Det är så blandade känslor. Jag vill berätta för hela världen samtidigt som jag inte vill berätta för någon ifall det händer något.
Pratade med min SSK för avdelningen och det ska tydligen inte vara någon fara för mig iallafall. Det känns bra, blev lite orolig till en början när det är bakterier och så.
isa94 skrev 2026-05-06 11:23:57 följande:
Jag har berättat för två nära kollegor, sen våra föräldrar.
jag tror att jag kommer berätta för chefen nu typ denna vecka. Vill helst inte så mycket fortfarande kan hända.
Men jobbar i förskola, jag har blivit sjukskriven från vecka 23 50% med första och 100% med andra. Vilket nu isf blir redan i början på september. och vi kommer säkert behöva göra oss av med personal, och då vill jag förvarna om att jag kanske inte är kvar så länge om allt går som de ska.
De andra väntar vi till v12 eller v.10 om vi gör NIPT.
Vad tråkigt att ni kanske tappar personal, hoppas dom kan hålla kvar tills du inte kan jobba längre då.
Med min första graviditet hade jag tur. Pluggade då och hade nästan inga känningar i kroppen. Nu jobbar jag heltid och har en känsla att jag inte kommer komma undan lika lätt nu kroppsligt. 😅