-
Jag behöver råd från er som har erfarenhet av separation och gemensam vårdnad.Jag är skild och har två barn som bor hos mig varannan vecka. Vi har gemensam vårdnad. Tyvärr har vi inte gjort någon bodelning ännu, utan försöker komma överens ? vilket inte fungerar just nu.Min exman pratar negativt om mig inför barnen och säger saker som gör dem oroliga, till exempel att han kan gå i konkurs för att jag inte ger honom pengar. Detta påverkar särskilt mitt yngsta barn (11 år), som har blivit väldigt orolig och har svårt att sova.Jag försöker lösa situationen på ett lugnt sätt, men det känns som att det inte går framåt och att barnets mående hamnar i kläm.Mina frågor:? Vad har ni gjort i liknande situationer?? Vart kan man vända sig för stöd eller hjälp?? Hur kan man skydda barnet från att dras in i konflikten?Jag uppskattar verkligen alla råd och erfarenheter 🙏 -
Svar på tråden Vad gör man när den andra föräldern drar in barnet i konflikten?
-
Säger som ovan, TS.Anonym (Separerad) skrev 2026-05-05 07:45:07 följande:Steg 1) sätt igång med bodelningen
Steg 2) samarbetssamtal hos familjerätten
Steg 3) fastställ ett skriftligt samarbetsavtal hos familjerätten.
Vi separerade för två år sedan, barnen var lika gamla som din yngsta vid separationen. Det var en stökig separation då jag valde att stå fast vid beslutet att lämna och inte vek ner mig igen som tidigare gånger han sagt att det var slut.
Jag vet att han pratar illa om mig, jag illustrerar allt dåligt och ett misslyckat liv i hans ögon. Barnen har dock hela tiden sett igenom vad han säger om mig. Vi pratar väldigt mycket, jag och barnen, om detta, i synnerhet i början.
Jag tolkar det som att ni är skilda (redan), att ni lever "separerat", givet att du skriver att du har barnen varannan vecka. Men ni har bodelningen "kvar" att göra och färdigställa...
Sätt igång steg 1, direkt. E-mail, eller rekommenderat brev till ditt ex, med en tydlig begäran av bodelning (datumstämplat). Får du fortsatt inget gehör, då är det via jurist eller söka bodelningsförrättare via Tingsrätten.
Sen kan steg 2,3 också kanske bli nödvändigt, om du inte ditt ex "vaknar till" och "nyktrar" till utan fortsätter trilskas...
Sen kan jag tycka att du gott kan släppa "vänskapen", att vara lugn är bra, men du bör nog vara rak och tydlig, framförallt framföra att detta "trilskande" och eviga tjat framför barnen inte är acceptabelt... och kanske framför att det kan komma att påverka hans kontakt med barnen framåt... på ett lugnt och sakligt sätt (!). -
Håller med ovanstående. TS, du ska inte tala illa om pappan inför barnen, men du måste sluta dadda med pappan. Han är vuxen och har ansvar för sitt beteende. Han skadar sina barn genom att hålla på som han gör.
Se till att få till en bodelning så snart som möjligt. Om pappan motarbetar det, får du gå den juridiska vägen. -
Tycker att det är konstigt att ingen har sagt något om att be om en kutator till barnen. Om ett barn mår dåligt av att höra negativa saker och oroar sig för om den andra föräldern kommer att hamna på gatan så behöver de stöd.
TS vet att pappan till barnen kör med fula knep, men ett barn tänker inte på samma sätt som en vuxen. De har inte samma förståelse över hur systemet fungerar
Vi vet inte vad mer som sägs om mamman och barn vill vara lojala till båda föräldrarna. -
jag har gjort det men det känns inte som att folk förstår allvaret i när föräldrar smutskastar varandra inför barnen.Anonym (Kurator) skrev 2026-05-07 00:43:30 följande:Tycker att det är konstigt att ingen har sagt något om att be om en kutator till barnen. Om ett barn mår dåligt av att höra negativa saker och oroar sig för om den andra föräldern kommer att hamna på gatan så behöver de stöd.
TS vet att pappan till barnen kör med fula knep, men ett barn tänker inte på samma sätt som en vuxen. De har inte samma förståelse över hur systemet fungerar
Vi vet inte vad mer som sägs om mamman och barn vill vara lojala till båda föräldrarna.
-
Det är nästan ( bara nästan roande) att föräldrar bokstavligen skiter i barnens rättighterer och barnens bästa nör det gäller en infekterad skilsmässa och styvfamiljer.Anonym (v) skrev 2026-05-07 07:45:47 följande:jag har gjort det men det känns inte som att folk förstår allvaret i när föräldrar smutskastar varandra inför barnen.
Finns mänger med trådar där föräldrarna inte tål varandra inte tänker på vad de säger till barnen. Jag kan förstå att man är arg och förbannad på den andra föräldern beter sig illa, försvårar umgänge m.m men samtidigt behöver man inte säga till barnen hur elak den andra föräldern är. Om en snackar skit så är det en stor chans att den andra föräldern gör det med.
Många kvinnor ( tyvärr) stannar även kvar i dåliga förhållanden då de inte kan lämna sin parter känslomädssigt och barnen växer upp med att det är okay med en full pappa, en pappa som slår m.m för mamma är ju kär.
Sist hae vi de som går in i nya förhållanden, flyttar ihop, skaffar barn inom ett år. Det tar slut efter 2-3 år och så upprepas detta.
Så länge mamma får som hon vill så skiter hon i resten.
Barnen ska accepera allting. -
1) nej, det är inte alls stor sannolikhet att även den andre föräldern snackar skit bara för att en gör det.Anonym (Kurator) skrev 2026-05-07 09:26:35 följande:Det är nästan ( bara nästan roande) att föräldrar bokstavligen skiter i barnens rättighterer och barnens bästa nör det gäller en infekterad skilsmässa och styvfamiljer.
Finns mänger med trådar där föräldrarna inte tål varandra inte tänker på vad de säger till barnen. Jag kan förstå att man är arg och förbannad på den andra föräldern beter sig illa, försvårar umgänge m.m men samtidigt behöver man inte säga till barnen hur elak den andra föräldern är. 1) Om en snackar skit så är det en stor chans att den andra föräldern gör det med.
2) Många kvinnor ( tyvärr) stannar även kvar i dåliga förhållanden då de inte kan lämna sin parter känslomädssigt och barnen växer upp med att det är okay med en full pappa, en pappa som slår m.m för mamma är ju kär.
Sist hae vi de som går in i nya förhållanden, flyttar ihop, skaffar barn inom ett år. Det tar slut efter 2-3 år och så upprepas detta.
Så länge mamma får som hon vill så skiter hon i resten.
Barnen ska accepera allting.
2) eller så stannar man kvar till barnen blivit äldre för att kunna vara ett skydd, en buffer mellan barnen och den dåliga föräldern. Eller så lever man i en destruktiv relation vilket är svårt att ta sig ur. Man behöver inte alls vara kär för att vara kvar utan kan antingen vara väldigt nedbruten eller se att just där och då så är alternativet värre. -
jag har tagit upp kurator alternativt med mitt barn, han vill inte ha samtalsstöd sa han. Kurator kommer inte kunna lugna barnet om pappan inte slutar göra illa till honom. liks Första hjälpen att pappan måste sluta omedelbart och därefter kan man avgöra kuratorn behov.Anonym (Kurator) skrev 2026-05-07 00:43:30 följande:Tycker att det är konstigt att ingen har sagt något om att be om en kutator till barnen. Om ett barn mår dåligt av att höra negativa saker och oroar sig för om den andra föräldern kommer att hamna på gatan så behöver de stöd.
TS vet att pappan till barnen kör med fula knep, men ett barn tänker inte på samma sätt som en vuxen. De har inte samma förståelse över hur systemet fungerar
Vi vet inte vad mer som sägs om mamman och barn vill vara lojala till båda föräldrarna.
Anonym (Kurator) skrev 2026-05-07 00:43:30 följande:Tycker att det är konstigt att ingen har sagt något om att be om en kutator till barnen. Om ett barn mår dåligt av att höra negativa saker och oroar sig för om den andra föräldern kommer att hamna på gatan så behöver de stöd.
TS vet att pappan till barnen kör med fula knep, men ett barn tänker inte på samma sätt som en vuxen. De har inte samma förståelse över hur systemet fungerar
Vi vet inte vad mer som sägs om mamman och barn vill vara lojala till båda föräldrarna.
-
Det var inte första gången. Han har gjort det flera gånger men senare märkte jag att mina barn blivit mer påverkade. Ja. Jag som ville skilja mig. Jag har försökt att sluta den relationen med snällt sätt men jag tycker att jag tänker fel, det är därför frågar jag er nu om råd.Anonym (dis) skrev 2026-05-04 21:43:50 följande:Det spelar ingen roll vad som är orsaken till skilsmässan eller konflikten. Man säger inte till sina barn som din ex-man gör. Normala föräldrar gör inte så.
Man spelar inte offer inför barnen eller gör dem oroliga.
Har han varit sådan länge? Var det du som ville skiljas?
Kontakta jurist och familjerådgivning. Du måste också säga till dina barn att det pappa påstår inte stämmer och att du inte vet varför han säger så. Att du och pappa är vuxna och att vuxna har ansvar för sig själva.
-
Anonym (Kurator) skrev 2026-05-07 09:26:35 följande:Det är nästan ( bara nästan roande) att föräldrar bokstavligen skiter i barnens rättighterer och barnens bästa nör det gäller en infekterad skilsmässa och styvfamiljer.
Finns mänger med trådar där föräldrarna inte tål varandra inte tänker på vad de säger till barnen. Jag kan förstå att man är arg och förbannad på den andra föräldern beter sig illa, försvårar umgänge m.m men samtidigt behöver man inte säga till barnen hur elak den andra föräldern är. Om en snackar skit så är det en stor chans att den andra föräldern gör det med.
Många kvinnor ( tyvärr) stannar även kvar i dåliga förhållanden då de inte kan lämna sin parter känslomädssigt och barnen växer upp med att det är okay med en full pappa, en pappa som slår m.m för mamma är ju kär.
Sist hae vi de som går in i nya förhållanden, flyttar ihop, skaffar barn inom ett år. Det tar slut efter 2-3 år och så upprepas detta.
Så länge mamma får som hon vill så skiter hon i resten.
Barnen ska accepera allting.Tack för att du tog upp det. Helt rätt men inte alla . Jag valde att skilja mig för mina barn skull. Jag ville inte att min dotter ska acceptera att bli dåligt behandlad för att hennes mamma accepterade. jag ville inte att min son ska vara elakt och behandla sin partner med det sättet sin pappa gjorde.
-
precis....så sorgligtAnonym (Kurator) skrev 2026-05-07 09:26:35 följande:Det är nästan ( bara nästan roande) att föräldrar bokstavligen skiter i barnens rättighterer och barnens bästa nör det gäller en infekterad skilsmässa och styvfamiljer.
Finns mänger med trådar där föräldrarna inte tål varandra inte tänker på vad de säger till barnen. Jag kan förstå att man är arg och förbannad på den andra föräldern beter sig illa, försvårar umgänge m.m men samtidigt behöver man inte säga till barnen hur elak den andra föräldern är. Om en snackar skit så är det en stor chans att den andra föräldern gör det med.
Många kvinnor ( tyvärr) stannar även kvar i dåliga förhållanden då de inte kan lämna sin parter känslomädssigt och barnen växer upp med att det är okay med en full pappa, en pappa som slår m.m för mamma är ju kär.
Sist hae vi de som går in i nya förhållanden, flyttar ihop, skaffar barn inom ett år. Det tar slut efter 2-3 år och så upprepas detta.
Så länge mamma får som hon vill så skiter hon i resten.
Barnen ska accepera allting. -
Men vilka steg har du tagit för bodelningen då? Har du ordnat fram relevant underlag? Värderingar? Bokat gemensamt möte hos jurist?
Att man agerar lugnt behöver ju inte betyda att man bara låter tiden gå. Se till att driva processen framåt.