• Anonym (Jag vill inte göra abort)

    Min sambo vill inte ha barnet

    Jag och min sambo har en son på 2,4 år. En efterlängtad pojke som inte blev gjort på första försöket.
    I somras fick jag utomkvedshavandeskap och fick operera bort min ena äggledare. Graviditeten var inte planerad. Jag har haft tufft med det och tänkt att det är kört för mig att bli gravid igen. Jag är 32 år. Sambon har inte brytt sig. Jag vet att jag vill ha fler barn men mer att om det blir så blir det. Inget vi pratat särskilt mycket om, det har väl varit oaktuellt men sambon har uttryckt att han är nöjd med ett.
    För en vecka sen fick jag reda på att jag är gravid!! Sambon var borta så jag fick vänta två dagar med att berätta. Jag var överlycklig, packade ner testet med bebiskläder i ett påskägg och trodde jag kom med goda nyheter. Han blev chockad men tog det bra. Allt är tidigt och ovisst och jag måste göra ultraljud för att se att graviditeten sitter där den ska.
    Dagen efter berättar han att han har tänkt och kommit fram till att han vill inte ha barnet. Han vill att jag för abort. Han tycker inte att det är läge. Jag förstår inte. Ekonomi, boende, tredje världskrig och allt vad han sagt. Vi bor bra. Ekonomin funkar. Jag bröt ihop totalt.
    Vi pratade inte mer om det på flera dagar. Idag frågade jag ifall han kunde tänka sig att följa med på det tidiga ultraljudet. Varför så undrade han, vi ska ju ändå inte behålla barnet. Jag sa att jag vill det. Nu är vi i en otroligt jobbigt situation. Jag frågar är det att du inte vill ha mer barn alls eller inte mer barn nu? NU. Jag vill inte chansa och tro att jag kan bli gravid igen. Det går emot hela mig att avbryta denna graviditet. Allt känns skit nu. "Så du riskerar att förstöras allt för att behålla barnet?" Han tycker att jag är egoistisk.
    Jag vill inte att vi ska gå ifrån varandra. Jag mår jättedåligt. Vad ska jag göra.

  • Svar på tråden Min sambo vill inte ha barnet
  • Anonym (Jag vill inte göra abort)

    Hej igen och tack igen för alla svar! Ris som ros, jag uppskattar verkligen alla synvinklar.

    Igår morse upptäckte jag rosa blod på papperet efter morgon kisset, påskhelg och med alla dess röda dagar orkade jag inte vänta tills ultraljudet på tisdag. Jag ringde gyn och fick komma in på eftermiddagen. Då hade det inte blivit värre så kände att jag hade inte samma oro men skönt att få det kollat. Graviditeten är så tidigt så det var svårt att se mycket men den sitter där den ska - i livmodern. En lätt blödning som hon inte visste vad den berodde på, antingen en helt normal som det kan vara i tidig graviditet eller ett missfall på gång men det fanns ingenting som tydde på missfall. Det är bara att avvakta.

    Idag har blödningarna fortsatt. Inte som en mens, väldigt lätta men dom är nu röda och inte rosa. Jag tror tyvärr det är missfall. Jag hoppas inte det men ja tiden får utvisa.

    Vi träffades knappt igår då jag var bortbjuden på tjejkväll, idag har vi haft gäster. Så fasaden har varit på och vi har inte pratat mer. Han vill inte prata om graviditeten heller.

    Nu vet jag inte 100% att det är missfall men vilket spratt livet gav oss denna vecka isåfall. Vi fick då se varandras sanna färger och veta var vi står framöver. 

    Om graviditeten fortsätter så tänker jag behålla. Om det är ett missfall - då rör han inte mig igen utan en kondom. Relationen är skadad så suget på sånt är ju såklart på noll. Från bägge håll garanterat. 

    Ni som undrar vad jag fått förlåta honom för förr så har han haft spelproblem.

    Om nån annan här lever i förhållanden med spelare: lämna. 

  • Anonym (Nn)

    Du ska självklart behålla barnet! 

    Vilken extremt egoistiskt och pantad sambo du har? Har han inte velat ha barn så borde han ha skyddat sig. Med tanke på att du har en äggledare och det kanske inte är så lätt att bli gravid så borde han själv förstå att abort inte görs i detta läge.

  • DVQ
    Anonym (Jag vill inte göra abort) skrev 2026-04-03 21:00:40 följande:

    Hej igen och tack igen för alla svar! Ris som ros, jag uppskattar verkligen alla synvinklar.

    Igår morse upptäckte jag rosa blod på papperet efter morgon kisset, påskhelg och med alla dess röda dagar orkade jag inte vänta tills ultraljudet på tisdag. Jag ringde gyn och fick komma in på eftermiddagen. Då hade det inte blivit värre så kände att jag hade inte samma oro men skönt att få det kollat. Graviditeten är så tidigt så det var svårt att se mycket men den sitter där den ska - i livmodern. En lätt blödning som hon inte visste vad den berodde på, antingen en helt normal som det kan vara i tidig graviditet eller ett missfall på gång men det fanns ingenting som tydde på missfall. Det är bara att avvakta.

    Idag har blödningarna fortsatt. Inte som en mens, väldigt lätta men dom är nu röda och inte rosa. Jag tror tyvärr det är missfall. Jag hoppas inte det men ja tiden får utvisa.

    Vi träffades knappt igår då jag var bortbjuden på tjejkväll, idag har vi haft gäster. Så fasaden har varit på och vi har inte pratat mer. Han vill inte prata om graviditeten heller.

    Nu vet jag inte 100% att det är missfall men vilket spratt livet gav oss denna vecka isåfall. Vi fick då se varandras sanna färger och veta var vi står framöver. 

    Om graviditeten fortsätter så tänker jag behålla. Om det är ett missfall - då rör han inte mig igen utan en kondom. Relationen är skadad så suget på sånt är ju såklart på noll. Från bägge håll garanterat. 

    Ni som undrar vad jag fått förlåta honom för förr så har han haft spelproblem.

    Om nån annan här lever i förhållanden med spelare: lämna. 


    Helt ärligt bör du nog fundera på att lämna oavsett.

    Det här vet vi om honom:

    - Tror att han kan bestämma om någon annan ska göra abort.
    - Inkapabel att ta hand om sitt barn varannan vecka (det får mig att tro att han inte är "årets pappa" som det är nu heller)
    - Förstår inte att skydda sig.
    - Har spelproblem. 

    Ts, tror du inte du kan hitta någon lite bättre? Eller må bättre på egen hand?

    Du är ju inte ens särskilt gammal. Det skulle vara fullt möjligt för dig att träffa en ny man om ett par år och få ett till barn med en vettig man.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Nn) skrev 2026-04-04 08:42:37 följande:

    Du ska självklart behålla barnet! 

    Vilken extremt egoistiskt och pantad sambo du har? Har han inte velat ha barn så borde han ha skyddat sig. Med tanke på att du har en äggledare och det kanske inte är så lätt att bli gravid så borde han själv förstå att abort inte görs i detta läge.


    Man ska inte göra abort om man inte vill, oavsett hur många äggledare man har. Men när du säger ?i detta läge?, menar du då när man bara har en äggledare? För det kan finnas många situationer där man vill eller behöver göra abort trots att man bara har en äggledare. Tycker du att kvinnor med bara en äggledare måste behålla barnet om de blir oönskat gravida? 

    Det är nog inte ens så mycket svårare att bli gravid med bara en äggledare än med två. Jag läste på en hel del om det när läkarna misstänkte att jag hade drabbats av ett utomkvedshavandeskap när jag var väldigt ung, innan jag fick mitt första barn. Som tur är var det ?bara? ett vanligt missfall. Men hade hunnit förbereda mig på att bli av med äggledaren, operation var till och med bokad. 

    Så att man har bara en äggledare är inget argument för att man måste behålla ett barn. Att man har svårt bli gravid kan vara ett skäl till att inte göra abort men det är inte självklart att man ska behålla ett barn bara för det heller. Jag hade en kompis som var övertygad om att hon inte kunde få barn (minns inte anledningen). Sen blev hon ändå gravid när hon var i övre tonåren. Och gjorde abort. Långt senare fick hon barn. Att man har svårt att bli gravid måste ju inte betyda att man vill ha barn, iallafall inte just då.   


    Att man inte vill göra abort är däremot ett bra argument, det hade räckt med det. 


     

  • Anonym (Runk)

    Barn eller inte så säger det du berättat en hel del om honom. Hur han tänker.
    Hade nog tagit mig en funderare på om jag hade velat fortsätta med honom.

    Känns ju inte spontant som den ansvarstagande typen.

    Men är ditt liv och ditt beslut. Finns både bättre och sämre män.

  • Anonym (Meme)
    Anonym (Jag vill inte göra abort) skrev 2026-04-02 23:44:34 följande:
    Han tycker att jag inte får bestämma detta. Men det får du undrar jag? Ja, om en inte vill så blir det inte är hans resonemang..
    Det går att vända och vrida i oändligheten, men ja, han föredrar att hans ord är lag
    Det faktum att han tycker att hans ord är lag är det inte oroande bara det är faktiskt enligt mitt tycke?
    Och att han tycker att hans ord är lag när han dessutom haft ett spelmissbruk känns ännu mer oroande. 
    Spelmissbruk förstör extremt mycket, vilket också ofta innebär att man som partner nästan får börja agera som en förälder till sin partner, eftersom man inte vågar låta den andra vara ansvarig för ekonomiska bitar av rädsla att det ska hända igen. Det kommer också alltid innebära en oro och en stress som kommer ligga i bakhuvudet oavsett hur lång tid det går troligen?

    Samtalet ni skulle ha haft hur är vi att ni skulle skaffa fler barn eller inte, använda skydd eller inte skulle vi egentligen haft tidigare, vilket du säkert också själv är medveten om. Men det faktum att du nu faktiskt är gravid jag ju att plötsligt inte bara handlar om en diskussion om ett potentiellt, kanske tänkbart barn i framtiden, utan det handlar istället om det faktiska barnet du bär ur din mage, som du dessutom blev jätteglad över att få besked om eftersom du inte trodde att du kunde bli gravid igen. I mina ögon föräldrar det ALLT. 
    För det låter inte heller så som att du medvetet aktivt har försökt att bli gravid trots en vetskap av att han inte ville ha barn. Så att han ser det så som han gör blir lite skevt till mina ögon.
    Helt ärligt tror jag att risken är ganska stor att eran relation redan är förstörd. som du säger, oavsett vad som händer nu så har ni visat något för varandra som inte kommer kunna gå och backa bakifrån. Eller jag kanske har fel det kanske absolut går. Men jag tror att du kanske alltid kommer klandra honom för att han ?krävde? att du skulle göra abort trots att han visste hur glad du blev. Och risken är att han framöver kommer vara jätteparanoid och tro att allt du gör är för att försöka bli gravid igen. 

    Och från någon som är uppvuxen med föräldrar som är skilda, det är absolut inte bara något horribelt som man ska undvika så långt att vara gå jag skulle 1000 gånger hellre välja att se min mamma lycklig än att må dåligt i en relation med min pappa

    Jag håller tummarna för dig att det blir som du vill, och jag hoppas att de här insikterna kanske inte bara ska falla i glömska om det nu skulle råka bli ett missfall. 

    Skickar styrkram och önskar lycka till
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Jag) skrev 2026-04-04 14:03:51 följande:

    Man ska inte göra abort om man inte vill, oavsett hur många äggledare man har. Men när du säger ?i detta läge?, menar du då när man bara har en äggledare? För det kan finnas många situationer där man vill eller behöver göra abort trots att man bara har en äggledare. Tycker du att kvinnor med bara en äggledare måste behålla barnet om de blir oönskat gravida? 

    Det är nog inte ens så mycket svårare att bli gravid med bara en äggledare än med två. Jag läste på en hel del om det när läkarna misstänkte att jag hade drabbats av ett utomkvedshavandeskap när jag var väldigt ung, innan jag fick mitt första barn. Som tur är var det ?bara? ett vanligt missfall. Men hade hunnit förbereda mig på att bli av med äggledaren, operation var till och med bokad. 

    Så att man har bara en äggledare är inget argument för att man måste behålla ett barn. Att man har svårt bli gravid kan vara ett skäl till att inte göra abort men det är inte självklart att man ska behålla ett barn bara för det heller. Jag hade en kompis som var övertygad om att hon inte kunde få barn (minns inte anledningen). Sen blev hon ändå gravid när hon var i övre tonåren. Och gjorde abort. Långt senare fick hon barn. Att man har svårt att bli gravid måste ju inte betyda att man vill ha barn, iallafall inte just då.   


    Att man inte vill göra abort är däremot ett bra argument, det hade räckt med det. 


     


    ??? Det är väl självklart att man måste tänka till en extra gång, om det kan vara så att detta är sista chansen att få ett /till/ barn? Det kan bli en fruktansvärd grämelse annars senare om det inte går, och man får tänka på ett man egentligen skulle ha haft en son eller dotter som var 5, 10... o.s.v. år redan, om man inte hade varit så dum. 

    Om jag också ska berätta en anekdot, så har jag en väninna som skaffade sina barn redan i 20-årsåldern, vilket inte stämde med hennes "typ" egentligen - i normala fall skulle hon ha pluggat på universitetet i den åldern. Men hon gjorde det p.g.a. att flera kvinnliga medlemmar i hennes familj hade drabbats av för tidigt klimakterium, och inte hunnit få det antal barn de hade önskat egentligen - hennes äldsta syster blev helt barnlös. 

    Jag å andra sidan räknade med att kunna vänta till sena 30-åren, vilket också fungerade fint, eftersom min mamma utan problem hade fått mig när hon var 41, min mormor var så gammal som 48 när hon födde min yngsta morbror, och min farmor 40 när hon fick min pappa. KLART att man måste kalkylera med sin förväntade fertilitet i sådana här fall!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (XXX) skrev 2026-04-05 05:56:31 följande:
    ??? Det är väl självklart att man måste tänka till en extra gång, om det kan vara så att detta är sista chansen att få ett /till/ barn? Det kan bli en fruktansvärd grämelse annars senare om det inte går, och man får tänka på ett man egentligen skulle ha haft en son eller dotter som var 5, 10... o.s.v. år redan, om man inte hade varit så dum. 

    Om jag också ska berätta en anekdot, så har jag en väninna som skaffade sina barn redan i 20-årsåldern, vilket inte stämde med hennes "typ" egentligen - i normala fall skulle hon ha pluggat på universitetet i den åldern. Men hon gjorde det p.g.a. att flera kvinnliga medlemmar i hennes familj hade drabbats av för tidigt klimakterium, och inte hunnit få det antal barn de hade önskat egentligen - hennes äldsta syster blev helt barnlös. 

    Jag å andra sidan räknade med att kunna vänta till sena 30-åren, vilket också fungerade fint, eftersom min mamma utan problem hade fått mig när hon var 41, min mormor var så gammal som 48 när hon födde min yngsta morbror, och min farmor 40 när hon fick min pappa. KLART att man måste kalkylera med sin förväntade fertilitet i sådana här fall!

    Fast personen jag svarade skrev inte att man måste tänka en extra gång utan att det är självklart att abort inte görs i det läget. Och nej , det är inte självklart att abort inte görs för att man bara har en äggledare eller för att man har svårare att bli gravid. Man kanske inte vill ha barn alls. Eller inte vill ha fler barn.


    Jag har fyra barn och hade lite komplikationer under mitt senaste kejsarsnitt som gör att det inte är helt självklart om jag kan få fler (men troligen kan jag det). Jag närmar mig också 40 snart. Jag vill inte ha ett femte barn, det räcker med fyra. Så om jag skulle bli oplanerat gravid nu (har spiral så inte så stor risk) skulle jag troligen göra abort, spelar ingen roll om det är sista chansen om jag inte vill ha ett till barn. Min mamma har också fyra barn. Hon gjorde en abort när hon var 41. Det kanske var hennes sista chans att få ett femte barn men hon ville inte ha ett femte barn. Och det var precis det jag skrev. Vill man inte ha barn så har man all rätt i världen att göra abort oavsett hur gammal man är eller hur svårt man har att bli gravid. Är du med nu? 


    Att tänka en extra gång är aldrig fel. Men nu var det som sagt inte det personen jag svarade sa utan att abort inte görs , punkt. Kvinnor med en äggledare har lika stor rätt att göra abort som alla andra.

    Och i TS fall verkar det ju kanske som att det egentligen är bättre att de inte skaffar ett till barn eftersom pappan inte vill. Säger fortfarande inte att hon ska göra abort om hon inte vill men ?sista chansen? känns lite konstigt att ta upp när den ena inte vill. Sen så kan jag ju också säga att det troligen absolut inte är sista chansen när man är 32 även om man bara har en äggledare. Så om hon får ett missfall nu (läste att hon kanske trodde det, beklagar isåfall) så kan hon om hon vill försöka på egen hand eller i framtiden med någon annan som vill ha barn. 

  • Anonym (XXX)
    Anonym (Jag) skrev 2026-04-05 11:27:38 följande:

    Fast personen jag svarade skrev inte att man måste tänka en extra gång utan att det är självklart att abort inte görs i det läget. Och nej , det är inte självklart att abort inte görs för att man bara har en äggledare eller för att man har svårare att bli gravid. Man kanske inte vill ha barn alls. Eller inte vill ha fler barn.


    Jag har fyra barn och hade lite komplikationer under mitt senaste kejsarsnitt som gör att det inte är helt självklart om jag kan få fler (men troligen kan jag det). Jag närmar mig också 40 snart. Jag vill inte ha ett femte barn, det räcker med fyra. Så om jag skulle bli oplanerat gravid nu (har spiral så inte så stor risk) skulle jag troligen göra abort, spelar ingen roll om det är sista chansen om jag inte vill ha ett till barn. Min mamma har också fyra barn. Hon gjorde en abort när hon var 41. Det kanske var hennes sista chans att få ett femte barn men hon ville inte ha ett femte barn. Och det var precis det jag skrev. Vill man inte ha barn så har man all rätt i världen att göra abort oavsett hur gammal man är eller hur svårt man har att bli gravid. Är du med nu? 


    Att tänka en extra gång är aldrig fel. Men nu var det som sagt inte det personen jag svarade sa utan att abort inte görs , punkt. Kvinnor med en äggledare har lika stor rätt att göra abort som alla andra.

    Och i TS fall verkar det ju kanske som att det egentligen är bättre att de inte skaffar ett till barn eftersom pappan inte vill. Säger fortfarande inte att hon ska göra abort om hon inte vill men ?sista chansen? känns lite konstigt att ta upp när den ena inte vill. Sen så kan jag ju också säga att det troligen absolut inte är sista chansen när man är 32 även om man bara har en äggledare. Så om hon får ett missfall nu (läste att hon kanske trodde det, beklagar isåfall) så kan hon om hon vill försöka på egen hand eller i framtiden med någon annan som vill ha barn. 


    Nej om man VET att man inte vill ha ett till barn så finns ju inte problemet, oavsett ålder, eller förväntad menopaus-ålder, eller antal äggledare. Men TS vill ju ha barnet!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (XXX) skrev 2026-04-05 12:04:08 följande:
    Nej om man VET att man inte vill ha ett till barn så finns ju inte problemet, oavsett ålder, eller förväntad menopaus-ålder, eller antal äggledare. Men TS vill ju ha barnet!

    Ja och vill man inte göra abort så ska man inte göra det. 


    Men jag tänkte inte just på TS situation utan personen jag svarade skrev att det är självklart att man inte gör abort när man bara har en äggledare , tolkade jag det som iallafall. 

Svar på tråden Min sambo vill inte ha barnet