1638....
Ja, vad ska man säga.. Jag VET att hon är ett barn, men ibland när man tar till vuxna ord (typ jag hatar dej) så får man kanske lov att ta konsekvenserna av det...
Kanske ett julkort med
"Gumman! Jag har ringt och ringt, jag vill tala med dej, inte skriva brev.
Ps, ring upp mej när du ser att jag ringt eller svara första gången så kan du få svar på dina frågor och så kanske tomten kan få komma till även min flicka?
Pappa älskar sin Becka"
Jag hade nog fått nog för länge sedan M... Jag hade bett henne dra dit pepparn växer, men som sgat i fantasin.. Hon ÄR ett barn...
Jag peppade min Bonus idag att säga nej till saker han inte vill och så... At det är HAN som bestämmer vem han vill vara och bli.. INTE mamma (eller Pappa) Bara Sebban kan säga nej och vara tuff kille
Mamman är ju ghjärndöd och vill ha honom till att ha ÖRONPROPPAR i skolan för det är så högt.. Detta har Sebban tagit till sig och på vår vecka har vi talat om att stora tuffa grabbar har inte örproppar, de ignorerar ljudet och äter sin mat så de kan bli ännu tuffare
Funkar kanon! Men så kommer han till Mamma och hon talar om hur bräcklig och udda han är....
Hon kommer göra honom till värsta mobboffer på ett kick...