Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Blir så orolig för det ni skriver om magträning Om man inte kan göra ex. plankan, vad ska man då göra för övningar? För magen måste ju tränas! Iaf min  

Det står att intensiv coreträning som plankan på fötterna kan belasta bäckenbotten snarare än träna den och det har gjort att jag inte vågar göra plankan längre. Jag tycker nog jag kan känna viss press på bäckenbotten nät jag gör plankan. Detta är alltså när man han en svag eller skadad bäckenbotten.

Alicia, vad är din diagnos och behandling? Är du opererad och hur länge sedan räder? Hur är resultatet?

Har inte börjat med plankan än. Isf blir det på knäna. Måste ju försöka bygga upp bålen på något sätt snart. Gjorde ryggövningar och lite planka i somras men fick så ont i knäna (!!!) att jag har tagit ett uppehåll. Ska vänta lite till nu iom den nya operationen. Men sedan ska jag se om det kan hjälpa...

Hej! Hoppar in lite här i tråden. Opererade mig igår på akademiska i ua, bakre plastik samt perineumplastik. Är otroligt nöjd med bemötande osv, resultatet ser man ju inte än. Jag funderar mest över när man kan sitta utan smärta igen.

Har haft problem med nr2 (samt kännt mig "stor") sen förlossningen för 9 år sen, fick inget gehör hos BM osv men hittade till slut en superbra gynekolog som direkt konstaterade att jag hade en förlossningsskada. Fick remiss först när jag bestämt mig säkert att inte ha fler barn dock. Har stått i kö ca 6 mån efter remiss. Eftersom min gyn är specialist på förlossning m m så gjordes ingen bedömning på sjukhuset utan de gick bara på hennes bedömning.

Op tog nästan en timme, det var ett ganska stort framfall men jag har aldrig haft problem med tyngdkänsla el så, har alltid sprungit och just det frågade jag läkaren om (hade samtal med läkaren som opererar ett par timmar innan op) och hon sa att jag ska självklart kunna leva som en normal människa och träna osv. Op genomfördes under nån slags halvnarkos som var väldigt behaglig.

Nu hoppas jag på god läkning, får inte göra nåt tungt på 4 veckor men ska promenera osv direkt. Sjukskriven en vecka, har ju inget tungt jobb.

Tänker på resultat: statistiken från ackis är att 90% upplever stor eller mycket stor förbättring efter op. Igår hade de 11 liknande operationer så det är verkligen en rutingrej. Men stort för mig!

Har läst tillbaka några sidor, det verkar vara väldigt olika vad läkare säger och så?? Tänker på de av er som verkar ha riktigt stora problem ð??º

Hm vad hette hon, Kristina nånting... Hon har framfallsoperationer som specialområde. Redan glömt efternamnet... Jag var på kvinnoklinken, gynop.

Inte katarina Lindborg Kösenlioglu då?

Henne ska i alla fall jag träffa nästa gång.

Hm... Har för mig att kandidaten som var med hette Katarina. Jag kan ju t o m. Ha blandat ihop dem, jag var väldigt orolig och nervös och tog inte in information så väl där...
I alla fall, hon är i 50-årsåldern, rätt kort brunt hår, glasögon, väldigt käck och glad "det här fixar vi"-typ. Men ändå inkännande och empatisk tyckte jag.

Så får du se om du tycker "din" Katarina stämmer in i min beskrivning!

Jag har ett exempel på hur hon pratar men det blir så intimt så du får pm:a mig i så fall.

HK, hoppas att det är samma läkare du ska träffa så kanske du äntligen får någon hjälp! Håller tummarna att det är din tur nu! Apropå magträning så har jag köpt en sån där pilatesboll att träna bålen med. Ett bra sätt är ju att sitta på den och försöka hålla balansen utan att ha i fötterna. Jag tyckte inte att det kändes obehagligt och jag har ju tyckt att hela underlivet skulle ramla ut vid minsta ansträgning. Man kan även göra en variant av plankan mot bollen, med armbågarna på bollen och knän eller tår i golvet. Men den övningen tyckte jag tryckte på neråt. Men det är nog olika vad som passar. Annars börjar jag bli ganska trött på att ligga ner! Men det känns inte bra att vara uppe för länge heller och man vill ju inte riskera nåt! Hur går det för dig Minnie, bra hoppas jag! Nytt eller gammalt, jag var oxå och opererade mig i Uppsala i veckan! Tycker oxå att jag blev väl omhändertagen förutom en sjuksyrra som stack sönder nästan vartenda blodkärl på mig innan hon äntligen gick och hämtade hjälp :) men sånt går ju att stå ut med bara reultatet av operationen blir bra!