Vi som väntar sladdisar 2016

Hej, jag hade 12 år mellan mitt första barn och mitt andra, med mitt första hade jag en del näringsbrist och det var en jobbig förlossning (mentalt) med mitt andra barn 12 år senare, startade det med att vattnet gick hemma, vi hann knappt in till förlossningen (eftersom jag inte förstod att det var vattnet som gick) trodde jag kissade. Vattnet gick 7 och han föddes 10.40 (vi kom in 10.25). Så räkna inte med att det måste bli en lång förlossning, åk in när du känner att det är dags, jag har lärt mig att det är bättre att vara 3 timmar för tidigt inne än riskera att komma 20 min försent.

Hej jag fick min senaste mens 30 januari, vilket gör att jag är i ca v 4 - 5 nu? Ja plussade väldigt tidigt, den 6 februari såg jag svagt svagt svagt två streck på en sticka, alltså bara nåra dar efter min mens hade slutat? (Mensen fick jag de datum jag alltid får)

Sedan den 6 februari så har symptomen ökat och mina gravtester har ökat för varje dag å nu är dom super starka, min fråga är, kan man plussa så tidigt som nåra dar efter mens? Hade jag ägglossning under min mens kanske? Tacksam för svar :)

40 dagar kvar till bf! gott. börjar bli tungt nu.
Usch jag har börjat "ångra" mig.... någon som känner igen det. Kan känna oh nej, börja om, kommer vi bli utanför vänskapskretsen etc
Samtidigt som jag längtar efter bebis...  Jobbigt.
Hoppas de tankarna och känslorna är bortblåsta när han tittar ut...

Duvan82; jag känner igen de tankarna. Är precis nygravid och tror ingen k vår bekantskapskrets tänkt "skaffa en trea" nu. Senaste åren har vi vant oss med att ha ganska stora barn, har kunnat åka på weekendresa själva med kompisar, middagar/fester osv. Hur kommer det bli framöver om vi är de enda med liten bebis? Såklart vill jag det här, men kanske blir lite ensamt.., äh jag vet inte. Lycka till!

Jag kan känna lite samma också. Fy sjutton för att börja om igen, liksom. Men min man har inga egna barn och han ville gärna ha barn. Jag kände en sorg över att dottern aldrig fick några syskon, och även om det skiljer alldeles för mycket i år för att de ska ha någon behållning av det när de växer upp, kanske de finner varandra som vuxna sen. Det var det som gjorde att sladdis blev till här. För makens och dotterns skull. Men för egen del så... jaja det blir roligt med bebis, det vet jag ju. Får väl vara glad att jag ändå träffade mannen i mitt liv när jag fortfarande kunde ge honom barn.

Precis samma som mig

Finns de nån som möjligtvis kan svara på de jag skrev lite högre upp , tacksam för svar! :)

Vem är det som säger det? Vänner och bekanta?

Min son är 14 år, är nu gravid igen. Var själv orolig precis som du pga jobbigt första förlossning. Men BM säger att kroppen absolut känner igen det hela.

Jag är lite orolig för förlossningen. Vill inte ha som 1a igen..den var tuff. Jag har frågat några som har 3 och det gick snidigt för dem iallafall.

Har också känt som ni skriver... Börja om liksom...pust. Men ändå spännande göra detta ihop då sambon inga barn har.

Är själv nu i v.25 och nu växer magen på.

Jag känner verkligen igen mig! Vi väntar nr tre, våra barn är 5 och 7 nu så det är väl på gränsen till sladdis. Jag är i v 14 och det pendlar mellan glädje, rädsla och ibland nästan ångest. Dels för att börja om och dels för att jag är rädd att jag upplevs som gammal (fyller 39 i år). Jag vet att jag inte borde bry mig men jag är faktiskt orolig över att andra i vår närhet (typ kollegor, barnens kompisars föräldrar etc.) ska tycka att vi är knäppa som skaffar en till nu när barnen börjar bli stora och vi är "gamla". Jagvill inte bry mig men känslan finns där.