Gillar inte familjemiddagar med min särbos släkt

Jag och min särbo är 45-50 år och har varit tillsammans i 3 år nu. Allt är bara bra, vi har samma intressen, har kul ihop, har aldrig bråkat under dom här året, kramas och tar på varandra hela tiden. Så allt med min särbo är jättebra, har aldrig träffat någon som han och han säger samma sak om mej!

Problemet är hans släkt. Har har en jättestor släkt, 5 syskon med respektive och barn med respektive, samt hans mamma, vi är ofta runt 26 personer. Dom firas jul, påsk, födelsedagar, allt ska firas tillsammans, så det blir väl nån middag varje månad. Jag är rätt blyg och trivs inte i stora sällskap, tycker bara det är jobbigt. Dom flesta i hans familj är bra men två av hans bröder är fruktansvärd jobbiga. Han mamma och döttrar däremot är jättebra, vi gillar varandra. Vi  bjuder ofta hem dom och det är riktigt trevligt, då är vi 4-6 personer. Precis lagom för mej!

Jag har tyvärr nästan ingen släkt alls, mina föräldrar död och min syster bor utomland. Min son är med ibland men annars är det bara hans stora släkt. 

Jag har sagt återbud rätt ofta och känner nu att dom säkert börjar undra varför. Vill helst inte gå alls! Vad gör man?

Jag och min särbo är 45-50 år och har varit tillsammans i 3 år nu. Allt är bara bra, vi har samma intressen, har kul ihop, har aldrig bråkat under dom här året, kramas och tar på varandra hela tiden. Så allt med min särbo är jättebra, har aldrig träffat någon som han och han säger samma sak om mej!

Problemet är hans släkt. Har har en jättestor släkt, 5 syskon med respektive och barn med respektive, samt hans mamma, vi är ofta runt 26 personer. Dom firas jul, påsk, födelsedagar, allt ska firas tillsammans, så det blir väl nån middag varje månad. Jag är rätt blyg och trivs inte i stora sällskap, tycker bara det är jobbigt. Dom flesta i hans familj är bra men två av hans bröder är fruktansvärd jobbiga. Han mamma och döttrar däremot är jättebra, vi gillar varandra. Vi  bjuder ofta hem dom och det är riktigt trevligt, då är vi 4-6 personer. Precis lagom för mej!

Jag har tyvärr nästan ingen släkt alls, mina föräldrar död och min syster bor utomland. Min son är med ibland men annars är det bara hans stora släkt. 

Jag har sagt återbud rätt ofta och känner nu att dom säkert börjar undra varför. Vill helst inte gå alls! Vad gör man?

Din sambo får göra som en släkting till mig, han berättade att hans sambo känner sig obekväm i stora sällskap. Hon är jättetrevlig och vi träffar henne några åt gången.