• Velour
    Äldre 8 Sep 00:12
    12791 visningar
    2 svar
    2
    12791

    Argumentanalys: en lathund som kan vara till nytta i våra diskussioner (obs! mycket långt inlägg)

    Citerar nedan en lista på de vanligaste fallasierna i en diskussion. 

    Till att börja med innebär fallasier "argumentativa grepp som på olika sätt gör det svårt för den som utsätts för dem att granska dem kritiskt. Det är svårt att upptäcka att de saknar hållbarhet eller relevant eller bådadera. Fallasier finner man ofta i propaganda och annan övertalande kommunikation där man fokuserar mer på att få en person att göra något än att få personen att inse något."

    Fallasier används likaså för att manipulera andra.

    Nu till den citerade listan:

    "1. Majoritetsfallasin

    "Det är okej att ladda ner upphovsrättsskyddad musik från Pirate Bay - de flesta ungdomar tycker det."

    Begrägligheten bygger på att man hänvisar till vad alla eller många tycker i en fråga som skäl för att även du ska tycka elelr göra det som allmänheten tycker eller gör. Schematiskt blir det: T Du ska tycka/göra X.
                ----
                 P1 Alla/många tycker/gör X.

    Majoritetesfallasin finns i många mer eller mindre explicita former, allt från direkta hänvisningar till en bestämd majoritet, till mer allmänt hållna fraser som "Alla vet ju att...".

    I olika länder finns ofta standardiserade former av den här fallasin. I USA använderm na greppet när man ser sig som en representant för vad "the silent majority" (den tysta majoriteten) anser, i Italien hänvisar man till åsikten hos "mannen på gatan" medan engelsmän hänvisar till "common sense".

    Majoritetsfallasin fungerar genom att utnyttja vår benägenhet att hålla med massan, att vara konformister. I undersökningar har  man visat att det här är en stark faktor som påverkar inte bara hur vi beter oss utan även vad vi tycker och tänker. När vi tror att vi står inför en stor mängd av människor med en bestämd uppfattning så tenderar vi att inte ifrågasätta åsikten utan att överta den. Därför accepterar vi ofta argument som hänvisar till en allmän uppfattning utan att testa om de är hållbara eller relevanta. 

    Argument som följer ovanstående schema saknar dock oftast hållbarhet eller relevans och är då fallasier. De är sällan hållbara eftersom hänvisningen till majoritetsuppfattningen normalt inte bygger på någon undersökning som visar vad de flesta eller alla tycker. Och de är sällan relevanta eftersom sakfrågan, om T är hållbart eller ej, oftast inte beror på majoritetens åsikt, utan på vilka argument som talar för eller mot sakens riktighet. Det som borde spela roll är varför majoriteten tycker X, inte bara attden tycker X. (Det är dock inte manipulativt att hänvisa till att du bör följa ett demokratiskt beslut eftersom majoriteten har bestämt det. Men om någon hävdar att du måste tro att beslutet är det bästa bara för att det är ett majoritetsbeslut, dyker fallasin upp igen. En sådan inställning skulle ju förbjuda ifrågasättandet).

    Slutligen är det rimligt att lyssna till majoritetens åsikt i de frågor där alla berörda rimligen har lika goda förutsättningar att ha kusnskap eller där man hänvisar till majoriteten av en grupp med särskilda kvalifikationer att bedöma frågan. Det är inte bedrägligt att i en diskussion om bilbältesbärande hänvisa till åsikten hos majoriteten av experter i trafiksäkerhetsfrågor."

    "2. Argument ad hominem

    "Mamma! Du ska väl inte komma här och säga att rökning är farligt, du röker ju själv!"

    Personangreppet "du röker ju själv" fungerar här bedrägligt genom att flytta fokus från sakfrågan till personen som argumenterar för att visa att denna är opålitlig. Bedrägligheten ligger i att en persons argument normalt kan bedömas som hållbara eller relevanta utan att dra in personens karaktär eller handlingar i frågan. Genom att göra just det så blir man alltså osaklig. På samma sätt bgår man argumentum ad hominem om man bemöter en person som hävdar att aborter bör förbjudas med att "det tycker du bara för att du är katolik".

    Personangrepp kan ofta vara hållbara, men eftersom de handlar om något annat än saken är de irrelevanta. Vanliga varianter av personangrepp antyder att en person driver en uppfattning utifrån ett "särintresse" och att man därmed kan bortse från vad hon har att säga - även om hon kommer med hållbara och relevanta argument. Detta innebär förstås inte att all personkritik är bedräglig. I de fall vi uppmanas att tro något på grundvar av  någons auktoritet är ju personens trovärdighet avgörande. Skulle ett vittne i en rättegång om en trafikolycka insistera på att bilen var grön så är det inte irrelevant att lyfta fram att vittnet är färgblint, en notorisk lögnare eller sjukligt beroende av uppmärksamhet."

    3. Falskt dilemma

    "Antingen är du med mig eller mot mig."

    Att argumentera utifrån ett falskt dilemma innebär att man försöker övertyga någon om en tes genom att hävda att det bara finns två alternativ att välja på, vanligtvis ett uselt alternativ och tesen. Bedrägligheten består i att man ger sken av att en motsättning är bipolär (låst - olåst) där den egentligen är en gradfråga (vänlig - ovänlig). Det falska dilemmat förekommer alltså i situationer där det finns flera olika alternativ eller varianter av alternativ, men för att styra valet så hålls bara två alternativ fram, där ett är frånstötande. Faller man i den fällan väljer man förstås bort det frånstötande alternativet och accepterar därmed tesen. Felet på argumentet är alltså att dilemmat inte är hållbart. Däremot kan det mycket väl vara relevant. Har man att välja mellan X och Y där Y är orimligt att välja så blir det ett relevant skäl för att välja X.

    Falska dilemman ska inte förväxlas med äkta dilemman mellan polära alternativ. Det är inte bedrägligt att argumentera för tesen att promenera hem med argumentet att nu finns bara taxi eller apostlahästarna, i en situation där man missat sista bussen och ekonomin är riktigt skral."

    4. Fågelskrämma

    "Den svenska abortpolitiken är för tillåtande."

    "Så du inser inte det omoraliska i att kräva att våldtäkts- och pedofiloffer ska föda fram barn trots att de kanske själva är det?"

    Bedrägligheten innebär att man argumenterar mot en uppfattning som ingen står bakom. Ofta pådyvlar man en ogrundad åsikt på en person för att sedan visa att den är ogrundad. Man vantolkar någons yttrande och ifrågasätter sedan vantolkningen. En svensk minister försökte en gång uttrycka sin positiva inställning till olika samlevnadsformer genom att tala gillande om en moster som levde ensam med sin häst. Det dröjde inte länge innan han blev beskylld för att fördomsfullt likna homosexualitet vid sodomi. Ministern klarade inte av att förklara vad han menat och fick göra en pudel.

    Fallasin ska inte förväxlas med den fullt legitima argumentationstekniken att dra konsekvenserna ur någons resonemang, då man med goda argument visar att någons argument har absurda eller motsägelsefulla konsekvenser, eller strider mot allmänt vedertagen kunskap. Det är fullt legitimt att be någon som förnekar förintelsen om en förklaring till vittnesmålen från de överlevande och lämningarna efter lägren samt den tyska dokumentationen av utrotningspolitiken."

    5. Guilt by association
     
    "Hitler var också vegetarian.

    Denna fallasi går ut på att förknippa en handling eller en åsikt med en för publiken avskydd person eller grupp av personer. Nazisterna är vanligt förekommande i detta bedrägliga argument. Lyckas detta hoppas man att den avsky som rättmätigt finns för personerna orättmätigt ska spilla över på uppfattningen så att den överges utan att dess hållbarhet prövas. De flesta av oss har ju en naturlig ovilja mot att kopplas samman med massmördare.

    Hopkopplingen mellan åsikten och den avskydda personen är ofta hållbar, men aldrig relevant. Josef Stalin och Hermann Göring trodde båda på en mängd saker du också tror på, som att jorden är rund och is är fruset vatten, men du bör inte ändra åsikt bara för det. Däremot innebär det inte att all sammankoppling med avskydda personer är bedräglig. Vill man visa att Mussolinis fascism var samma slags ideologi som nazismen ska man naturligtvis göra sådana jämförelser."

    6. Sluttande plan 

    "Om vi tillåter likkönade äktenskap så underminerar vi samhällets grundvalar och tar första steget mot en allmän moraluppluckring, anarki och till sist rämnar samhället.

    Denna bedräglighet används för att argumentera mot ett förslag utifrån att det är första steget i en ohejdbar utveckling mot elände. Har man väl tagit första steget ute på den hala sluttningen finns ingen återvändo. Man kommer rutscha utför. Därför ska man inte ta det steget. Det bedrägliga ligger i att den stegvisa utvecklingen framhålls som säker och oundviklig, medan den egentligen bara är en alltmer osäker förutsägelse. Relevansen är dock normalt hög. Skulle det vara helt säkert att första steget leder till enormt elände, bör man inte ta det. Fallasin ska inte förväxlas med slutsatserna i väl underbyggda konsekvensutredningar som bedömer sannolikheten av olika möjliga framtidsscenarier."

    7. Betydelseglidning 

    "Män är djur, djur är lägre stående än människor. Alltså är män lägre stående än människor." 

    När ett mångtydigt ord används i en av dess betydelser i en del av argumentet och en annan i en annan del av argumentet eller i tesen så talar man om betydelseglidning. Glidningen påverkar inte i sig hållbarheten hos argumentet, men gör att relevansen blir obefintlig eftersom man faktiskt talar om en annan sak, även om man använder samma ord. I exemplet ovan används ”djur” första gången i betydelsen biologisk organism som kan flytta på sig och får energi genom annat än fotosyntes (inte en växt). I den andra satsen används ”djur” däremot i en värderande betydelse, där kategorierna är åtskilda på annan grund än biologisk, kanhända religiös eller moralisk, och där ”djur” betyder detsamma som ”själlös eller helt och hållet driftstyrd varelse”.


     8. Falsk analogi


     Vi borde tillåta skolorna att lära ut skapelseberättelsen på lika villkor som evolutionsteorin eftersom båda är uppfattningar som har utbrett stöd i världen.”


     En falsk analogi är ett analogiargument där man tar fasta på några ytliga likheter mellan två företeelser, ignorerar viktiga skillnader och hävdar att de två företeelserna är desamma eller ska behandlas lika. Ofta jämförs företeelser som hör till olika kategorier i en falsk analogi. I exemplet ovan är skapelseberättelsen en religiös myt och evolutionsteorin en vetenskaplig teori. Det är mot denna typ av jämförelser man invänder med fraser som ”Du ska inte jämföra äpplen och päron”. Den falska analogin är normalt hållbar i den meningen att de likheter man pekar på faktiskt finns. Det är relevansen som saknas eftersom relevansen hos analogiargument ökar ju mer de väsentliga egenskaperna överensstämmer. Företeelser som hör hemma i olika kategorier gör det för att deras väsentliga egenskaper är olika. En riktig analogi tar däremot fasta på de väsentliga likheterna och jämför företeelser av samma slag.”


     9. Cirkelargument


     Det måste vara fel för det är ju förbjudet.”


     I ett cirkelargument tas tesen för given, direkt eller indirekt, redan i argumentet. I dess enklaste form består cirkelargumentet bara av en sats som säger detsamma som tesen men med andra ord. Hävdar man att vi borde ha dödsstraff säger man inget nytt om man försöker underbygga det med att det är bättre att vi har dödsstraff än att vi inte har det eller att det vore fel att inte ha dödsstraff. Detta är bara omformuleringar av hävdandet. I mer svårupptäckta fall ingår tesen som ett outtalat antagande till det utsagda argumentet, eller som ett argument av högre ordning.


     En välkänd variant av fallasin handlar om vittnen. En förälder upptäcker att kakburken är länsad och frågar dottern om hon ätit upp kakorna. Hon svarar nej. Hur kan jag lita på det? frågar föräldern. Min bror kan intyga det, svarar dottern. Hur kan jag veta att han inte ljuger? frågar föräldern. Det kan jag gå i god för, svarar dottern. Strikt talat är cirkelargumentet bara ett upprepat hävdande av tesen och det är därför meningslöst att diskutera dess beviskraft gentemot tesen.”


     10. Korrelation och orsak


     Andelen barn är högst i de delar av Tyskland där andelen storkar är högst. Alltså kommer storken med barnen.”


     En viktig del av empirisk forskning handlar om att belägga statistiska samband, så kallade korrelationer, mellan olika företeelser. Problemet som denna fallasi fångar upp är att vi är benägna att gå ytterligare ett steg och se orsak-verkan-relationer där vi bara har korrelationer. Visserligen är korrelation en förutsättning för orsak-verkan, men många saker korrelerar med varandra för att de har en gemensam yttre orsak, och är sinsemellan kausalt (orsaksmässigt) oberoende. Både storkar och barnfamiljer tycker exempelvis om att bo på landet. Lågt barometerstånd orsakar inte regn, men båda orsakas av lågt lufttryck. Det krävs ofta en hel del forskning för att belägga att en korrelation verkligen också är en orsak-verkan-relation, men ofta drar vi förhastat den slutsatsen.


     I början på 1990-talet sjönk den knarkrelaterade brottsligheten kraftigt i New York och borgmästaren tog åt sig äran eftersom han nyligen hade lanserat ”Zero tolerance”-politiken mot brottslighet. Senare forskning har visat att polisernas nya taktik enbart marginellt påverkade fallet som egentligen orsakades av kraftigt minskat barnafödande bland fattiga New York-bor. Något som tagit sin början arton år tidigare. Hållbarheten för att nedgången i brottslighet i tiden sammanföll med nolltoleranspolitiken är med andra ord god, men att korrelation är äkta är inte ensamt tillräckligt för att det ska vara ett relevant skäl för att tro på en kausal relation.”


     11. Bevisbördesflytt


     Gud finns för ingen har någonsin motbevisat han existens.”


     Att den ena sidan i en diskussion har bevisbördan innebär att den sidan har skyldighet att lägga fram argumenten för sin sak, och i brist på sådana inte har en hållbar tes. I rättegångar är det formellt fastlagt att åklagaren har bevisbördan, och i brist på bevis går den anklagade fri. Även i informella diskussioner ligger bevisbördan normalt på den part som lyfter en fråga och hävdar att något finns, eller borde vara på ett särskilt sätt. Bevisbördesflytten innebär då att den som borde ha bevisbördan i stället kräver av den andra parten att den måste motbevisa ens påstående för att slippa acceptera dess hållbarhet. Enklare uttryckt, om du inte kan motbevisa mig så måste du acceptera att jag har rätt.


     Det kan ibland vara svårt att avgöra vilken sida i en kontrovers som verkligen bör ha bevisbördan, och det måste då redas ut innan argumentationen i sakfrågan kan börja. Det är naturligtvis inte bedrägligt att kräva att den som hävdar existensen av något kontroversiellt som röntgensyn eller tankeläsning tar på sig bevisbördan.”


     12. Belastad tes


     Vi bör ha rättvisa regler.”


     En belastad tes är en normativ tes som förespråkar eller talar mot något som uttrycks med ett vanligen mycket starkt värdeladdat ord eller uttryck. Som vi såg i avsnittet om värdeladdningar i argumentation gör detta i extremfallen att tesen blir trivialt sann eller falsk. Men inte alla värdeladdningar är så starka att tesen blir helt ointressant. Ibland gör det bara så att motståndarna får kämpa i uppförsbacke i den meningen att många får en positiv association till den andra sidan i debatten. I svensk politik ser man ofta hur de olika parterna kämpar för att få en lagom positiv benämning på det som de vill genomdriva, eller omvänt stämpla motståndarna förslag med en negativ värdeladdning. När en kostnad skulle läggas på fordonstrafik i centrala Stockholm fördes en lång kamp om vad åtgärden skulle kallas, trängselskatter eller miljöavgifter. I skrivande stund kan man i Sverige betala både en trygg värnskatt och en rättvis Robin Hood-skatt.”


     13. Falsk fallasianklagelse


     Aha, nu gjorde du dig skyldig till argumentum ad hominem!


    Till sist vill vi påminna om att en mycket vanlig fallasi är den falska fallasianklagelsen. När man anklagar sin meningsmotståndare för att begå en argumentativ bedräglighet riskerar man nämligen att ogrundat byta ämne, och det är alltid irrelevant. Först när man är mycket säker på att dert man hört verkligen är en fallasi bör man påtala det, och förstås vara på det klara med att man i det ögonblicket själv lämnar den fråga man diskuterade.”

    Källa: Björnsson et al, 2009, Argumentationsanalys 


     


     


    Kom gärna med synpunkter! Vill även säga att de kursiverade argumentexemplen enbart ingick i texten jag citerade och inga jag själv citerade. Så om någon känner sig träffad, ha det i åtanke.

  • Svar på tråden Argumentanalys: en lathund som kan vara till nytta i våra diskussioner (obs! mycket långt inlägg)
  • EruGoE­ller
    Äldre 8 Sep 00:17
    #1

    Jag tycker att diskussionerna urartar här inte pga generaliseringar osv och fallasier som du tar upp utan främst på att folk inte håller sig till sakfrågan, reagerar känslomässigt och går till personangrepp.

    Men intressant läsning fö. 

  • Velour
    Äldre 8 Sep 00:20
    #2
    EruGoEller skrev 2011-09-08 00:17:11 följande:
    Jag tycker att diskussionerna urartar här inte pga generaliseringar osv och fallasier som du tar upp utan främst på att folk inte håller sig till sakfrågan, reagerar känslomässigt och går till personangrepp.

    Men intressant läsning fö. 
    Vilket just fallasierna tar upp. Själv är jag skyldig till några av dem, och det är för att det kan bli så oerhört svårt att låta bli, speciellt när åsikterna krockar hårt.
Svar på tråden Argumentanalys: en lathund som kan vara till nytta i våra diskussioner (obs! mycket långt inlägg)