Säga upp kontakt med syskon?

Jag tycker det låter som att din mamma är det största problemet här.
Hon favoriserar din syster och din syster utnyttjar det.
Har du berättat för din mamma att det får dig att må dåligt när hon gör så?
Hon verkar själv inte inse att hon sätter kilar mellan dig och din syster med sitt beteende.
Jag tror det är ett bra råd att backa ett tag. Från båda två.
Om de undrar varför du tar avstånd så berätta varför. Kanske kan du ha din man med dig som stöd då även han har sett vad som pågår och hur det får dig att må.

Min mamma och syster är otroligt lika. 
De gillar att sitta och snacka skit om andra, gärna att sitta och säga samma sak fler gånger. De vill gärna framstå som bättre än andra. De är väldigt ytliga med designväskor, smink, märkeskläder oav. Ju mer det glittrar och syns desto bättre. Ja jag kommer från en rik familj och skriver det för att du ska förstå att mina föräldrar inte är några idioter. De har jobbat sig uppåt i livet och ansträngt sig. De förstår vad som är rätt och fel (generellt) och hur man uppför sig. Ändå står vi här idag.  
Så allt är en tävling, precis allt. Vem fick störst förlovningsring? Min man köpte min ring för egna pengar men min syster skulle ha en större diamant och hennes kille ville inte ge dessa pengar på en ring så hon gick till mina föräldrar som fick lägga till för att min syster skulle få en ring hon blev glad för. Det är inte normalt. Inte för dessa summorna som vi pratar om. Min syster är också väldigt skrytig av sig och pratar hela tiden pengar. Varje gång man träffar de så är det pengar hit och pengar dit. Guldklockor hit och dit.
De umgås med människor som har det bra ställt ekonomiskt men egentligen så lever de själva mycket på mina föräldrar har ok jobb, ingen bil osv. 
Och jag är så trött på detta. 
Men så är det i fina kretsar, där finns alltid minst ett par som inte har så mycket pengar utan mest pratar, det är min syster och hennes kille. 
Min syster umgås mest med folk som ärvt pengar medans jag och min man umgås med människor som mer åstadkommit saker själva om man säger så. Många är egna företagare, bygger hus själva osv. Hon vill inte umgås med "enkla människor som hon kallar det". 
Min man som är en utbildad och väldigt fin människa tycker t.e.x inte alls om min syster. Han är en väldigt jordnära person. Det är också han som fått mig att få upp ögonen för allt detta. 
Samtidigt så favoriserar min mamma systern hela tiden. Har vi lagat vars en rätt på matbordet så säger hon en gång att min var god medans hon säger det åtta gånger om min systers mat. Enligt min Mamma så är min syster bäst på allt.
Oavsett vad min syster säger och gör så tar min mamma alltid hennes parti. 
Jag har tagit väldigt stort avstånd från min mamma de senaste åren och också berättat för henne hur jag känner med henne och min syster men hon vägrar att inse faktum. Det värsta i det hela är att min mormor och morfar favoriserar deras yngsta barn, min morbror. Så min mamma borde veta hur det ändå men nej så smart är hon tydligen inte. 
Att prata fungerar inte och jag har redan skrivit till henne att jag inte vill att de firar min födelsedag i år för de ville komma förbi med presenter men jag avböjde. Jag och min man har även börjat säga nej. Vad tycker du mer att jag kan göra? Sorry för ett låååååångt svar!

Det normala? Nej, det är inte alltid det normala. 

Varför går ts med på att äta på restaurang när hon egenligen inte vill? 

Att prioritera resor, lyxiga restauranger och dyra presenter är en livsstil. För mig har det inget med egoism att göra. Jag kan tänka mig att en sån person hellre bjuder på ett restaurangbesök än drar på sig snickarbyxorna och hjälper någon praktiskt.

TS, jag tycker det låter som att du JÄMFÖR dig med din syster och tror att din mamma imponeras mer av din systers livsstil och mer uppskattar de gåvor hon får av henne, än de tjänster hon får av dig och din man. Är du säker på att det är så? Fråga dina föräldrar. Om de svarar att de är lika glada för det som du och din man gör, får du förklara att det inte känns så, och att du vill se lite mer uppskattning. Om de ändå fortsätter ta dig för givet kan det vara dags att bryta kontakten.

Vad gäller din syster verkar det för mig konstigt att du ens VILL samplanera födelsedagar och aktiviteter med henne. Ni är alldeles för olika. Låt henne ordna sina fester och presenter som hon vill. Om ni blir inbjudna till något som inte passar er och era barn, är det bara att vänligt tacka nej. Man får faktiskt det.

När ni ordnar fest är det kanske i naturen med korvgrillning, och barn och hundar inbjudna. Det är den typen av fest jag uppskattar mest. Din syster skulle nog bli stressad av en sådan inbjudan, och jag skulle ha förståelse om hon valde att avstå, och se det som en fin gest om hon kom och bara stannade en liten stund.

Jag har för övrigt brutit kontakten med mina föräldrar, men jag gav dem först chansen att förstå varför. Då skrattade de bara. Men efter några år kom de tillbaka och vi hade en fungerande men ytlig kontakt i många år.

Så säg nej till restaurang besök då. 
Så vad var problemet?

Du har helt rätt, min mamma är det största problemet. Hon som själv är det svarta fåret i sin familj. Trots toppbetyg, stipendier, flera företag så favoriserar min mormor och morfar hennes bror. min morbror. Han har inte ens ett jobb men fyra barn och han har så stora problem så det finns inte. Jag skriver detta för att hon själv borde förstå hur det känns att inte vara favoriten men hon ser det inte ur mitt perspektiv antar jag. 
Jag har berättat och hon rycker på axlarna. 
Min syster ska gifta sig till sommaren och jag vill verkligen inte gå på bröllopet. Och jag har redan sagt till min mamma att jag inte vill att de firar min födelsedag i år utan jag kommer att fira med väninnor istället. Måste jag gå på bröllopet? Om jag backar och det bara blir värre mellan dem, vad tycker du då att jag ska göra?

Långt svar men inte på det jag frågade....varför vill du säga upp kontakten med din syster men inte med din mamma? 

Ja,om hon själv inte inser problemet fast hon själv har varit utsatt för samma sak så kan det ju bli svårt.
Men kanske skulle hon lyssna bättre på din man om han sa det till henne?
Eller kanske kan familjeterapi vara något för er?

Ingen tvingar dig att gå på bröllopet. Gå till kyrkan och själva vigseln kan du ju göra,men ingen tvingar dig att gå på festen om du inte vill.
Du kan också försöka prata med din syster innan och berätta hur hon får dig att känna dig.
Blod är inte alltid tjockare än vatten och vägrar de lyssna på dig så får du kanske ta avstånd från dem,om så bara för ett tag.

Jag hade bara gjort någon ursäkt och tackat nej till bröllopet då, så får de ta det hur de vill. Har ni bättre nytta av de pengarna till semestern för era barn så kanske det är det rimligaste beslutet, för det är dyrt att vara på bröllop vanligen.

Om du redan är på väg att bryta kan det knappast spela så stor roll och en inbjudan är principiellt en möjlighet, inget tvång. Men som nära familj måste man förstå att då HAR man brutit med syskonet/ är man osams, om man gör så.

Det är väldigt ledsamt. Man tycker det borde vara annorlunda. Kan gissa att din syster har inte så klädsamma åsikter om dig med. Men jag tror mer på alternativet att hon skiter ärtor i sin omgivning. 

Ja visst kan du bryta med både föräldrar och syster. Men då måste du sätta punkt och gå vidare. Tror att det skulle skava i dig iaf. Man kan inte ändra på andra människor. Du behöver ha ett annat förhållningssätt mot dem. Ett sätt som inte gör ont i dig. Det kan du få hjälp med hos en samtalskontakt. Unna dig en sådan som en väg till ett bättre mående. Det vinner alla på. Särskilt du som slipper sluta ont. 

Tycker också det låter jättekonstigt. Ibland pratar jag och min syster ihop oss om presenter men det är är jättemånga gånger jag har gett presenter själv till mina föräldrar på Mors dag, Fars dag eller födelsedagar. Man måste inte alltid ge presenter tillsammans. Vi är dessutom fyra syskon varav en bor utomlands så det skulle vara svårt att få ihop det om alla måste vara med varje gång. Att man måste be om tillåtelse från syskon för att köpa en present till sina föräldrar låter inte normalt.

Jag har köpt presenter till svärmor också utan att be om tillåtelse från min sambo, han blir inte sur för det. Ibland köper man tillsammans och ibland köper han en present och jag köper en från mig och barnen till exempel, det är inte hela världen. Folk brukar inte bli sura för att de får fler presenter. 

Vem tror du att du är när du anser dig ha rätt att kräva att din syster rådfrågar dig om presenter till era föräldrar - annars ska du bryta kontakten med henne? Det här handlar om att du är rädd att framstå som sämre för att du inte skickat massa blommor och varit där på morgonen. Så nu när hon i ditt huvud fått dig att se sämre ut än henne och dessutom vågat strunta i att söka godkännande från dig innan hon gör något måste hon bort från ditt liv. Det är narcissistiska tendenser. Du kan inte tolerera att se ?dum? ut eller att folk inte sätter din åsikt och dina känslor på piedestal. Då ska huvuden rulla. Hon ska straffas.

Tror du att din syster gör såhär bara att ställa till det lite för dig? Att hon kanske till och med tycker att det är lite kul?

Typ i henns tankar "Ha ha...vad ställd hon måste bli när det kommer massa rosor utan att jag sagt något till henne"

Det är nog vanligt att bryta med både syskon och föräldrar, har hört talas om det flera gånger. Man är helt enkelt för olika. Tar bara energi att ha kontakt.

Bästa är nog att långsamt fasa ut kontakten man inte vill behålla. Att besöken blir allt glesare tills det inte återstår något.

Du kan verkligen inte se helheten va?

Stirrar närsynt på en enda sak som TS har förmedlat och sen är du blind för allt annat.

Du verkar tyvärr vara uppväxt i en familj med osunda relationer. En sak jag undrar är var din pappa finns i allt detta? Dina föräldrar, eller i alla fall din mamma, verkar vara roten till problemet.

Kan du försöka backa och sätta gränser? Ni behöver inte göra allt gemensamt med presenter och sånt. Ni är olika individer med olika familjeförhållanden och olika förutsättningar. Ge dina egna presenter fortsättningsvis, vill din syster skicka en bukett, fine. Ge något annat från dig. Åk själva till dina föräldrar och välj restaurang som passar er. Välj hur ni umgås.

Jag bröt med min syster för många år sedan. Hon var otroligt otrevlig, körde över mig totalt och en dag fick jag nog. 

Under många år trodde jag att hon var borta ur mitt liv, men det visade sig att hon använt åren till att sprida ut att jag var arbetslös alkoholist som låg på soffan och drack på dagarna (jag arbetar heltid på en säkerhetsklassad tjänst) och försökt slå split mellan mig och mitt äldsta barn. Allt kulminerade när hon försökte polisanmäla mig och när det inte gick, gjorde orosanmälningar på mina yngsta barn.

Allt som kom fram och allt hon gjort mot mig resulterade också i att jag bröt med min mamma och separerade från min make sedan 35 år (skilsmässan går igenom om några veckor).

Idag ser mina barn vad hon, min mamma och min make gjort mot mig och de tar också avstånd från dem. Jag ser klart och tydligt vad min syster är idag, hon är ingen narcissist, hon är en fullständig psykopat.

Så din make var också med på att förstöra ditt liv?