Skilsmässa och ensamhet?
Jag har länge funderat på om/när det ev är dags att gå skilda vägar. Vi har varit ihop länge och har helt enkelt växt isär. Han har sina intressen och jag har mina. Barnen bor visserligen hemma, men en av dom planerar flytta hemifrån i sommar. Älskar visserligen mitt hus och dess extremt bra läge, men börjar känna att det inte räcker även om en boendeflytt är en grymt jobbig sak rent praktiskt.
Det jag undrar över är hur ni andra som gått igenom en skilsmässa upplevde ensamheten som blev när man flyttade till nåt eget. Jag gillar visserligen egentid, men t o m jag kan nog tycka att det kan bli för mycket av sånt. Sen har jag intressen som jag ägnar mig åt 4 ggr i veckan så skulle inte bara sitta hemma, men ändå.