden.

Fast TS tycker att han ska gå på dagis. Annars hade hon inte frågat om råd. 

Självklart måste han inte. 

Jag tycker att det kan vara rimligt att han också får vara hemma, för att det skall kännas rättvist.
Men det centrala är att du får bestämma dig om han ska gå till förskolan eller inte och om han får bestämma själv eller inte om han ska gå (vill han gå dit annars? du nämner inget). Nu låter det som att du försöker tvinga dit honom, men ger upp om han gör kaos vid lämningen? Det är inte så bra, ur uppfostringssynpunkt. Han är förstås ledsen på riktigt, men märker även undermedvetet att det faktiskt fungerar att få utbrott, för att få som han vill. Det är bättre att reglerna bara är tydliga, från början.

TS verkar vilja ha råd vad skulle vara bäst för barnet.
Om TS var säker på att hon vill att barnet går på dagis då skulle hon nog inte frågat.

Nej jag har aldrig gett upp och  gått hem igen när vi har varit där , då har jag lämnat honom ändå. Men däremot har han fått vara ledig väldigt mycket och någon gång fått vara hemma för att han har sagt på morgonen (när vi är hemma) att han inte vill. 

Sedan förra våren och fram till julledigheten gick det oftast bra att lämna , då hade han inget emot att gå dit . 

Tack för alla svar! 

Jag valde att min son fick börja förskolan senare för att jag var hemma med lillasyster.

Det fungerade mycket bättre när båda gick till förskolan.

Livet är för kort för att bry sig vad andra tycker...
Tänk på vad som fungerar bãst för er.