Efter ett mf i juli är jag nu återigen gravid och hoppas att det ska gå vägen denna gången! I så fall kommer mitt och sambons första barn att titta ut i slutet på maj.
Tänkte starta en tråd där vi som väntar första barnet efter tidigare mf/ma kan prata strunt, ventilera vår oro och dela med oss av våra förhoppningar!
Häng på! Blir vi några stycken kan vi ju göra en bf-lista, också, så småningom!
Spökveckorna.. det är efter vecks 12, ungefär, när kroppen hunnit bli lite mer stabil så försvinner ju alla "ostabils-symtom", å sen är man bara gravid.. liksom.. i tystnad, tills man börjar känna sparkar ungefär, vad jag förstod det som?
Så..det kan nog vara obehagligt tyst tills i vecka 18, om jag har otur. :/
Hur ska man överleva det egentligen?
Det där ultraljudet jag var på i vecka 11 var toppen, då kändes det verkligen som att man förstod att något var där inne iaf.
Ja , jag hade inte heller symtom förrän i vecka 7,8 någon gång.. då kom illamåendet o känsligheter för lukter å allt det.
Hej tjejer!
Hur går det för er? Själv ska jag på VUL i dag. Jättenervös förstås, hoppas verkligen att jag får se ett hjärta ticka...
Chakito: Hur gick det? hur har det varit?
Chaktio: Hoppas allt gått bra!
Nu har mitt illamående kommit, dök upp i ons el torsdags kväll... från ingenstans och stannat sen dess, hela tiden! Men inte spytt ngt i alla fall...
Men jag mår gärna illa 
Och har märkt att de e mkt lättare att äta godis/glass/tårta mm än att äta mat för de mår jag bara mer illa av... hur bra ska detta gå?? Haha.
Nu har jag varit på VUL och fått se ett litet hjärta flimra på skärmen
16mm var det lilla livet! Enligt mina beräkningar borde jag vara 8+2 och min gyn bedömde den till 8+0. Men det är ju rätt svårbedömt så tidigt!
Min gyn sa att nu är mf-risken att betrakta som lika liten som man brukar säga om efter v.12.
Så nu ska jag försöka släppa all oro och njuta av att vara gravid!
Min gyn menade på att "v.12-regeln" egentligen är gammalmodig och förlegad. Vid mf i v9-12 har fostret oftast dött redan i v.6-7, och att man sagt v12 för att då brukar det ha gått så långt att det i regel hunnit börja blöda. Sen finns det ju alltid en fortsatt risk, men inte större än man brukar säga att den är efter v12.
Har hört fler här på fl som fått samma förklaring av sina gynläkare, så det känns bra!
Tror inte jag slutade le på flera timmar! Även sambon blev lite tagen tror jag, han blev alldeles tyst när den lilla figuren visade sig på skärmen, och när han tillslut (efter att jag klivit ner och klätt på mig) pratade igen hörde jag att han darrade lite på rösten
hihihi! så snuttigt. Nu blev det plötsligt på riktigt... :)
Får man fråga hur gamla ni är?
Jag fick exakt samma svar från min gyn läkare när jag var upp i v7 och fick se de lilla hjärtat slå :) underbart!! Är i v16 nu och hoppas att allt ska gå bra!! :)