Om vi förlovar oss så gör vi det för din skull

Men om det inte gör det för en annan person så innebär det ju inte att den personen inte älskar minst lika mycket och har precis samma önskan och plan om ett livslångt förhållande.

Det är ju i alla fall inte statistiskt sett någon direkt garanti för att den som gift sig verkligen haft det där engagemanget med tanke på skilsmässofrekvensen. Många gifter sig för att "det är det man gör". 

Just statistiken kring skilsmässor är spännande. Det är några grupper som försämrar resultaten ordentligt.

Ex personer med barn med andra partners, personer som gifter sig innan dom fyllt 27år, lågutbildade, personer med stor åldersskillnad, unga föräldraroch personer som redan har en skilsmässa i bagaget. Dessa grupper skiljer sig OFTA och många gånger under sin livsstil.

MEN personer som gifter sig när dom är över 30 år, som är välutbildade, personer som inte gift sig tidigare, som inte har barn med andra och personer som skaffat barn efter många års relation och personer som ligger lika i ålder, är grupper som mycket SÄLLAN skiljer sig. ( SCB)

Så om man väntar några år och har ett ordnat liv så är det väldigt sällan man råkar i skilsmässa. Statistiken ser ut som den gör då somliga i vissa grupper skiljer sig upprepade gånger. Det tyder även på att somliga människor lägger starka värderingar i äktenskapen ioch med att dom väntar medan andra gifter sig mindre genomtänkt.

Fast jag skulle säga att det knappast är en särskilt vågad gissning att påstå att utfallet i antal fallierade relationer skulle bli densamma om man tittar på samboförhållanden. Det handlar alltså inte om äktenskapet. Vi tillhör gruppen som bildade en relation efter 30, aldrig varit gifta, enbart har gemensamma barn, välutbildade, jämnåriga etc. MEN inte gifta. Vår relation är statistiskt sett troligtvis mycket tabil och det har inget att göra med huruvida vi ingått äktenskap eller inte. Däremot kan vi se juridiska fördelar och därför troligtvis kommer att gifta oss när vi får ändan ur vagnen. Något med vår relation känslomässigt har det inte. Kanske är det just par med den utgångspunkten som håller statistisk. Gammal och klok....eller kanske pragmatisk .

Vi har också samma förutsättningar för ett långt förhållande. Att vi är lite extra romantiska när det gäller bland annat äktenskapet betyder inte att våra förutsättningar är sämre. Det betyder bara att vi värderar äktenskapet och tycker om romantik. Att vara praktisk utesluter inte att man kan njuta av romantik;)

Hur som helst så är risken för skilsmässa väldigt låg om man har ett "ordnat liv" och det gäller nog alla former av relationer, det tror jag med. Men jag reagerade var att du skrev att skilsmässostatistiken såg dålig ut. För människor som är unga, outbildade, tonårsföräldrar osv osv så är det många ökade risker allmänt att hamna i kris och skilsmässa är bara en av alla de saker som kan gå snett oftare.

Problemen med romantiska äktenskapsdrömmar uppstår ju först när man som TS lever i en relation där man har olika åsikter och drömmar.

Men äktenskap är inte likställt med romantik. Jag reagerade på inlägget ovan (inte ditt) där äktenskap likställdes med evig kärlek. Att det var något slags bevis på att den andre ville leva med en för alltid...annars inte. Man kan vara romantiskt lagd, älska gränslöst och vilja dela resten av livet med sin partner utan att för den skull tro på äktenskapet som institution....och alla äktenskap varar inte för evigt. Det var det jag ville få fram. Äktenskap har ingen avgörande betydelse för relationen.

Jag och min sambo väntar vårat första barn ihop och är jättelyckliga. Han och jag har diskuterat förlovning ett tag men idag sa han något som fick mig att bli väldigt off " jag fattar inte riktigt grejen med förlovning och giftemål , det är totalt ointressant, om vi förlovar oss är det ju för din skull"

Jag vet inte om det är gravidhormonerna eller om det va mitt ego som fick sig en smäll men jag blev ledsen. Man ska väl förlova sig för att båda vill det?

Sen frågade han mig, varför förlovar/ gifter man sig?
Vad fasiken svarar man på det?