Anonym (W) skrev 2026-04-13 12:40:17 följande:
Det var förmodligen innan alla med olika inlärningsproblem skulle gå i "vanlig" klass. När jag var barn var det alltid knäpptyst i klassrummet, men vi hade också obs-klasser och liknande för barn med adhd eller damp som man sa förr.
Idag ska barn med allsköns problem gå i vanlig klass och läraren är skyldig att anpassa undervisningen så att alla 30 barn i klassen kan lära sig något och så vidare. Det betyder att alla i klassen blir lidande.
Ett av mina vänners barn gick till och med i samma klass som 4-5 barn med downs syndrom. Varför i hela fridens namn skulle de stackars barnen gå i vanlig klass? Det är ju helt omöjligt att bedriva en vettig undervisning på det sättet.
Svaret på TS fråga är som många andra redan skrivit att det handlar om ekonomi.
Har samma erfarenhet.
Inkluderings-ivern gick alldeles för långt. ALLA skulle ha rätt att vara i vanlig klass oavsett.
Som att det vore exkluderande att ge barn med utmaningar eller särskilda behov undervisning utifrån sina förutsättningar.
Jag gick i skolan på 80-och 90-talet och då det fanns alla varianter.
Särskola för dem som behövde det.
Kombiklasser som det hette på vår skola där vissa ämnen lästes ihop med oss medan andra var i små små klasser med många lärare.
Speciallärare, där några elever ibland smet iväg och satt enskilt eller bara ett par-tre stycken med "Berit" och hade svenska istället för med resten av klassen.
Vi hade även allmän och särskild grupp. Vilket gjorde att alla fick utmanas utifrån sin nivå (men sådana upplägg får man knappt prata om idag) .
Men det var liksom inga konstigheter. Och eftersom barnen nivåindelades och fick det stöd de behövde tidigt och utan knussel blev det sällan så att man blandade in föräldrarna heller. För alla fick det som de behövde. Och inte sjutton tyckte vi att det var konstigt att Marcus gick iväg till talfröken ibland eller att Fredrik satt med Berit. Det känns så enkelt men det var verkligen så. Jag önskar mig tillbaka dit!