Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

:) Ja! Eller iallafall på väg..horisonten ser ljus ut, mm..

Fast jag egentligen inte vill.

Jag har nu tänkt på dig extra mycket sen du skrev ett svar till mig som respons på något jag gjort men inte kan gå in på här på fl. Mer än att svaret gjorde mig förvånad och ledsen.

Jag lämnar dig nu. Bort från mina tankar.

Jag tycker så mycket om dig. Men jag undrar nu vem du är egentligen. Är du en sådan människa som först blir intensivt intresserad/attraherad av någon, visar din uppskattning, för att sen när det blir för känsligt, eller på något sätt för jobbigt för dig att hantera dina egna starka känslor för personen och pulsen i ditt hjärtas slag - väljer att låta tiden rinna ur dina händer, likt ett timglas av sand?

Väljer att lådsas som det regnar eller kanske till och med flytta föremål för ditt intresse?

Fast du egentligen inget hellre vill än att vara i en viss persons sällskap - så börjar du kanske att Ignorera personen eller leta fel på personen? Irritera dig på personen? Fast det egentligen är i ditt eget inre något behöver lagas?

Lagss. Att du ignorerar dig själv och dina känslor. Att du hindrar dig själv från att leva fullt ut? Känna lycka uppskattning och sann glädje? Lagas. Att du är rädd? Rädd för pulsen i ditt hjätas slag?

Jag vet nog egentligen inte vem du är.

Men jag saknar dig redan innan jag låtit dig gå.

Synd det blev såhär av alltihop.

Önskar dig allt gott i livet fina du.

Professor Poem ska kika på frågorna ikväll.

När du ser ett ömsat skal.., då finns där bara mjukhet kvar! Tills dess vakenvilar jag ;)

Blev många frågor här som jag ska ta en titt på senare.

Ja då ska vi se.. har du sett Mr and Mrs Smith?

BRA då fattar du vad som kommer nu, vi skulle förmodligen förgöra varandra.

Sen skulle vi ha passionerade återföreningar (självklart efter att jag dragit din tandborste i en sunkig kaviar tub). Du skulle aldrig kunna lita på att din tandborste var clean och jag skulle inte lita på att du inte lägger strumpludd i mitt kaffe.. lite på den nivån är det nu.

Fast jag egentligen inte vill.

Jag har nu tänkt på dig extra mycket sen du skrev ett svar till mig som respons på något jag gjort men inte kan gå in på här på fl. Mer än att svaret gjorde mig förvånad och ledsen.

Jag lämnar dig nu. Bort från mina tankar.

Jag tycker så mycket om dig. Men jag undrar nu vem du är egentligen. Är du en sådan människa som först blir intensivt intresserad/attraherad av någon, visar din uppskattning, för att sen när det blir för känsligt, eller på något sätt för jobbigt för dig att hantera dina egna starka känslor för personen och pulsen i ditt hjärtas slag - väljer att låta tiden rinna ur dina händer, likt ett timglas av sand?

Väljer att lådsas som det regnar eller kanske till och med flytta föremål för ditt intresse?

Fast du egentligen inget hellre vill än att vara i en viss persons sällskap - så börjar du kanske att Ignorera personen eller leta fel på personen? Irritera dig på personen? Fast det egentligen är i ditt eget inre något behöver lagas?

Lagss. Att du ignorerar dig själv och dina känslor. Att du hindrar dig själv från att leva fullt ut? Känna lycka uppskattning och sann glädje? Lagas. Att du är rädd? Rädd för pulsen i ditt hjätas slag?

Jag vet nog egentligen inte vem du är.

Men jag saknar dig redan innan jag låtit dig gå.

Synd det blev såhär av alltihop.

Önskar dig allt gott i livet fina du.