• Anonym (TS)

    Varför finns det inga vanliga små skolor

    Varför bygger vi idag väldigt stora skolor och som ska ha stora klasser när inte alla barn mår bra av detta? 

    Jag säger inte att alla skolor ska vara små, men det hade ju varit en fördel om man kunnat välja. Vi säger att det är 14 elever per klass. Tittar man in i många klassrum idag så har ju många en resurs i en klass, så varför skulle man inte kunna ha en liten klass då med 1 lärare istället?

  • Svar på tråden Varför finns det inga vanliga små skolor
  • Anonym (Nina)
    Aniiee skrev 2026-04-13 04:28:41 följande:
    De behöver inte spara på.någonting.Sveriges kommuner har gemensamt 32 miljarder kronor som de skulle kunna använda,men som bara ligger och skräpar. Endast 4 kommuner har "gått back" de senaste 10 åren.
    Ca 1/3 av kommunerna gick back. 
  • Anonym (Ilse)

    Kommuner får enligt kommunallagen inte gå back. Lösningen är då oftast att höja skatt = budget i balans.

    Men du som ställt frågan, hur tror du att ekonomin skulle gå ihop?

    Om det var en kommun som ägde hela skolfrågan utan inblandning av fristående huvudmän så skulle det kunna funka att ha vissa mindre enheter och vissa större. För att få ett snitt att utgå ifrån. Men du lär ha svårt att hitta kommuner som gör så idag. För om vi säger att kostnaderna för lokaler, personal etc är desamma (eller kanske till och med ökar om dessa 14 elever dessutom behöver mer stöd i form av lärare/elevass etc) så kommer klassen bara att bidra med 14 skolpengar. Kan man säga. Jämfört med att samma kostnader kan täckas av en klass med säg 26 elever =skolpengar.

    Och drar kommunen över budget, hur gärna den än önskar ha den här sortens verksamhet för invånarna, så ska fristående huvudmän i kommunen ersättas i efterhand. Så det kan/vill man inte göra. Särskilt som man vet att elever som inte får det stöd de behöver hos fristående huvudman hamnar i den kommunala skolan pga skyldighet att ordna plats för alla. Så det går liksom bara runt.


  • Anonym (Det var faktiskt bättre förr)
    fasanfjäder skrev 2026-04-12 10:43:49 följande:

    Jag tror att de flesta lärare skulle säga att den bästa lösningen på skolans problem skulle vara färre elever i klassrummet, problemet är att kommunerna inte har råd.

    I kommunen jag bor i har man till och med tagit bort alla resurser så nu har lärarna 25+ elever i klassrummet, inget stöd för de som behöver och fler och fler lärare blir sjukskrivna.

    Bra undervisning kostar pengar.


    Och när jag gick i skolan var vi 28-32 elever i ett litet klassrum och det var ändå tyst och arbetsro.

    Eftersom man lyssnade på lärarna och den som inte var tyst blev antingen skickad att springa ett varv runt skolan (det var även min lärarsvärmors goto-lösning på ADHD-elever med myror i brallan) eller till läsfröken för att öva på att läsa bättre så de kunde hänga med sen istället för att störa.
  • Anonym (Mmm)
    Tecum skrev 2026-04-12 19:45:52 följande:
    Vad ska de spara in på istället?
    Alla pengar som går till barn som mår dåligt, lever i utanförskap, familjestöd, resurser till polis och socialtjänst, sjukfrånvaro för anställda, vikarier osv. För du tror väl inte det är bra för samhället rent ekonomiskt med stora klasser? 
  • Anonym (reglering)
    Anonym (TS) skrev 2026-04-11 22:09:43 följande:
    Varför finns det inga vanliga små skolor

    Varför bygger vi idag väldigt stora skolor och som ska ha stora klasser när inte alla barn mår bra av detta? 

    Jag säger inte att alla skolor ska vara små, men det hade ju varit en fördel om man kunnat välja. Vi säger att det är 14 elever per klass. Tittar man in i många klassrum idag så har ju många en resurs i en klass, så varför skulle man inte kunna ha en liten klass då med 1 lärare istället?


    För att kommunerna inte vill lägga mer pengar på skolan och då sparar in på lärare, gör klasserna större. 

    Varför skulle inte alla skolor ha små klasser tycker du? Borde inte alla barn gynnas av det?
  • Anonym (reglering)
    Anonym (Ilse) skrev 2026-04-13 07:00:26 följande:

    Kommuner får enligt kommunallagen inte gå back. Lösningen är då oftast att höja skatt = budget i balans.

    Men du som ställt frågan, hur tror du att ekonomin skulle gå ihop?

    Om det var en kommun som ägde hela skolfrågan utan inblandning av fristående huvudmän så skulle det kunna funka att ha vissa mindre enheter och vissa större. För att få ett snitt att utgå ifrån. Men du lär ha svårt att hitta kommuner som gör så idag. För om vi säger att kostnaderna för lokaler, personal etc är desamma (eller kanske till och med ökar om dessa 14 elever dessutom behöver mer stöd i form av lärare/elevass etc) så kommer klassen bara att bidra med 14 skolpengar. Kan man säga. Jämfört med att samma kostnader kan täckas av en klass med säg 26 elever =skolpengar.

    Och drar kommunen över budget, hur gärna den än önskar ha den här sortens verksamhet för invånarna, så ska fristående huvudmän i kommunen ersättas i efterhand. Så det kan/vill man inte göra. Särskilt som man vet att elever som inte får det stöd de behöver hos fristående huvudman hamnar i den kommunala skolan pga skyldighet att ordna plats för alla. Så det går liksom bara runt.


    Om man gör slut med det misslyckade friskolesystemet så finns det utrymme för alla skolor att bli bättre och ha mindre klasser. Likaså om kommunen satsar på skolan och ser skolan som prioriterad. Nog finns det pengar i kassan, men mycket går till onödigheter eller att man sparar på sånt som borde få kosta. 
  • Anonym (För att vi inte lever på 50-talet...)

    ...med ekonomi som växer, framtidshopp och till synes ändlösa resurser längre. 

  • Anonym (W)
    Anonym (Det var faktiskt bättre förr) skrev 2026-04-13 07:56:02 följande:
    Och när jag gick i skolan var vi 28-32 elever i ett litet klassrum och det var ändå tyst och arbetsro.

    Eftersom man lyssnade på lärarna och den som inte var tyst blev antingen skickad att springa ett varv runt skolan (det var även min lärarsvärmors goto-lösning på ADHD-elever med myror i brallan) eller till läsfröken för att öva på att läsa bättre så de kunde hänga med sen istället för att störa.
    Det var förmodligen innan alla med olika inlärningsproblem skulle gå i "vanlig" klass. När jag var barn var det alltid knäpptyst i klassrummet, men vi hade också obs-klasser och liknande för barn med adhd eller damp som man sa förr.

    Idag ska barn med allsköns problem gå i vanlig klass och läraren är skyldig att anpassa undervisningen så att alla 30 barn i klassen kan lära sig något och så vidare. Det betyder att alla i klassen blir lidande. 

    Ett av mina vänners barn gick till och med i samma klass som 4-5 barn med downs syndrom. Varför i hela fridens namn skulle de stackars barnen gå i vanlig klass? Det är ju helt omöjligt att bedriva en vettig undervisning på det sättet. 

    Svaret på TS fråga är som många andra redan skrivit att det handlar om ekonomi.

     
  • Anonym (Ilse)
    Anonym (W) skrev 2026-04-13 12:40:17 följande:
    Det var förmodligen innan alla med olika inlärningsproblem skulle gå i "vanlig" klass. När jag var barn var det alltid knäpptyst i klassrummet, men vi hade också obs-klasser och liknande för barn med adhd eller damp som man sa förr.

    Idag ska barn med allsköns problem gå i vanlig klass och läraren är skyldig att anpassa undervisningen så att alla 30 barn i klassen kan lära sig något och så vidare. Det betyder att alla i klassen blir lidande. 

    Ett av mina vänners barn gick till och med i samma klass som 4-5 barn med downs syndrom. Varför i hela fridens namn skulle de stackars barnen gå i vanlig klass? Det är ju helt omöjligt att bedriva en vettig undervisning på det sättet. 

    Svaret på TS fråga är som många andra redan skrivit att det handlar om ekonomi.

     
    Har samma erfarenhet. 
    Inkluderings-ivern gick alldeles för långt. ALLA skulle ha rätt att vara i vanlig klass oavsett.
    Som att det vore exkluderande att ge barn med utmaningar eller särskilda behov undervisning utifrån sina förutsättningar.

    Jag gick i skolan på 80-och 90-talet och då det fanns alla varianter.
    Särskola för dem som behövde det.
    Kombiklasser som det hette på vår skola där vissa ämnen lästes ihop med oss medan andra var i små små klasser med många lärare.
    Speciallärare, där några elever ibland smet iväg och satt enskilt eller bara ett par-tre stycken med "Berit" och hade svenska istället för med resten av klassen. 

    Vi hade även allmän och särskild grupp. Vilket gjorde att alla fick utmanas utifrån sin nivå (men sådana upplägg får man knappt  prata om idag) . 

    Men det var liksom inga konstigheter. Och eftersom barnen nivåindelades och fick det stöd de behövde tidigt och utan knussel blev det sällan så att man blandade in föräldrarna heller. För alla fick det som de behövde. Och inte sjutton tyckte vi att det var konstigt att Marcus gick iväg till talfröken ibland eller att Fredrik satt med Berit. Det känns så enkelt men det var verkligen så. Jag önskar mig tillbaka dit!
  • Tecum
    Anonym (Ilse) skrev 2026-04-13 12:57:44 följande:
    Har samma erfarenhet. 
    Inkluderings-ivern gick alldeles för långt. ALLA skulle ha rätt att vara i vanlig klass oavsett.
    Som att det vore exkluderande att ge barn med utmaningar eller särskilda behov undervisning utifrån sina förutsättningar.

    Jag gick i skolan på 80-och 90-talet och då det fanns alla varianter.
    Särskola för dem som behövde det.
    Kombiklasser som det hette på vår skola där vissa ämnen lästes ihop med oss medan andra var i små små klasser med många lärare.
    Speciallärare, där några elever ibland smet iväg och satt enskilt eller bara ett par-tre stycken med "Berit" och hade svenska istället för med resten av klassen. 

    Vi hade även allmän och särskild grupp. Vilket gjorde att alla fick utmanas utifrån sin nivå (men sådana upplägg får man knappt  prata om idag) . 

    Men det var liksom inga konstigheter. Och eftersom barnen nivåindelades och fick det stöd de behövde tidigt och utan knussel blev det sällan så att man blandade in föräldrarna heller. För alla fick det som de behövde. Och inte sjutton tyckte vi att det var konstigt att Marcus gick iväg till talfröken ibland eller att Fredrik satt med Berit. Det känns så enkelt men det var verkligen så. Jag önskar mig tillbaka dit!
    Alldeles riktigt, det effektivaste och billigaste systemet är att behandla elever efter sina förutsättningar istället för att behandla alla lika (illa). Tyvärr har det varit ett rött skynke för de pedagoger som styr skolverksamheten. Påståendet att det är stigmatiserande och skapar ett utanförskap är felaktig, tvärtom slipper dessa elever känna sig utanför i klassen och istället fick de den hjälp de behövde. När jag gick i skolan på 60-talet hamnade vissa elever i hjälpklass, som det hette då, redan i lågstadiet. Men det gick bra för de flesta av dem, de fick  jobb och egen försörjning. Visserligen finns inte så många jobb av den typen idag men i gengäld borde undervisningen kunna anpassas än bättre med alla de hjälpmedel som finns idag.
  • Tecum
    Aniiee skrev 2026-04-13 04:28:41 följande:
    De behöver inte spara på.någonting.Sveriges kommuner har gemensamt 32 miljarder kronor som de skulle kunna använda,men som bara ligger och skräpar. Endast 4 kommuner har "gått back" de senaste 10 åren.
    Kan du utveckla det, tror inte att många kommunpolitiker anser att det finns pengar som ligger och skräpar hos dem? Tvärtom är det alltid gnäll om att pengarna inte räcker. 
Svar på tråden Varför finns det inga vanliga små skolor